Kommer mitt körkort bli indraget om jag kört 15 km/h för fort och haft obältade barn i bilen?

2021-11-29 i Trafik och körkort
FRÅGA |Indragen körkort under prövotid. Hej! Mitt körkort har omhändertagits på grund av fortkörning på en 70 väg där jag körde 85km i timmen och jag hade även obältade barn i bilen. Jag har 1 år kvar på prövotid och har aldrig tidigare fått en bot. Är livrädd att få indraget. Är chansen stor att man får indraget?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du tar hjälp av oss på Lawline!De grundläggande förutsättningarna för återkallelse av körkort anges i körkortslagen (KKL) 5 kap. 3 §. Vid körkortsåterkallelse på någon av dessa grunder ska det enligt KKL 5 kap. 6 § bestämmas en spärrtid, inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas. Spärrtiden varierar mellan en månad och tre år och under denna tid får man alltså inte ta något nytt körkort.Ett körkort ska enligt KKL 5 kap. 3 § ovan återkallas bl.a. (enligt vad som är relevant i ditt fall) om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon t.ex. har överskridit högsta tillåtna hastighet eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, så länge överträdelsen inte kan anses ringa.Vid denna bedömning ska körkortsfrågan avgöras efter en helhetsbedömning av överträdelsens svårighetsgrad från trafiksäkerhetssynpunkt. Utgångspunkten är att återkallelse (eller varning) ska beslutas när det gäller sådana trafikförseelser som nämns ovan. Tyder dock omständigheterna i fallet på att någon faktisk trafikfara inte funnits bör överträdelsen inte utan vidare leda till en så hård reaktion som en körkortsåterkallelse. Om överträdelsen beror på ett tillfälligt förbiseende bör den kunna bedömas som ringa. Det beror alltså på hur pass farlig din hastighetsöverträdelse samt underlåtenhet att bälta barnen kan sägas ha varit i just detta fall. När det gäller just hastighetsöverträdelser har en tumregel uttalats i lagens förarbeten, enligt vilken fortkörningar som uppgår till mer än 30 km/h jämfört med vad som är tillåtet är att betrakta som mer avsevärda och bör föranleda körkortsåterkallelse.I ett fall hade en körkortshavare kört i 80 km/h på en sträcka där 50 km/h gällde. Domstolen uttalade att överträdelsen inte kunde anses som ringa, men å andra sidan inte heller anses som avsevärd. Domstolen kom i fallet fram till att varning fick anses vara en tillräcklig åtgärd. Det finns andra snarlika, men även någotsånär grövre fall (jämfört med ditt) som lett till liknande bedömningar om att varning istället för återkallelse varit det lämpligaste (Se t.ex. RÅ 1987 ref. 70 I-III).Mot bakgrund av detta bedömer jag det som ganska osannolikt att ditt körkort skulle återkallas på denna grund för att du kört 15 km/h för fort och (visserligen) haft obältade barn i bilen.En annan, ytterligare återkallelsegrund kan vara relevant i ditt fall. Ett körkort ska, enligt KKL 5 kap. 3 § ovan, återkallas om det med hänsyn till annat brott som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antas att denne inte kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om denne på grund av sina personliga förhållanden inte kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon.Denna återkallelsegrund utgår från uppfattningen att det finns ett samband mellan brott i allmänhet och bristande beteende i trafiken. På samma sätt som i den först nämnda grunden ska det göras en helhetsbedömning av personen i fråga angående hur denne kan komma att uppträda i trafiken. Stor vikt bör fästas vid personliga förhållanden och hur personens framtidsutsikter ser ut (t.ex. om man behöver körkortet för att jobba).Det är svårt att säga något allmänt eller ge någon träffsäker prognos för hur denna återkallelsegrund kan komma att bedömas. Eftersom det tycks röra sig om en enstaka händelse i ditt fall och du i din beskrivning inte nämner att du har ett överlag brottsligt leverne lär det dock vara osannolikt att ditt körkort återkallas på denna grund.Det är, som jag nämnde ovan, inte alla gånger körkortsåterkallelse är fullt nödvändigt. I stället för att körkortet återkallas på någon av de nämnda grunderna ska körkortsinnehavaren varnas, om varning av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Det framgår av KKL 5 kap. 9 §. Eftersom det enligt mig är tveksamt att ditt körkort skulle komma återkallas kan det istället bli så att du meddelas en varning.Hoppas du fått hjälp av mitt svar!Med vänlig hälsning,

Är parkeringsanmärkningen/kontrollavgiften rätt utfärdad om man stannat för att hjälpa en gammal och sjuk person hem till dörren?

2021-11-29 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej!Jag stannade utanför min mammas port, Engelbrektsvägen 20( Järfälla) den 20111106. Jag har handikapptillstånd då jag har MS . den här aktuella dagen hade min mamma och jag varit på kyrkogården och när vi kom hem , Mamma lider av hjärtsvikt och flimmer så när vi kom hem så var hon så trött och andfådd att jag stannade/parkerade utan för hennes port för jag hjälpte henne hem och in i sin lägenhet och under tiden hade jag fått parkeringsbot. Jag överklagade boten men det godkändes inte. bland annat för att det inte va någon aktivitet vid bilen. Jag vågar inte låta bilen gå på tomgång och eftersom vi både har vi våra handikapp så går det inte skynda sig så mycket. är det verkligen rätt att man inte får stanna utanför en port för att hjälpa en person hem? långt brev men det går kanske att göra något mer, accepterar inte svaret eftersom jag har handikapptillstånd och jag skulle inte parkera (stanna ) där mvh
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du tar hjälp av oss på Lawline!Det framgår inte helt av din beskrivning huruvida du stått på gatan utmed Engelbrektsvägen 20 eller om du faktiskt stått precis invid porten, dvs. inne på det privata parkeringsområdet/tomtmarksområdet. Jag delar därför upp mitt svar nedan i två delar.Om du stått på gatan – I detta fall tillämpas trafikförordningens (TrF) regler om stannande och parkering, och bryter man mot dessa kan det leda till en parkeringsanmärkning som får utfärdas av polismän samt särskilt förordnade parkeringsvakter. Även om stannande och parkering i strid med de allmänna parkeringsreglerna i TrF eller i strid med en så kallad lokal trafikföreskrift (skyltat förbud mot eller villkor för stannande eller parkering) som huvudregel är otillåtet medges dock vissa undantag.Av TrF 11 kap. 9 § framgår att fordon får stannas eller parkeras när det används bl.a. vid transport av sjuka eller rörelsehindrade, och får då stå uppställda i strid mot bl.a. skyltade villkor eller förbud så länge omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas. Trots att ett skyltat p-förbud gäller utmed gatan på Engelbrektsvägen 20 är det alltså tillåtet att bryta mot det under dessa förutsättningar. I ett rättsfall (NJA 2014 s. 929) har HD dessutom förtydligat att undantaget inte bara gäller för regelrätta sjuktransporter utan även kan tillämpas vid andra tillfälliga behov och av vem som helst som transporterar en sjuk eller rörelsehindrad person och i samband med det lämnar nödvändig personlig assistans. En viss väntetid vid på- eller avstigning kan accepteras när den resande på grund av sin ålder eller av medicinska skäl har särskilt behov av assistans för att ta sig i eller ur fordonet. Det kan nämnas att uppställningen i det rättsfallet varade i knappt åtta minuter och skedde i strid mot ett skyltat p-förbud. Parkeringsanmärkningen undanröjdes av domstolen.Dessutom kan du påpeka att din uppställning rättsligt sett inte är att betrakta som en "parkering" enligt mitt resonemang under nästa rubrik nedan.Omständigheterna i ditt fall talar för att du bör kunna åberopa undantagsbestämmelsen och få parkeringsanmärkningen undanröjd då de tycks vara närmast identiska med 2014 års fall. För att göra detta vänder du dig till närmaste polisstation eller Polismyndighetens hemsida här.Om du stått inne på parkeringsområdet precis vid porten – På privata parkeringsområden utfärdas inte parkeringsanmärkningar just eftersom det i dessa fall rör sig om uppställning på privat (dvs. inte allmän) mark. Då utfärdas istället s.k. kontrollavgifter av markägaren eller det privata p-bolag eller liknande som markägaren anlitat. Av lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP) 1 §, som styr förfarandet i dessa fall (såvida inget annat avtalats markägare och trafikant emellan), följer att en markägare som upplåter ett område för parkering eller förbjuder parkering inom området under de förutsättningar som anges i LKOP får ta ut en kontrollavgift om ett fordon parkerats inom området i strid mot förbud eller villkor som denne beslutat.Som lagtexten (särskilt min kursivering) antyder krävs det alltså att fordonet måste anses ha parkerats för att en kontrollavgift ska tas ut enligt LKOP. Vad som utgör parkering definieras i förordningen om vägtrafikdefinitioner (FDEF) 2 §.Där framgår att "parkering" är en uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som:1. föranleds av trafikförhållandena (t.ex. rödljus eller trafikköer),2. sker för att undvika fara, eller3. sker för på- eller avstigning eller på- eller avlastning av gods.I ditt fall rör det sig ju om en avstigning av din mor som passagerare, och så länge avstigningen pågår är det alltså defintionsmässigt och rättsligt inte en olovlig "parkering". Är det inte en olovlig "parkering" kan du följaktligen inte få en kontrollavgift för denna.Hur många minuter en avstigning får ta i anspråk innan den övergår till att anses vara en "parkering" går inte att säga allmänt – någon fast tidsgräns existerar rättsligt sett inte. Flera rättsfall har dock avgjorts där man kan få en viss uppfattning av hur ungefär hur lång tid som godtas. I ett fall har Svea Hovrätt uttalat att utgångspunkten måste vara den tid det normalt tar för en person att kliva i eller ur ett fordon, vanligen någon minut. Hovrätten understryker dock att viss väntetid kan få accepteras i vissa undantagssituationer, såsom när det är fråga om färdtjänstresor där den resande på grund av t.ex. ålder eller medicinska skäl har särskilt behov av assistans för att ta sig i eller ur fordonet. (RH 2004:53). Det kan dock nämnas att uppställningen i detta rättsfall varade i elva minuter och ansågs utgöra parkering istället för på- eller avstigning.Din uppställning kan, lite beroende på hur lång tid den tagit, alltså mycket väl vara att anse som avstigning och inte parkering. Att ledsagande av en gammal och sjuk person är nödvändigt under en kortare tid är alltså något du bör göra p-bolaget uppmärksam på (och påpeka exakt hur lång tid din uppställning pågått samt försöka samla bevis för det du gjort under tiden) om du inte är beredd att betala och denne fortsätter att rikta betalningskrav mot dig efter att ha avslagit din överklagan.Hoppas du fått hjälp av mitt svar!Med vänlig hälsning,

Är det brottsligt att råka tafsa på någon om man blir knuffad in i denne? Vad händer om man då blir misstänkt för brott?

2021-11-29 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag var ute på klubben, sedan när jag skulle hämta min jacka och gå ut, så råkade jag gå in i en tjej framför mig för jag blev knuffad in i henne på grund att de va för trångt och det vi tog trappan ner. Hon gick och sa till vaken att jag försökte tafsa på henne. Vaken kom och tog ut mig sen fick jag åka polisbil till stationen där sa dem att jag har blivit anmäld för sexuellt ofredande. Jag nekade såklart. Jag har absolut inte tafsat, jag blev ba knuffad in henne. Jag va lite berusad. Mina vänner såg allt också. Va kommer hända nu ?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag börjar med att redogöra för vad som gäller (straff)rättsligt i ditt fall, för att sedan gå in på frågorna om vad som gäller rent processuellt, vad som kommer eller kan hända härnäst och vad du bör göra.Vad gäller straffrättsligt? Du anger att du blivit anmäld för sexuellt ofredande. Det brottet finns återgivet i brottsbalken 6 kap. 10 § (särskilt andra stycket utefter vad som är relevant här). För sexuellt ofredande döms enligt bestämmelsen bl.a. den som genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är "ägnat att kränka personens sexuella integritet". Att det ska röra sig om ett "handlande" (om det inte är en kränkning genom ord) innebär att det ska ha rört sig om ett sådant som inte är så pass sexuellt integritetskränkande eller samlagsliknande (dvs. varaktig eller påtagligt sexuell beröring) att det kan räknas som en "sexuell handling" enligt våldtäktsbestämmelsen i brottsbalken 6 kap. 1 §. Att handlandet ska vara "ägnat att" kränka en persons sexuella integritet innebär att integriteten hos den utsatta personen inte faktiskt behöver ha kränkts under händelseförloppet, utan det räcker att handlandet normalt eller typiskt sett är att betrakta som ett kränkande sådant (t.ex. att ta på någons rumpa).Det betyder dock inte att man sexuellt ofredat någon i brottsbalkens mening varje gång man råkar ta på någons mer intima kroppsdelar, exempelvis när man själv blivit knuffad. För att en gärning ska betraktas som brottslig krävs nämligen som huvudregel enligt brottsbalken 1 kap. 2 § första stycket att den måste ha begåtts uppsåtligen. Den juridiska innebörden av uppsåt är ganska annorlunda jämfört med vad man menar i dagligt tal, och innefattar alltså mer än medveten avsikt. För att en gärning ska anses ha varit uppsåtlig räcker det att så kallat "likgiltighetsuppsåt" funnits. Det betyder kort sagt att något man gjort är "uppsåtligt" i straffrättslig mening redan om man anat/misstänkt att det man gör kommer att leda till något dåligt (även om det inte varit ens avsikt), men ändå inte brytt sig om detta och ägnat sig åt gärningen eller beteendet ändå.Anledningen till att detta krav på uppsåt finns kommer sig av den så kallade skuldprincipen. Man måste i någon mening kunna sägas vara klandervärd i sitt agerande till den grad att man kan hållas straffrättsligt ansvarig för sina skadliga/dåliga gärningar, och det är man normalt sett bara om man ägnat sig åt ett (i och för sig kriminaliserat) beteende med någon form av uppsåt.För att du ska kunna anses ha begått sexuellt ofredande krävs det alltså att du varit mer eller mindre medveten om att du skulle komma att beröra den andre personen sexuellt. När man plötsligt, oförutsett, blir knuffad har man dock ingen kontroll över sig själv och sin kropp och anses då inte kunna hjälpa att man råkar exempelvis ramla in i en annan person och i det skedet ta på denna person på ett olämpligt sätt. Kriminalisering tar med andra ord sikte på mänskliga, kontrollerade gärningar, inte på (okontrollerade) kroppsrörelser.Utifrån din händelsebeskrivning bör slutsatsen därför bli att du inte agerat med uppsåt när du råkat ramla in i den andre personen och alltså inte kan sägas ha begått sexuellt ofredande enligt brottsbalken.Bevisning och betydelsen av vittnen – Det är enligt fast praxis åklagaren som ska lägga fram så mycket bevisning att det står utom rimligt tvivel att du begått sexuellt ofredande. Det betyder även att det måste stå utom rimligt tvivel att du haft någon form av uppsåt i detta för att dömas för brottet. Det framgår bl.a. av rättsfallen NJA 1980 s. 725 och NJA 1996 s. 176. Det rör sig alltså, åtminstone i teorin, om ett mycket högt ställt beviskrav.När det gäller mål om sexualbrott såsom sexuellt ofredande har HD därutöver (t.ex. i NJA 2019 s. 347) uttalat att det inte räcker att målsäganden framstår som mer trovärdig än den tilltalade för att en fällande dom ska kunna meddelas. I kombination med annan bevisning kan målsägandens trovärdighet dock räcka. Är det så att du själv har vänner som vittnen till händelsen är det naturligtvis en fördel du bör dra nytta av. Det ska dock nämnas att närståendevittnens utsagor, på grund av dessa vittnens naturliga vilja att försöka få den "egna parten" friade, principiellt värderas lägre än övriga vittnesutsagor.Vad kan du göra nu? Är det så att du enligt polisen är misstänkt för brottet (detta framgår inte helt klart av din beskrivning) innebär det vissa rättigheter för dig enligt rättegångsbalken (RB). Du får enligt RB 21 kap. 3 § biträdas av försvarare. Du kan därtill under vissa förutsättningar ha rätt till en offentlig försvarare som förordnas av domstol, och erbjuds du en sådan rekommenderas att du tackar ja, särskilt på grund av det tvivel som finns huruvida det du gjort ens är brottsligt. Du får själv föreslå någon behörig som offentlig försvarare (t.ex. en viss advokat du känner till), och om det inte finns särskilda skäl mot det ska denna person förordnas, enligt RB 21 kap. 5 § andra stycket. Frikänns du i målet kan du enligt RB 31 kap. 2 § få ersättning för dina försvarskostnader.Du har (såvitt är relevant i ditt fall) rätt till en offentlig försvarare enligt RB 21 kap. 3a § om du:1. är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,2. behöver försvarare med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till en annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller3. om det i övrigt finns särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.De närmare omständigheterna av fallet framgår visserligen inte enligt din beskrivning, men om t.ex. utredningen om händelsen är omfattande/komplicerad lär du kunna begära en offentlig försvarare enligt punkt 1. Är det så att du t.ex. fått en påföljd för brott tidigare, såsom böter, kan du även trycka på att punkt 2 är aktuell för att få en försvarare.Även om du inte har rätt till någon offentlig försvarare enligt RB 21 kap. 3a § ovan, kan du fortfarande välja att anlita en privat försvarare. Det görs då på ren avtalsbasis (precis som om du köpt vilken annan tjänst som helst) och du betalar helt ur egen ficka.Visserligen är det värt att tänka på att du kommer att få betala rättegångskostnaderna som uppkommit i målet om du döms för brottet i domstol (exempelvis kostnaderna för en offentlig försvarare) enligt RB 31 kap. 1 §, men omfattningen av betalningsskyldigheten begränsas enligt bestämmelsen och gäller inte för bl.a. kostnader som skäligen (rimligen) varit motiverade för utredningen. Beloppet som ska betalas sätts även ner helt eller delvis utefter bl.a. hur ens personliga och ekonomiska förhållanden ser ut. Med andra ord behöver inte kostnaderna nödvändigtvis bli så höga för det fall att du döms. Du är dessutom enligt RB 31 kap. 1 § tredje stycket läst tillsammans med 31 kap. 4 § i princip aldrig skyldig att betala mer i försvarskostnader än vad du hade fått betala i rättshjälpsavgift enligt rättshjälpslagen 23 §. Den avgiften är enligt den sistnämnda bestämmelsen nästan alltid mycket låg.Hoppas du fått mer klarhet i din situation! Lycka till!Med vänlig hälsning,

Vad som gäller när flera parkeringsanmärkningar utfärdats för ett fordon, men endast en har anträffats fäst på fordonet

2021-10-28 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej. Jag har parkerat min bil för nära ett övergångsställe ett flertal gånger då jag trodde att maxgränsen var 5 meter och inte 10 meter. Detta har resulterat i att jag har fått 4 p-böter för samma fel inom loppet av två veckor. Men 3/4 pböter fanns aldrig på rutan när jag kom till bilen så jag antog att det var ok tills jag fick min sista. Då insåg jag felet jag har gjort och har därefter inte genomgått samma fel efter det. Har jag möjlighet att överklaga dem 3 p-böterna som jag ej såg då meningen med en p-bot är vid slutet av dagen en påminnelse om felet man gjort. Man kan väl inte lära sig från sina misstag om man inte vet att man har gjort något?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom du blivit rapporterad för att ha stått för nära ett övergångsställe drar jag slutsatsen att det är parkeringsanmärkningar du fått (dvs. "p-böter" i folkmun för att ha stannat eller parkerat fel på allmän gatumark), till skillnad från om det hade varit kontrollavgifter ("p-böter" för felparkering på privat mark såsom i p-garage osv.). Mitt svar utgår därför från detta.Det är lagen om felparkeringsavgift (FelPL) som är tillämplig när parkeringsanmärkningar utfärdas. I FelPL 5 § andra stycket anges att anmärkningen, när den utfärdas, antingen överlämnas till fordonets förare eller ägare (dvs. i handen på plats) eller fästs på fordonet. I korthet gäller att det enda undantaget då en parkeringsvakt (eller polisman) får låta bli att göra detta och istället t.ex. posta anmärkningen är när det inte finns någon praktisk möjlighet att ge dig denna på plats, t.ex. vid försök att smita. Det framgår av rättsfallet NJA 2007 s. 799.I ditt fall är det (i brist på närmare information) svårt att säga något om huruvida parkeringsvakten/polismannen faktiskt fäst parkeringsanmärkningarna på din bilruta. Har så inte skett kan slutsatsen i detta fall dras att de tre anmärkningarna som du inte sett har utfärdats utan lagstöd. Mer sannolikt är dock troligen att någon förbipasserande gått förbi efter att dessa fästs på rutan och tagit dem. Det innebär i så fall tyvärr dock inte i sig att de skulle vara felaktigt utfärdade. Bevismässigt gäller även att om en parkeringsanmärkning (eller för den delen en kontrollavgift) har utfärdats, finns en så kallad "presumtion" att den också har fästs på fordonet. Detta framgår av rättsfallet NJA 2013 s. 711. Det betyder att man vid en rättslig prövning utgår från att den fästs på fordonet på ett korrekt sätt, så länge ingen motbevisning finns som talar mot detta.Utifrån detta bedömer jag det alltså som osannolikt att det skulle gå att göra något åt parkeringsanmärkningarna i ditt fall. Du kan dock naturligtvis vända dig till Polismyndigheten och bestrida var och en av dessa för att få utrett om de faktiskt fästs på din bil när de utfärdats. Det framgår av FelPL 9 §.Lycka till i fortsättningen!Med vänlig hälsning,

Vad händer om man visar upp sin kompis legitimation på en nattklubb? Kan legget beslagtas?

2021-11-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hejsan. Hypotetiskt sätt. Säg att jag lånar en kompis legg för att ta mig in på en klubb eftersom att jag inte är 18 år. Kan vakten på något sätt bevisa att det inte är jag på legget och isåfall får vakten beslagta legget och hur länge kan den göra det isåfall. Om legget blir beslagtaget. Hur kan det isåfall hämtas ut
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att som (ordnings)vakt, eller för den delen som privatperson, få beslagta någons egendom krävs lagstöd. I de flesta situationer aktualiseras då rättegångsbalken (RB) 27:4 första stycket. Där föreskrivs att den som med laga rätt griper eller anhåller en misstänkt eller verkställer häktning, husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får ta föremål som därvid påträffas i beslag.En ordningsvakt (eller vanlig privatperson såsom entrévärd vid nattklubb som i folkmun också kallas "vakt") kan inte anhålla någon (det tvångsmedlet är förbehållet åklagare) och inte heller verkställa häktning, husrannsakan eller kroppsbesiktning. För att få ta något i beslag krävs därför att denne "med laga rätt" griper en misstänkt eller verkställer kroppsvisitation (PL) 19 § och 29 §. Just kroppsvisitation enligt PL 19 § får dock endast en ordningsvakt företa, och då endast för att söka efter vapen eller andra farliga föremål dvs. av säkerhetsskäl.Under vilka förutsättningar en ordningsvakt (eller privatperson) får gripa någon anges i RB 24:7 andra stycket. Om den som har begått brott med fängelse i straffskalan påträffas på bar gärning eller flyende fot får denne gripas av envar (dvs. av vem som helst). Vem som helst får även gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne ska sedan skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.Det brott som kan komma ifråga i situationer där någon använder någon annans (i och för sig äkta) legitimation för att ta sig in på t.ex. en nattklubb stadgas i brottsbalken (BrB) 15 kap. 12 §. Där anges att den som1. sanningslöst åberopar pass, betyg, identitetshandling eller annan sådan för enskild person utställd urkund såsom gällande för sig eller annan person, eller2. lämnar ut sådan urkund för att missbrukas på det sättet...... kan dömas för missbruk av urkund till böter eller fängelse i högst sex månader.Det krävs därtill enligt lagtexten att gärningen innebär "fara i bevishänseende" vilket kort sagt i det här sammanhanget betyder att det ska finnas en klar risk för att legitimationen bedöms tillhöra den person som visar upp den (t.ex. att den ser så pass tillförlitlig ut) trots att den inte tillhör den personen. Rör det sig alltså om en legitimation som uppenbarligen inte kan tillhöra den som visar upp den (t.ex. att personen på bilden skiljer sig helt från den som visar upp legget) föreligger inte "fara i bevishänseende" och brottet missbruk av urkund har då inte begåtts. Är legitimationsbilden dock mer lik kan sådan fara i bevishänseende föreligga och brottet vara ett faktum.Eftersom fängelse finns i straffskalan för missbruk av urkund innebär det även att ordningsvakten (eller en privatperson såsom en entrévärd) rent krasst i väntan på polis får gripa den som visar upp ett (tillräckligt trovärdigt) leg som inte är den individens eget, och i samband med det beslagta legget.Beslaget måste sedan skyndsamt anmälas till den som ska pröva det, där beslaget antingen fastställs eller hävs av den som leder förundersökningen om brottet (en åklagare eller utsedd polisman). Det framgår av RB 27:4 tredje stycket där det anges att om beslag verkställs av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och denne inte har beslutat om beslaget, ska anmälan skyndsamt göras hos den som omedelbart ska pröva om beslaget ska bestå.Om beslaget av legget fastställs är det tänkt att användas som bevis i rättegång. Det finns dock en möjlighet för den som drabbats av beslaget att begära rättens prövning av det enligt RB 27:6. Är det så att åtal senare inte väcks inom den tid som domstolen har satt ut enligt RB 27:7, den tiden inte förlängts eller om det annars inte längre finns skäl för beslag, ska beslaget omedelbart hävas enligt RB 27:8. Om det dock blir åtal och domstolsprocess ska domstolen enligt samma bestämmelse pröva om ett beslag fortfarande ska bestå när målet avgörs. Döms man för brottet kan egendom som har använts som hjälpmedel vid det (t.ex. en legitimation) förklaras förverkat enligt BrB 36 kap. 2 §, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Som regel ska beslag dock hävas om åtalet eller ett yrkande om förverkande ogillas.Hoppas du fått mer klarhet i frågan!Med vänlig hälsning,

Får p-vakterna skrapa och spola vindrutan på ens bil?

2021-11-29 i Skadegörelsebrott, 12 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag undrar om man som p-vakt egentligen får skrapa på en parkerad bil eller till och med spruta rutan med koncentrerad spolarvätska. En del p-vakter gör detta.skrapa, ok men om de repar min bil? Och spraya med medel på min bil känns som ett övertramp tycker jag...men vad säger lagen?Mvh
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Till att börja med bör sägas att en parkeringsvakt (oavsett om denne är en s.k. offentligrättslig, förordnad parkeringsvakt dvs. myndighetsperson som verkar på allmänna gator och torg osv.) eller "parkeringsvakt" på tomtmark (t.ex. sådana som jobbar på privata p-platser och i parkeringsgarage) har en viss skyldighet att kontrollera parkeringsbevis såsom p-biljett och p-skiva i eller på fordonet. I princip ska hela fordonets främre del (dvs. området från framdörrarna ända fram till vindrutan) kontrolleras, vilket framgår av bl.a. rättsfallet NJA 2014 s. 755. Skrapandet av rutorna och användandet av spolarvätska t.ex. vintertid är alltså ett led i att eftersträva detta, är således som utgångspunkt tillåtet och kan betraktas som en gratis "rengöringstjänst".Skrapandet får dock inte leda till någon negativ åverkan på fordonet. I så fall inträder straffrättsligt ansvar. I brottsbalken (BrB) 12 kap. 1 § anges att den som förstör eller skadar egendom till men för någon annans rätt till den (t.ex. till men för någons äganderätt) döms för skadegörelse. Är brottet med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa döms det till ringa skadegörelse enligt BrB 12 kap. 2 §.Med "skada" avses främst en delvis förstörelse som medför att saken blir åtminstone mindre brukbar eller funktionsduglig jämfört med innan. Skadan eller förstörelsen måste vidare vara av någon betydelse och beständighet för att medföra ansvar för skadegörelse. En förändring som t.ex. är relativt obetydlig anses inte innebära skada enligt BrB 12 kap. 1 §, men kan medföra ansvar för ringa skadegörelse enligt 12 kap. 2 §. Så länge skrapandet och spolarvätskan inte förändrar fordonet till det sämre ens minimalt inträder dock inget straffrättsligt ansvar.Det kan visserligen tänkas att en parkeringsvakt under skrapningen råkar komma åt en bildel och skada denna, eller orsaka en synlig repa på vindrutan, även om detta är mindre troligt. I så fall kan ansvar för skadegörelse alternativt ringa skadegörelse (främst beroende på skadans omfattning) komma i fråga.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Får man ha blåljus monterade på sin privata bil?

2021-10-28 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej. Jag har funderat på detta med blåljus på en privat bil. Alltså en bil som inte är polisbil. Jag vet att det är olagligt att använda blåljus och att utöva myndighet. Men begår man nåt lagbrott om man endast har ljusen sittandes på bilen? Alltså inte använda dom men ha dom?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du tar hjälp av Lawline!Det finns olika bestämmelser som gäller avseende dels att ha blåljus monterade på fordonet när det körs, dels att i största allmänhet ha sådana ljus monterade på ett fordon. Jag tar upp dessa i tur och ordning.Till att börja med anges i trafikförordningen (TrF) 3 kap. 76 § tredje stycket att på ett fordon som färdas på väg får inga andra lyktor eller stråklastar med blinkande ljus användas än vissa särskilt uppräknade sådana. Dessa är körriktningsvisare (blinkers), larmanordning, baklykta på cykel, stopplykta som är särskilt anordnad som nödstoppssignal, samt varningsblinkers. Bestämmelsen innebär alltså att andra lyktor såsom blåljus inte får användas på fordon (naturligtvis undantaget utryckningsfordon osv). Bryter man mot bl.a. denna bestämmelse, oavsett om det sker uppsåtligen eller av oaktsamhet, följer det av TrF 14 kap. 3 § att man kan dömas till penningböter.Därtill bör nämnas Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bilar och släpvagnar som dras av bilar (TSFS 2013:63) och som tagits i bruk före den 1 juli 2010 (se 1 kap. 1 § i föreskrifterna). Föreskrifterna är utfärdade med stöd av fordonsförordningen 8 kap. 16 §. Det anges i 21 kap. 9 § i dessa föreskrifter från Transportstyrelsen att fordon inte får ha strålkastare eller lyktor av annat slag än de som finns angivna i dessa eller andra föreskrifter som utfärdats av Transportstyrelsen. Det framgår också av 21 kap. 8 § i TSFS 2013:63 att det bara är vitt, gult, orangegult samt rött ljus som är tillåtna belysningsfärger, och således inte även blått som för utryckningsfordon.För fordon som tagits i bruk den 1 juli 2010 eller senare gäller TSFS 2010:2, med identiska bestämmelser till de jag angett ovan och som återfinns i bilaga 1 punkt 20 i dessa sistnämnda föreskrifter.Till penningböter döms ägaren av ett fordon om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet låtit bli att göra vad som rimligen har kunnat krävas av honom eller henne för att hindra att fordonet används i strid mot t.ex. föreskrifter som meddelats med stöd av fordonsförordningen (sådana föreskrifter är som sagt t.ex. Transportstyrelsens föreskrifter här ovan). Det gäller även för föraren, om denne har känt till hindret (dvs. det som är otillåtet) för att använda fordonet på det sätt som skett. Detta framgår av fordonsförordningen 8 kap. 9 §.Detta innebär alltså att det rent allmänt är otillåtet att ha blåljus monterade på sin bil.Hoppas du fått mer klarhet av detta!Med vänlig hälsning,

Kan man göra något åt elsparkcyklar som står på privat mark?

2021-10-28 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej får man bötfälla elektriska sparkcyklar (sånna man hyr) om dom står på privat mark?Börjar bli väldiga problem med dessaMvh
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du tar hjälp av Lawline!Din fråga handlar visserligen enbart om bötfällande, men i den andra halvan av mitt svar tar jag även upp något om fordonsflytt.Till att börja med är det lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP) som är tillämplig när det gäller möjligheten att kräva betalt för att någon står olovligen på privat mark. Det anges i LKOP 1 § att en markägare som upplåter ett område för parkering eller förbjuder parkering inom området under de förutsättningar som anges i denna lag får ta ut en kontrollavgift om ett fordon parkerats inom området i strid mot förbud eller villkor som markägaren beslutat.LKOP 3 § anger vidare att kontrollavgift bara får tas ut om parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har tillkännagetts genom skyltning på platsen, och skyltningen ska utföras med vägmärken (dvs. sedvanliga "stolpar" med skyltar i metall såsom de som finns på allmänna vägar etc.). För det första krävs det alltså att det finns sådana tydligt angivna villkor eller förbud på den privata marken i ditt fall.Därtill framgår framför allt av LKOP 2 § att kontrollavgifter inte kan tas ut avseende oregistrerade fordon såsom cyklar. Där anges nämligen att med "fordon" avses i lagen fordon som är upptagna i svenskt eller utländskt vägtrafikregister eller i det militära fordonsregistret, samt fordon som används med stöd av saluvagnslicens (dvs. "provkörningsbilar" och liknande hos bilhandlare).Det är alltså inte möjligt att själv som markägare ta ut någon avgift för elsparkcyklar som står på ens privata mark.Något om fordonsflyttning – Som markägare kan man ta hjälp av sin kommun för att få bort fordon (även elsparkcyklar) från ens privata mark genom att skicka in en s.k. hemställan om detta till kommunen. I detta fall tillämpas lagen om flyttning av fordon i vissa fall (LFF). Det framgår av LFF 1 § att lagen omfattar bl.a. elsparkcyklar eftersom begreppet "fordon" i lagen avser alla anordningar på t.ex. hjul som huvudsakligen är till för färd på marken och som inte går på skenor (dvs. tågräls).Har ett fordon under minst sju dygn i följd varit parkerat i strid mot sådant förbud eller villkor som avses i LKOP 1 § och som har tillkännagetts enligt LKOP 3 § (dvs. med skyltning), får flyttning av fordonet ske. Det framgår av LFF 2 § andra stycket. Här krävs det dock alltså att markägaren sätter upp skyltning om vad som gäller för parkering av fordon på platsen för att flyttning ska kunna genomföras på denna grund.Utöver detta får enligt förordningen om flyttning av fordon i vissa fall (FFF) 2 § punkt 1 ett fordon även rent allmänt flyttas om det är uppställt på en sådan plats eller på ett sådant sätt att fara uppstår eller trafiken onödigtvis hindras eller störs. Det ska alltså mycket till för att flyttning ska kunna ske på denna grund, men är det så att problemen är mycket stora i ditt fall (eftersom du skriver att det börjar bli väldiga problem) så skulle elsparkcyklarna kunna flyttas med stöd av denna bestämmelse.Hoppas detta svar gett dig mer klarhet i frågan!