Vad ska man tänka på när man ger bort en gåva?

2021-08-27 i Gåva
FRÅGA |HejMin mamma gick bort för ett år sen och kvar har vi min pappa. Vi är fyra syskon som vill hjälpa till med hans ekonomi då han inte har jättemycket pengar. kan vi utan krångel ge honom tex 10 000 kr var? Eller krävs det något mer än att bara föra över pengar till hans konto?Det är som vi vill hjälpa honom att ha pengar till att ta hand om sitt hus, sin hund och sej själv utan att behöva fattas nåt då han är över 70 år gammal.
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som krävs för att föra över en summa pengar till en närstående. Eftersom att du och dina syskon inte kräver någonting tillbaka från er far, kan det vara fråga om en gåva. Enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen är gåvor skattefria. En gåva är fullbordad så fort den hamnar i mottagarens besittning (2 § gåvolagen). Det finns dock några kriterier som måste vara uppfyllda för att något ska anses vara en gåva, vilka jag kommer att förklara nedan. Kriterierna för en gåvaFör att det ska vara fråga om en gåva måste följande kriterier vara uppfyllda:- Det måste vara fråga om en förmögenhetsöverföring, dvs gåvan ska ha ett värde som flyttas från givaren till mottagaren,- Denna förmögenhetsöverföring ska ha skett frivilligt, och- Syftet ska vara att gynna mottagaren, dvs det ska finnas en gåvoavsikt (se t.ex. NJA 1991 s. 748).Gåvan måste även vara benefik, dvs ges utan en motprestation. Om gåvan ges som en ersättning för utförd prestation kallas det istället för en remuneratorisk gåva, och sådana är inte skattefria. Vad gäller i ditt fall?Utifrån den beskrivning jag fått av dig verkar kriterierna för en gåva vara uppfyllda och ni kommer då inte att beskattas på gåvan. Jag vill dock understryka att det är viktigt att ni ser till att kriterierna faktiskt är uppfyllda, annars riskerar ni att beskattas. Vid gåva av lös egendom, vilket pengar är, behövs inte heller något gåvobrev. Även om det inte är obligatoriskt enligt lag att upprätta ett gåvobrev, kan det vara fördelaktigt då det till exempel kan användas som dokumentation på att en överföring av gåva faktiskt har skett. I gåvobrevet kan man även skriva in villkor för gåvan om sådant skulle finnas. SammanfattningSammanfattningsvis är gåvor skattefria enligt inkomstskattelagen. För att något ska anses vara en gåva måste ett antal kriterier vara uppfyllda. Det måste vara fråga om en förmögenhetsöverföring som sker frivilligt och med gåvoavsikt. Dessutom får det inte finnas någon motprestation. Vid gåva av lös egendom, som pengar, ställs inget krav på upprättande av gåvobrev. Det kan dock vara fördelaktigt att upprätta ett gåvobrev trots att det inte är ett krav. Utifrån den informationen jag fått verkar ni inte behöva göra mycket mer än att föra över pengarna till er far utan att det ska uppstå konsekvenser, till exempel i form av beskattning.Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Hur beräknas efterarv till särkullbarn?

2021-08-26 i Efterarv
FRÅGA |Jag är ett särkullbarn efter min far. Min far och styvmor har inga gemensamma barn. Det fanns ett testamente som gjorde att makan skulle ärva med fri förfogande rätt. Jag accepterade testamentet och har du rätt till efterarv, vad jag förstår. Bodelningen gav min far ca 800'.ca 1/3 av gemensamma tillgångar. Hur mycket, eller hur stor andel har jag rätt till i efterarv efter min fars fru när hon går bort?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du som särkullbarn ärver efter att din fars fru går bort. Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Detta gäller för särkullbarnSärkullbarn är bröstarvingar, vilket innebär att de har en rätt att ärva (2 kap 1 § ÄB). Som särkullbarn har du rätt att kräva ut ditt arv vid din fars bortgång (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Du kan även avstå ditt arv till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I ett sådant fall kommer din arvsrätt att skjutas upp och arvet kommer att tillkomma dig först när båda makar avlidit, vilket kallas för efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Fri förfoganderättDu nämner att det fanns ett testamente där det framgick att din styvmor skulle ärva din far med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får förbruka egendomen som hen vill, men med vissa undantag. Den efterlevande maken får inte ge bort egendomen till någon annan eller skänka bort en stor del av egendomen i form av gåva (3 kap. 2 § ÄB och 3 kap. 3 § ÄB). Den fria förfoganderätten finns till för att en efterlevande make inte ska minska ett efterarv på otillåtet sätt. Full äganderätt å andra sidan, innebär att maken får disponera över förmögenheten som hen vill. Storleken på efterarvetNär man avgör storleken på efterarvet kollar man på hur stor del av boet som den efterlevande maken ärvt med fri förfoganderätt och hur mycket som denne fick genom bodelning. Efterarvingarna har då rätt till samma andel som den efterlevande maken ärvt med fri förfoganderätt. Kvotdelen får man fram genom att dividera den del som den efterlevande maken ärvt, med den totala förmögenhet hen hade efter arvet. Formeln ser ut på följande sätt: Makens arv/Makens arv + egendom efter bodelning Detta innebär att om efterlevande make fick exempelvis 100' kr i arv, och hens sammanlagda förmögenhet uppgick till 200' kr (dvs 100 'kr i arv efter den avlidne maken + 100' kr efter bodelning) så kommer efterarvskvoten att vara 0,5 = 50 %. Särkullbarnets kvotdel blir då 50 % av den efterlevande makens förmögenhetsmassa vid dödsfallet (3 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB). Eftersom att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt kan förmögenheten förändras, vilket innebär att du som särkullbarn kan få ut en högre eller lägre summa beroende på hur förmögenhetsmassan ser ut vid din styvmors död. Vad gäller i ditt fall?Jag utgår ifrån att din far fick 800' kr i bodelning vilket utgjorde ⅓ av det gemensamma giftorättsgodset. I sådant fall hade din far och styvmor gemensamt giftorättsgods på 2400' kr. Jag utgår även från att din styvmor fick 1600' kr i bodelning, dvs ⅔ av det gemensamma giftorättsgodset. Då kommer din styvmor erhålla 1600' kr med full äganderätt, eftersom att det är hennes del i bodelningen och en förmögenhet som hon kan göra vad hon vill med. 800' kr kommer att vara den del av giftorättsgodset som din styvmor ärver av din far med fri förfoganderätt. Kvotdelen kommer då att vara 800' kr (arvet med fri förfoganderätt) dividerat med 2400' kr (arvet med fri förfoganderätt samt din styvmors del i bodelningen). 800/2400=0,33=33% vilket innebär att din kvotdel kommer vara 33% och storleken på ditt efterarv är då 33% av den förmögenhet din styvmor har när hon avlider. SammanfattningSammanfattningsvis kan ett särkullbarn välja att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make, och istället få ut arvet i form av ett efterarv när den efterlevande maken också avlider. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får förbruka egendomen som hen vill, men med vissa undantag. För att räkna ut efterarvets storlek använder man sig av en kvotdel. Denna kvotdel räknas ut genom att man dividerar arvet som den efterlevande maken fick när den förste maken avled, med de sammanlagda tillgångar som den efterlevande maken hade efter arvet. Kvotdelen räknas sedan på den efterlevande makens tillgångar vid dennes död, och resultatet blir efterarvets storlek. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Vad gäller vid preskription av utdömt skadestånd?

2021-08-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag blev dömd av hovrätten att betala ett skadestånd till ett företag. Jag har inte fått något krav att jag ska betala och det är snart 2år sedan jag blev dömd. Hur kommer det sig? Kan skulden preskriberas efter en viss tid?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller för preskription av utdömt skadestånd. Regler om preskription finns i preskriptionslagen och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Som huvudregel är ett skadestånd en fordran som preskriberas efter 10 år (2 § preskriptionslagen). Detta kan dock variera beroende på vilken typ av skadestånd det är fråga om. Jag kommer att beskriva olika alternativ nedan. Inomobligatoriska skadeståndInomobligatoriska skadestånd är sådana skadestånd som grundar sig på avtal. Vid dessa skadestånd börjar preskriptionstiden att räknas från dagen då avtalet ingicks. Då preskriberas avtalet alltså 10 år efter dagen då man ingick avtalet. Utomobligatoriska skadeståndUtomobligatoriska skadestånd är sådana skadestånd som inte grundar sig på något avtal mellan den skadelidande och skadevållande. Exempel på detta är om du har skadat någon/någons egendom och det inte finns något avtalsförhållande mellan er. Den 10-åriga preskriptionstiden börjar då räknas från dagen för den skadegörande handlingen. Skadestånd mellan konsument och näringsidkareOm skadeståndet avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare har tillhandahållit en konsument för enskilt bruk, är preskriptionstiden tre år från fordrans tillkomst, om inte preskriptionen avbryts innan dess. Skadestånd på grund av brottOm skadeståndet grundar sig på brott kan preskriptionstiden bli längre än 10 år (3 § preskriptionslagen). Dessa skadestånd preskriberas först när själva brottet preskriberas enligt de regler som finns i 35 kapitlet brottsbalken. Preskriptionstiden kommer då att vara minst 10 år men kan bli längre beroende på hur allvarligt brott det är fråga om. Vad gäller i ditt fall?Det är svårt för mig att säga exakt vad som gäller i ditt fall då jag inte känner till vilken typ av skadestånd du har dömts för. Du nämner dock att du dömdes till skadeståndet för två år sen, vilket innebär att det inte har gått tillräckligt lång tid för att det ska ha preskriberats oavsett vilken typ av skadestånd det gäller. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Är det förenligt med GDPR att fotografera ett fotbollslag på fritiden?

2021-08-19 i PUL/GDPR
FRÅGA |Får jag följa med och fotografera min fru och hennes fotbollslag och sedan skicka bilderna till lagen som spelade? eller bryter detta mot ''GDPR''?Den fotograferingen gör jag som en hobby men håller även på att starta upp en enskilld firma där jag ska syssla med bland annat bröllopsfotografering om det påverkar något? Måste jag ha tillstånd från alla som kan ha hamnat på bild innan jag skickar bildrna till lagen? inklusive publik?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om det är förenligt med GDPR att fotografera ett fotbollslag för att sedan skicka bilderna till laget, i form av en hobbyverksamhet. Jag kommer att använda mig av dataskyddsförordningen (GDPR) när jag besvarar din fråga. På riksidrottsförbundets hemsida finns vidare en checklista för bildhantering inom idrottsrörelsen. Även denna kommer jag att ta vägledning av. Är GRPR tillämplig?Till att börja med vill jag nämna att GDPR inte är tillämplig på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll (artikel 2.2c GDPR). Eftersom att du skickar vidare bilderna till fotbollslagen, blir hanteringen av bilderna inte helt privat. Bilderna är en form av personuppgift och fotograferingen är en form av behandling av personuppgifter (artikel 4.1 och 4.2 GDPR). GDPR är därför tillämplig på din fråga. Är bildhanteringen förenlig med GDPR?Av artikel 6 GDPR framgår vilka rättsliga grunder som krävs för att en hantering av personuppgifter ska vara förenlig med GDPR. En sådan rättslig grund är att personerna som finns med på bilderna har lämnat sitt samtycke till fotograferingen samt användningen av fotona för ett eller flera specifika ändamål (artikel 6.1a GDPR). Bilderna som tagits ska lagras på ett säkert sätt och bara användas för det ändamål som det finns samtycke för. En annan rättslig grund är intresseavvägning. Denna rättsliga grund blir tillämplig om samtycke inte finns och hanteringen av bilderna bedömts ligga i föreningen/förbundets/lagets intresse, och detta intresse väger tyngre än det intresse personerna som är med på bilderna har av att inte vara med på bild (artikel 6.1f). Vad gäller i ditt fall?I ditt fall kan både samtycke och intresseavvägning vara möjliga rättsliga grunder. Jag misstänker dock att det kan vara svårt att använda en intresseavvägning som grund, då det krävs ett berättigat intresse som ska väga tyngre än skyddet för personuppgifter. Direktmarknadsföring är ett exempel på ett berättigat intresse. Utifrån den informationen jag fått, verkar det inte föreligga något specifikt berättigat intresse. Min rekommendation till dig är därför att du använder dig av samtycke som rättslig grund. SammanfattningFör att en behandling av personuppgifter ska vara förenlig med GDPR krävs en rättslig grund. Exempel på sådana rättsliga grunder är samtycke och intresseavvägning. Min rekommendation till dig är att du samlar in samtycke från de personer som kommer att vara med på bilderna, och använder dig av det som rättslig grund. Samtycket ska vara specifikt och ges för ett specifikt ändamål. Det kan vara svårt att använda sig av intresseavvägning som rättslig grund, då det krävs ett berättigat intresse som ska väga tyngre än skyddet för personuppgifter. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Hur avgörs det om en skola ska få införa kamerabevakning?

2021-08-26 i PUL/GDPR
FRÅGA |Jag undrar hur det kan komma sig att vissa skolor/kommuner infört kameraövervakning på sina skolor medan andra kommuner hävdar att det strider mot diverse lagar, GDPR mm? Vilka lagrum/lagtexter gäller för detta område? Hur kan kommuner göra så olika tolkningar?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar varför vissa skolor kan införa kamerabevakning medan andra skolor inte kan det utan att strida mot lagen. Regler om detta finns i dataskyddsförordningen (GDPR) samt kamerabevakningslagen och det är dessa lagar jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Intresseavvägning som rättslig grund och berättigat intresseAv artikel 6 GDPR framgår vilka rättsliga grunder som krävs för att en hantering av personuppgifter ska vara förenlig med GDPR. En sådan rättslig grund är intresseavvägning (artikel 6.1f GDPR). För att denna rättsliga grund ska vara tillämplig krävs ett berättigat intresse. Ett sådant berättigat intresse kan till exempel vara att man vill förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som pågår på skolan (8 § andra stycket kamerabevakningslagen). Det måste alltså finnas ett riktigt problem på skolan och det är inte förenligt med GDPR att sätta upp kameror utan att det finns ett riktigt problem. Så fungerar en intresseavvägningOm man kommer fram till att det finns ett berättigat intresse, måste även en intresseavvägning göras för att se om kamerabevakningen är tillåten. Då väger man det berättigade intresset som skolan har av att kamerabevaka, till exempel att upptäcka brottslig verksamhet, mot integritetsintresset, dvs det intresse som barn och vuxna på skolan har av att inte kamerabevakas. Vid bedömningen av intresset av att inte bli kamerabevakad ska det särskilt beaktas hur bevakningen ska utföras, om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet ska användas och vilket område som ska bevakas (8 § tredje stycket kamerabevakningslagen). Vid intresseavvägningen måste det berättigade syftet väga tyngre än integritetsintresset för att kamerabevakningen på skolan ska vara tillåten enligt GDPR och kamerabevakningslagen. Se även integritetsskyddsmyndighetens (IMY) hemsida för vidare info. SammanfattningAnledningen till att vissa skolor kan införa kamerabevakning medan andra inte kan det, är att det krävs ett berättigat intresse för att få kamerabevaka. Ett sådant intresse kan till exempel vara att upptäcka brottslig verksamhet på skolan. Det måste finnas ett verkligt problem på skolan för att det ska vara tillåtet att kamerabevaka. Om skolan i fråga har ett sådant berättigat intresse, måste detta intresse väga tyngre än integritetsintresset för att kamerabevakningen ska vara förenligt med GDPR och kamerabevakningslagen. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Vad gäller vid bodelning efter kortvarigt äktenskap?

2021-08-23 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej! Låt oss teoretiskt sett säga att jag gifter mig med en man som äger mycket mer än vad jag äger och sedan så får jag kalla fötter och skiljer mig med honom någon månad efter. Kommer jag fortfarande ha rätt till hälften av allt han äger om det INTE finns något äktenskapsförord inkluderat?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som gäller vid en bodelning efter ett kortvarigt äktenskap, när det inte finns något äktenskapsförord. Regler om detta finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Detta gäller vid bodelning mellan makarSom huvudregel gäller att giftorättsgods ska delas lika mellan makarna vid en bodelning (11 kap. 3 § ÄktB). Det finns dock undantag från denna huvudregel. Om det med hänsyn till bland annat äktenskapets längd samt makarnas ekonomiska förhållanden anses oskäligt att giftorättsgodset ska delas på hälften, kan bodelningen jämkas. Detta kallas för giftorättstrappan och finns uttryckt i 12 kap. 1 § ÄktB. Som kortvarigt räknas äktenskap som inte varat längre än 5 år, med samboende innan äktenskapet inräknat. Att ena maken har en större förmögenhet än den andra är ett skäl som talar för jämkning vid bodelningen. Så fungerar giftorättstrappanGiftorättstrappan fungerar så att för varje år som paret har varit gifta, så kommer 20 % av giftorättsgodset att ingå i bodelningen. I ditt fall innebär detta att inget giftorättsgods kommer att ingå i bodelningen om ni skiljer er efter en månad. SammanfattningOm ett äktenskap har varat under en kortare period och den ena maken har en större förmögenhet än den andra, kan det finnas skäl att jämka bodelningen. Då avviker man från huvudregeln som säger att giftorättsgods ska delas på hälften mellan makar. Istället kommer 20 % av giftorättsgodset att läggas in i bodelningen efter varje år som makarna varit gifta. Detta innebär att inget giftorättsgods delas mellan makar som varit gifta i en månad, om giftorättstrappan är tillämplig. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Gäller 14 dagars ångerrätt för installerat ventilationssystem?

2021-08-19 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej, Jag vill veta om man har rätt för att ångra sig. Vi har redan installerat en FTX system för några dagar sedan och fått inte fakturan än. Företaget har inte gett ingen information om ångerrätten heller och jag undrar har vi rätt att ångra oss? Gäller 14 dagars ångerrätt för installerat sak också? Tack på förhand!
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om 14 dagars ångerrätt gäller för ett installerat ventilationssystem. FTX är ett ventilationssystem som jag utgår ifrån är specialanpassat för ert boende. Om så inte är fallet, kan du höra av dig till oss igen så ska jag hjälpa dig vidare. Om bokningen har skett över telefon eller via internet, kan distansavtalslagen vara tillämplig på din fråga. Lagen innehåller regler om konsumentskydd vid distansavtal och avtal utanför affärslokaler (1 kap. 1 § distansavtalslagen). Om ångerrättenEnligt distansavtalslagen har konsumenter som huvudregel rätt till 14 dagars ångerrätt när de handlar på distans och utanför affärslokaler (2 kap. 10 § distansavtalslagen). Det finns dock undantag från denna ångerrätt. Ångerrätten gäller inte för avtal som avser en vara som har tillverkats enligt konsumentens anvisningar eller som annars har fått en tydlig personlig prägel (2 kap. 11 § tredje punkten distansavtalslagen). Om ventilationssystemet är specialanpassat för ert boende, kommer 14 dagars ångerrätt dessvärre inte att gälla. Innan ett avtal ingås ska näringsidkaren ge kunden information huruvida och under vilka förutsättningar det finns en ångerrätt, tidsfristen samt övriga villkor för ångerrätten (2 kap. 2 § nionde punkten distansavtalslagen). Detta ska ges på ett klart och begripligt sätt för dig som konsument (2 kap. 3 § distansavtalslagen). Företaget borde alltså ha gett er information om ångerrätten innan ni ingick avtalet. SammanfattningSom huvudregel gäller 14 dagars ångerrätt för varor som har köpts på distans. Denna ångerrätt är dock undantagen för varor som är specialanpassade efter konsumentens anvisningar. Ångerrätten gäller därför inte för ett specialanpassat ventilationssystem. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,

Vad krävs för att något ska räknas som en tyst accept?

2021-08-19 i Anbud och accept
FRÅGA |Om jag som företagare skickar ut en faktura till en kund med betalning inom 20 dagar, och denna kund inte säger något om antalet dagar, räknas detta då som en tyst accept? Jag har skickat en faktura som förfaller imorgon och den är ännu inte betald. Visst kan jag räkna med att pengarna ska vara inne senast imorgon då min kund ingått en "tyst accept" och då godkänt 20-dagars förfallotid?
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som krävs för att någonting ska räknas som en tyst accept, samt om situationen du beskrivit ovan räknas som en tyst accept. Regler om detta finns i avtalslagen och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga.Vad innebär tyst accept?Tyst accept innebär att man blir bunden av ett avtal genom att man förhåller sig passiv. Huvudregeln är att passivitet inte medför avtalsbundenhet, men i undantagsfall kan även passivitet leda till att man blir bunden av ett avtal. Tyst accept regleras i 4 § andra stycket, 6 § andra stycket samt 9 § avtalslagen. Avtalsbundenhet genom passivitet kan uppkomma till exempel om en person uppmanar en annan person att avge ett anbud, utan att sedan ange om denne accepterar anbudet eller avstår från det (9 § avtalslagen). Vad gäller i ditt fall?I ditt fall kan det vara fråga om en tyst accept från kundens sida, förutsatt att kunden har uppmanat dig att avge ett anbud. Kunden kan då ha accepterat tidsfristen på 20 dagar genom att ha förhållit sig passiv. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt! Med Vänliga Hälsningar,