En fråga om möjlighet till ensam vårdnad

2021-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej jag har ensam vårdnad för mina två barn och jag är gravid nu fråga samma pappa men han bor inte här i Sverige jag undrar hur ska vi göra om faderskap jag vill behålla ensam vårdnad annars finns något papper som han kan skriva på så jag kan ta ansvar själv..?!Vi är inte gifta .. Kan vi söka på faderskap efter ett år eller med måste när barnen kommer.
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Föräldrabalken (FB). Av den information du ger mig tolkar jag det som att du inte är gift. Om föräldrarna till ett barn inte är gifta med varandra vid barnets födsel så blir mamman automatiskt ensam vårdnadshavare till barnet, 6:3 FB. Detta innebär att du kommer få ensam vårdnad till barnet utan att behöva skicka in något papper eller liknande. För att vårdnaden ska kunna bli gemensam krävs att ni som föräldrar gifter er, ansöker om gemensam vårdnad vid domstol eller skickar in en anmälan till skatteverket, 6:3 FB och 6:4 FB. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga och stort grattis till graviditeten! Mvh,

Vad kan man göra för att ensam få fatta beslut för ens barn?

2021-11-23 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Jag har en dotter med en man, vi har gemensam vårdnad men en lång historia av konflikt. Hon har hela tiden bott mest hos mig och i perioder inte haft kontakt med honom alls, då han har mått psykiskt dåligt och inte velat ha kontakt med henne. Senaste gången han kastade ut henne var i januari 2019, då träffades de inte alls på tio månader och jag gick till domstol för att begära enskild vårdnad. Där ångrade han sig och grät och domaren gick på hans linje, vi tilldömdes fortsatt gemensam vårdnad och umgänge hos honom avseende fem dagar per 14-dagarsperiod. Umgänget återupptogs men fungerade inte särskilt bra, han mådde dåligt och dottern ville inte vara där. I juni i år sade hon till honom att hon inte ville åka till honom. Han sade då att hon inte behöver vara där alls och efter det har de inte hörts en enda gång (nu är det november). Han svarar varken på hennes eller mina kontaktförsök. Nu bor hon alltså på heltid hos mig och har ingen kontakt alls med honom, samtidigt som han fortfarande har beslutanderätt över t ex skolval och passansökan. Vad gör jag? Jag vill ogärna gå till domstol igen eftersom han "vann" sist och eftersom situationen för henne, som boende hos mig på heltid, nu är lugn och skön. Jag vill inte riskera något. Samtidigt är det lite ohållbart att ha gemensam vårdnad med en person man inte har någon som helst kontakt med. Har ni ett råd att ge?
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har funderingar kring vad du kan göra för att du enskilt ska kunna fatta beslut för ditt barn. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Föräldrabalken (FB). Vilka beslut fattas av vårdnadshavareDet är barnets vårdnadshavare som bestämmer i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, 6:11 FB. Vid gemensam vårdnad, vilket är fallet i din situation, gäller att besluten ska fattas gemensamt av båda vårdnadshavarna, 6:13 FB. Att utgångspunkten är att besluten ska fattas av er gemensamt innebär dock inte att alla beslut behöver fattas av er båda. Vissa beslut har du rätt att fatta själv förutsatt att besluten rör daglig omsorg. Exempel på sådana beslut är beslut av mer vardaglig karaktär som ditt barns mat, kläder, sovtider osv. Beslut om skolgång och passansökan är dock, som du är inne på, sådana beslut som en förälder inte får fatta ensamt då de anses ha mer ingripande betydelse för barnets framtid, 6:13 2 st FB. För att du ska kunna fatta alla beslut själv krävs ensam vårdnadI ditt fall verkar det vara svårt att få samtycke från den andra vårdnadshavaren vid beslut. Det som krävs för att du enskilt ska kunna fatta alla beslut utan samtycke från den andre föräldern är dessvärre att du behöver få ensam vårdnad om ditt barn. Om den gemensamma vårdnaden inte längre fungerar på grund utav att ni som vårdnadshavare inte kommer överens eller ens kan kontakta varandra har du möjlighet att väcka en ny talan om ensam vårdnad hos tingsrätten. Jag är medveten om att du inte vill väcka en ny talan och har full förståelse för detta. Men möjligheterna för dig att få ensam vårdnad är beroende av nuvarande omständigheter kring frågor såsom bland annat vårdnadshavarnas samarbetsförmåga, en vårdnadshavares olämplighet samt barnets relation till den andra föräldern. Vidare är det som alltid ska vara avgörande vid en vårdnadstvist det som är barnets bästa, 6:2 a FB. I ditt fall har omständigheterna förändrats sedan förra gången du väckte talan om ensam vårdnad. Den andre föräldern har uttryckligen medgivit sin ovilja att ha kontakt med barnet och svarar inte vid kontaktförsök. Att den andre föräldern inte svarar vid kontaktförsök gör det näst intill omöjligt för dig att kunna fatta beslut för ditt barn. Jag kan givetvis inte uttala mig om hur en domstol skulle välja att hantera en talan om enskild vårdnad i detta fall då jag vet alldeles för lite. Men att den andre vårdnadshavaren gör det omöjligt för dig att fatta beslut för ditt barn är troligen något som rätten kommer fästa vikt vid då det påverkar ditt barns rätt till en trygg uppväxt och det är trots allt barnets bästa som ska vara avgörande. Det finns därför anledning för dig att påbörja en ny process om ensam vårdnad. Det finns möjlighet att få hjälp av familjerättenSom sagt är jag medveten om att du inte vill väcka en ny talan om ensam vårdnad. Därför råder jag dig att först och främst vända dig till familjerätten. Familjerätten är en del av socialtjänsten i din kommun. Familjerätten kan erbjuda (kostnadsfria) samarbetssamtal där ni vårdnadshavare kan få hjälp att förbättra ert samarbete och komma överens i frågor rörande ert barn. På så vis slipper du ännu en domstolsprocess. Utöver samarbetssamtal kan familjerätten också erbjuda möjligheten att teckna juridisk giltiga avtal avseende vårdnad, boende och umgänge. Det går alltså bra att hos familjerätten avtala om att den ena föräldern ska få ensam vårdnad om barnet utan att behöva väcka talan om saken i domstol. Beslutet får samma verkan som en dom förutsatt att avtalet upprättats på rätt sätt. För att ett avtal som upprättats hos familjerätten om ensam vårdnad ska anses vara upprättat på rätt sätt krävs dock att båda föräldrarna är överens om att beslutet ska fattas och därför att båda undertecknat beslutet. Vidare måste avtalet vara skriftligt och godkännas av socialtjänsten, 6:6 FB. Godkännandet av socialtjänsten avgörs av vad som utgör barnets bästa. Sammantaget finns det alltså två sätt för dig att få ensam vårdnad och på så vis få ensamrätt att fatta beslut för ditt barn. Vilken av de två sätten du har möjlighet att välja är beroende av om du har den andre vårdnadshavaren samtycke eller inte. Om samtycke finns till att du ska få ensam vårdnad går det bra för er båda att tillsammans med socialtjänsten teckna ett juridisk giltigt avtal om saken hos familjerätten. Om samtycke inte föreligger behöver du dessvärre gå vidare i ärendet genom att väcka en ny talan om ensam vårdnad i domstol. För att inleda en sådan process tar du kontakt med ett juridisk ombud som kan hjälpa dig vidare med ärendet. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga och jag önskar dig all lycka till i framtiden! Mvh,

Ersättningsskyldighet när man råkat ha sönder något i en butik

2021-11-16 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Råkade ha sönder en sak i en affär.Stod på golvet i trångt pyntad butikÄr jag ersättningsskyldig?
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan bli ersättningsskyldig för den sak du råkade ha sönder när du besökte butiken. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Skadeståndslagen (SkL). Innan jag sätter igång och besvarar din fråga vill jag bara uppmärksamma dig om att jag i mitt svar utgått från att du besökte butiken i egenskap av kund. Jag har alltså gjort en antagelse att du inte har något avtalsrättsligt förhållande till butiken såsom att du är anställd där eller liknande. I det fall min antagelse är felaktig blir svaret på din fråga annorlunda och du är mer än välkommen att kontakta oss igen, se 1:1 SkL. Var och en svarar för de skador man själv orsakar Utgångspunkten inom svensk skadeståndsrätt är att var och en ansvarar för de sak- och personskador man själv orsakar, 2:1 SkL. I detta fall rör det sig om en skada på en sak. Vidare rör det sig om ett agerande som lett fram till att skadan på saken uppkommit varpå kravet på adekvat kausalitet är uppfyllt. Då skadan på saken är en sakskada och eftersom det är ditt agerande som lett fram till skadans uppkomst är det alltså som utgångspunkt du som ska ersätta skadan, 2:1 SkL. För ersättningsskyldighet krävs vållande genom uppsåt eller oaktsamhet För att du ska bli ersättningsskyldig för skadan krävs dock att du vållat skadan genom uppsåt eller oaktsamhet. Med uppsåt menas att en person förorsakat en skada på ett föremål och gjort detta med avsikt att just orsaka skada på föremålet. Med andra ord ska personen haft en vilja att skada föremålet för att anses ha vållat skadan genom uppsåt. Då du skriver att du råkade ha sönder saken är denna ansvarsgrund inte aktuell i ditt fall och du kan inte bli ersättningsskyldig för skadan med stöd av denna. Med den andra ansvarsgrunden, oaktsamhet, menas att en person haft sönder ett föremål till följd utav att personen agerat vårdslöst på något sätt. En bedömning ifall någon agerat vårdslöst eller inte är ibland väldigt enkel för domstolen att genomföra medan den i andra fall är betydligt svårare. I de svårare fallen gäller det för domstolen att finna en vägledande allmän aktsamhetsnorm. Det vill säga en norm för vilket beteende som kan förväntas av normalt förståndigt folk vid liknande situationer som vid det just aktuella fallet. När denna norm är framtagen gäller det sedan att jämföra denna med det beteende som personen i fråga påvisat och därefter komma fram till om personen ska anses ha brutit mot aktsamhetsnormen eller inte. Vid en bedömning om någon agerat vårdslöst eller inte tar domstolen också hänsyn till bland annat risken som fanns för skadan, skadans omfattning, möjligheterna som fanns att förebygga skadan samt möjligheterna för att inse risken för skadan. För att komma fram till om du ska anses agerat vårdslöst eller inte hade domstolen alltså gjort en samlad bedömning av vad som kan förväntas av dig som kund när du befinner dig i en trångt pyntad butik. Till följd utav att denna bedömning är så starkt knuten till situationen är det väldigt svårt för mig att uttala mig kring om du kan anses ha agerat oaktsamt eller inte när du hade sönder saken. Jag vet helt enkelt för lite kring omständigheterna. Oavsett om du kan anses ha agerat med vårdslöshet eller inte är det butiken i fråga som har bevisbördan för detta. Varför omständigheten att saken stod på golvet i en trångt pyntad butik kan påverka utfallet En omständighet du lyfter fram är dock att saken stod på golvet i en trångt pyntad butik. Denna omständighet är viktig då denna skulle kunna innebära att skadan på saken egentligen bara är ett resultat av en ren olyckshändelse. Om skadan skett av en ren olyckshändelse kan och ska du inte ansvara för skadan då du inte vållat skadan genom varken uppsåt eller oaktsamhet vilket som tidigare nämnt är grundläggande förutsättningar för att du ska kunna bli skadeståndsansvar för sakskadan, 2:1 SkL. I det fall ditt agerande ändå bedöms som oaktsamt och inte som ett resultat en ren olyckshändelse kan omständigheten att saken stod på golvet i en trång butik ändå inverka på skadeståndets storlek. Omständigheten kan nämligen medföra att butiken kan anses vara medvållande till sakskadan. Butikens beteende att placera saken på golvet i ett trångt utrymme kan nämligen betraktas om en medverkande orsak till skadans uppkomst. Följden av detta är att skadeståndet kan jämkas dvs sättas ner( även till noll), 6:1 2 st SkL. Sammantaget utgör skadan på saken en sakskada och denna ska som utgångspunkt ersättas av dig då det är du som orsakat skadan, 2:1 SkL. För att du ska behöva ansvara för skadan krävs dock att du kan anses ha vållat skadan genom oaktsamhet (ansvarsgrunden uppsåt är inte aktuell). Det är upp till butiken att bevisa att ditt agerande var just oaktsamt. Om ärendet skulle nå domstol hade domstolen gjort en samlad bedömning kring vilken aktsamhetsgrad som kan förväntas av en kund i en liknande situation som din. Här skulle domstolen beakta faktorer såsom risken för skadans uppkomst samt möjligheterna för dig att upptäcka risken osv. I det fall butiken inte lyckas bevisa att ditt agerande är just oaktsamt kommer situationen klassas som en ren olyckshändelse och du kommer inte behöva ersätta skadan. I det fall butiken lyckas med att bevisa att ditt agerande är just oaktsamt kan du komma att bli ersättningsskyldig för skadan. Skadeståndets storlek kan dock sättas ner till följd av butikens placering av föremålet, 6:1 2 st SkL. Mitt råd för hur du bör gå vidare är att i första hand försöka förklara för butiken att det rör sig om en ren olyckshändelse. Nästa steg är att ta kontakt med ditt försäkringsbolag och se om du har någon ansvarsförsäkring som skulle kunna täcka eventuella skadestånd. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga!

Hur påverkar ett godmanskap huvudmannens föräldraskap?

2021-11-10 i God man
FRÅGA |Min dotter är gift med en man som har god man. De väntar nu barn tillsammans. Hur påverkar detta hans blivande föräldraskap? Kommer den gode mannen att ha ett ansvar även för det kommande barnet? Vad gäller juridiskt angående min dotters mans föräldraskap? Blir han vårdnadshavare i vanlig mening för det blivande barnet?
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du har funderingar kring hur pass stort inflytande den gode mannen kommer ha på din dotters makes föräldraskap. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Föräldrabalken (FB). Vad innebär föräldraskapFör att besvara din fråga finner jag det lämpligt att inleda med att förklara vad ett föräldraskap i juridisk mening innebär. Man kan lite förenklat dela in ett föräldraskap i två delar, dels vårdnadshavarskap och förmyndarskap. Med vårdnadshavare menas det ansvar som tillkommer på en förälder att svara för barnets omvårdnad, trygghet och fostran, 6:1 FB. Då din dotter och hennes make är gifta kommer de båda bli barnets vårdnadshavare, 6:3 FB. Med förmyndare menas det ansvar som tillkommer en förälder att företräda sitt barn i rättsliga sammanhang. Då både din dotter och hennes make är barnets vårdnadshavare är huvudregeln att de båda kommer vara barnets förmyndare, 10:2 FB. Kommer godmanskapet påverka makens rätt att vara vårdnadshavare och förmyndare? Vad innebär ett godmanskap Ett godmanskap är ett uppdrag en person har som går ut på att hjälpa en huvudman (din dotters man i detta fallet) att ta tillvara sina juridiska och ekonomiska intressen. För att kunna tillvarata dessa intressen består uppdraget i tre delar, 11:4 FB. Den första delen består i att bevaka huvudmannens rätt såsom t.ex. att ansöka om bidrag och insatser eller att teckna avtal. Den andra delen består i att förvalta egendom genom t.ex. att betala räkningar eller skapa en budget. Den sista delen består i att den gode mannen ska sörja för personen. Med detta menas att den gode mannen t.ex. ska se till att huvudmannen har en en meningsfull fritid och att hens medel används på bästa sätt. Ett godmanskap behöver inte innefatta alla de ovanstående delarna utan anpassas utefter huvudmannens behov. Till följd utav att uppdraget är behovsanpassat kan jag inte uttala mig kring vad godmannsåtangandet i just din dotters mans fall innefattar. Jag kan alltså inte uttala mig om vilken/ eller vilka av de tre ovannämnda delarna den gode mannen ska bistå din dotters make med då innehållet av uppdraget bestämdes under den process som genomfördes när den gode man utsågs. Det jag kan uttala mig om är däremot om godmanskapet kommer medföra några hinder för makens egna föräldraroll. Maken har kvar sin rättshandlingsförmåga Oavsett vad uppdraget innefattar har den som tilldelas en god man alltid kvar sin rättshandlingsförmåga. Med detta menas att din dotters man har kvar sin rätt att agera med rättsligt bindande verkan. Han har alltså kvar sin rätt att t.ex. genomföra köp eller teckna avtal osv. Att han har kvar sin rätt att själv agera med rättsligt bindande verkan hindrar dock inte maken från att ta hjälp av den gode mannen vid dessa handlingar. Den gode mannen har dock ingen rätt att på egen hand vidta rättshandlingar för makens räkning utan att först inhämta samtycke från denne. Detta förutsätter dock att samtycke går att inhämta från huvudmannen vilket jag utgår från att den gode mannen kan i detta fall, 11:5 FB. Denna stoppregel, alltså att den gode mannen behöver inhämta makens samtycke innan hen vidtar rättshandlingar, bygger på att godmanskap är frivilligt och att godmanskapet är till för ge stöd till huvudmannen, inte att bestämma över huvudmannen, se 11:4 FB. Applicerat på fall innebär detta att maken har rätt att vidta rättshandlingar både för sig själv och för sitt barns räkning utan inblandning från den gode mannen men det kan fortfarande finnas skäl för den gode mannen att hjälpa till då hen är tillsedd för att tillvarata makens intressen. Godmanskapet kommer inte inverka på makens rätt att vara vårdnadshavare. Utöver den kvarvarande rättshandlingsförmågan innebär godmanskapet inte någon begränsning på din dotters make rätt att vara vårdnadshavare. Till följd utav att din dotter och hennes man är gifta kommer de båda alltså att bli vårdnadshavare till barnet och därmed ansvara gemensamt för barnets personliga angelägenheter såsom att ta hand om barnets uppfostran och den dagliga omvårdnaden, 6:3 FB ihop med 6:1 FB. Detta utan någon närmare inblandning från den gode mannen eftersom en god man inte ska utföra praktiska åtgärder hos huvudmannen. Kring detta kan du läsa mer här. Godmanskapet kommer inte inverka på makens rätt att vara förmyndareInte heller medför godmanskapet några hinder från att din dotters make skulle kunna vara förmyndare till barnet eftersom ett sådant hinder enbart föreligger om maken hade haft en förvaltare, 10:1 FB. En person som har en förvaltare får nämligen inte vara förmyndare till ett barn enligt 10:1 FB men eftersom maken inte har en sådan kommer denna bestämmelse inte utgöra något hinder. Att maken har rätt att vara förmyndare hindrar dock inte maken från att ta hjälp eller rådfråga den gode mannen när det kommer de ekonomiska angelägenheterna då den gode mannen som sagt har i uppgift att tillvarata makens rättsliga och ekonomiska intressen. Sammantaget har maken kvar sin rättshandlingsförmåga och begränsas inte på något sätt. Han kommer tillsammans med din dotter bli både barnets vårdnadshavare och förmyndare. Den gode mannen har inte något ansvar för barnet utan enbart ett ansvar att bistå maken med den hjälp maken har rätt till utifrån vad som beslutats om vid godmanskapsuppdragets ingång. Vidare måste huvudmannen (om maken kan framföra sin vilja vilket jag utgår från att han kan) ha makens samtycke till de handlingar som utförs under uppdraget. Den gode mannen utför på så sätt sitt uppdrag tillsammans med maken. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Mvh,

Har socialtjänst rätt att föra samtal med barn utan förälders samtycke+ finns det regler för hur ett sådant samtal ska se ut?

2021-11-29 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Idag på mitt arbete fick jag samtal från socialtjänsten som sa att de hade varit till skolan där min 7-årige son går och talat med honom eftersom skolan gjort en orosanmälan angående våld i hemmet. De uttryckte att de gällde inte våld som var fara för livet men att en orosanmälan hade gjorts. Min son berättade att det hade varit tre vuxna kvinnor där å lekt med honom och att de var snälla. Min fråga är om det lagligt att förhöra ett barn utan vårdnadshavares insikt och tillåtelse? På mötet med socialtjänsten så frågade de om de fick förhöra min 5-åriga dotter eftersom de var tvungna att ha min tillåtelse till att förhöra barn. Jag svarade att de fick det då jag inte har något att dölja eller gjort något fel men frågade varför de hade förhört min son utan min vetskap. De sa då att de fick göra så. Jag undrar oxå efter att min son berättat att de tre vuxna kvinnorna "lekt med honom", om det finns någon mall för hur förhör och vilka frågor som ska ställas. Jag fick se noteringar från intervjun och den kändes mycket styrd och inte efter hur han normalt pratar om våran familj. Det känns så klart kränkande och jag är sårad över hur vår familj har blivit bemött.
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Jag tolkar dina frågor som att du har funderingar kring om socialtjänsten har rätt att förhöra ett barn utan vårdnadshavares tillåtelse samt om det finns någon mall för hur ett sådant förhör ska gå till. Reglerna som är relevanta för att besvara dina frågor återfinns främst i Socialtjänstlagen (SoL) samt Förvaltningslagen (FL). Socialtjänsten har ett ansvar att hjälpa människor i behovSocialtjänsten är en kommunal verksamhet som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver, 2:1 1 st SoL. När barn är inblandade har socialtjänsten också ett särskilt ansvar för att barnet ska få växa upp i trygga och goda förhållanden , 5:1 SoL. Som en konsekvens av detta ansvar har socialtjänsten en skyldighet att starta en så kallad förhandsbedömning i det fall de får in en orosanmälan, 11:1a SoL. Med förhandsbedömning menas att socialtjänsten ska göra en bedömning ifall en utredning ska inledas eller inte. Eftersom socialtjänsten varit på skolan och pratat med din son har en förhandsbedömning genomförts samt ett beslut om att inleda en utredning fattats, 11:1 SoL. Detta eftersom ett formellt beslut om att starta en utredning måste finnas för att socialtjänsten ska kunna föra samtal med människor kring ärendet och på så vis komplettera ärendet med fler uppgifter. Vad innebär att en utredning inlettsAtt en utredning startats kan kännas obehagligt som förälder. Vad som menas med en utredning är dock enbart att socialtjänsten ska samla på sig tillräckligt med information om dina och barnets förhållanden för att fatta ett så bra beslut som möjligt kring vilken hjälp de eventuellt ska erbjuda, prop. 1979/80:1 s.562. Finner socialtjänsten att det inte föreligger något behov av någon åtgärd ska utredningen läggas ner. Socialtjänsten har rätt att föra samtal med ditt barn utan ditt samtyckeUtredningen ska som utgångspunkt bedrivas utifrån en helhetssyn med så mycket frivillighet och självbestämmande som möjligt, 1:1 3 st SoL ihop med 3:5 SoL. Utgångspunkten att ärendet ska bedrivas med så mycket frivillighet och självbestämmande som möjligt kommer dock inte utan undantag. Barn har en grundläggande rätt att komma till tals, se Art 12 ihop med Art 3 Barnkonventionen. I socialtjänstens allmänna råd framgår därför att socialsekreterare ska höra barnet, SOSFS 2014:6. Denna rätt att höra barnet föreligger oavsett om det finns samtycke eller närvaro av vårdnadshavare vid samtalets genomförande, se 10:11 3 st SoL. Att genomföra ett samtal utan samtycke från föräldrar utgör dock ett undantag från huvudregeln om att en utredning ska bedrivas i samförstånd, prop 2009/10:192. Att det utgör just ett undantag innebär att socialtjänsten i första hand ska välja "samtyckesvägen" och tala med föräldern innan de genomför samtalet. Det som är avgörande för om det istället är lämpligast att genomföra ett samtal utan samtycke är en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsbedömningen ska visa att det finns ett tydligt behov att föra samtalet med barnet samt att detta behov väger tyngre än föräldrarnas rätt till insyn. Vidare får barnet inte heller ta skada av samtalet 11:2 2 st SoL. Till följd av att det är proportionalitetsbedömningen som är avgörande för om det är lämpligt att föra ett samtal med ett barn utan vårdnadshavares samtycke samt att en sådan proportionalitetsbedömning är så pass beroende av situationen är det svårt för mig att uttala mig kring om samtalet var en lämplig åtgärd eller inte. Det jag kan säga är att utgångspunkten är att samtycke ska inhämtas men att finns rättsliga möjligheter för socialtjänsten att inte beakta samtycke och föra samtalet med barnet ändå med stöd av 11:10 3 st SoL. I detta fall tycks socialtjänsten gjort en bedömning att intresset av att höra barnet vägde tyngre än din insynsrätt. Detta behöver inte alls vara någon felaktig bedömning då barnets intresse av att få sin situation utredd i de allra flesta fallen ska väga tyngre än den belastning det kan innebära för en familj att bli utredd, Leviner, Juridik för socialt arbete, s. 147. Hur ett samtal med ett barn ska se utSocialstyrelsen har publicerat ett kunskapsstöd där de berör lämpligheten av ledande frågorDet finns ingen mall eller liknande som socialtjänsten måste följa när de för samtal med barn. En sådan mall hade troligen varit svår att konstruera då varje samtal behöver situationsanpassas. Socialstyrelsen har dock givit ut ett kunskapsstöd som ska fungera som stöd till arbetare inom bland annat socialtjänsten när de för samtal med barn. Detta kunskapsstöd finner du här. I detta kunskapsstöd uttrycks ingen rekommendation från socialstyrelse till socialtjänsten att undvika ledande frågor. Socialstyrelsen uttrycker att ledande frågor ibland kan fylla en viktig funktion då det kan få barn att lyfta aspekter de inte annars skulle gjort. Socialstyrelsen uttrycker dock också att det finns risker med att ställa ledande frågor. Dessa risker måste arbetarna på socialtjänsten vara uppmärksamma på då det ledande frågor kan göra att barnets redogörelse för sin situation inte blir verklighetstrogen.Eftersom socialtjänsten är en förvaltningsmyndighet finns det krav på god förvaltningTill följd utav att jag vet alldeles för lite kring hur samtalet såg ut i just ditt fall samt det i socialstyrelsens kunskapsstöd uttrycks både fördelar och risker med användandet av ledande frågor har jag svårt att uttala mig kring om socialtjänstens samtal kan anses vara ett rimligt tillvägagångssätt. Det jag däremot kan uttala mig om är att socialtjänsten ör en förvaltningsmyndighet vilket innebär att kravet på god förvaltning gäller för myndigheten, 1 § 2 st FL. Inräknat i god förvaltning innebär att en myndighet alltid ska vara saklig och opartisk, 5 § 2 st FL. Vidare har myndigheten också en officialplikt vilket innebär en skyldighet att utreda ärendet ordentligt, 23 § FL. När socialtjänsten utför åtgärder som rör barn ska också barnets bästa alltid beaktas,1:2 SoL. Att med ledande frågor framtvinga en berättelse från ett barn som skiljer sig alltför mycket från verkligheten kan inte betraktas som gott myndighetsutövande och är inte något som ska accepteras.Jag vill dock återigen betona att jag vet för lite för att säga att detta har skett. I det fall du upplever situationen som så att socialtjänsten tvingat fram en osann berättelse från din son har du möjlighet att anmäla detta till JO eller IVO. Du har möjlighet att anmäla händelsen till JO eller IVOJO är en myndighet som har tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever de lagar och författningar som finns på området samt fullgör sina uppgifter i övrigt, 2 § Lag om instruktion för riksdagens ombudsmän. Socialtjänsten är en sådan myndighet som JO ska granska. Alla som upplever att de blivit felaktigt behandlade av en myndighet har rätt att göra en JO anmälan. En sådan anmälan kan du göra här. IVO är liksom JO en myndighet som ska utöva tillsyn över myndigheter. IVO är dock inriktad specifikt på vård och omsorgssektorn. Är man missnöjd med hur socialtjänsten agerar/agerat kan man fylla i en blankett på myndighetens hemsida. Det finns dock ingen skyldighet för IVO att starta en utredning efter inkommen anmälan utan de prövar behovet utefter framkomna omständigheter. Sammantaget är utgångspunkten att samtal med barn ska ske efter att föräldern underrättats om att samtalet kommer ske. Det finns dock rättsliga möjligheter för socialtjänsten att kringgå denna utgångspunkt och föra samtal med barn utan föräldrarnas samtycke genom 11:10 3 st SoL. Vid ett sådant samtal är det upp till de enskilda arbetarna på socialtjänsten att bestämma hur de vill genomföra samtalet med barnet. De är dock alltid bundna av reglerna om god förvaltning såsom kravet på saklighet och opartiskhet. I det fall du upplever att socialtjänsten har tvingat fram en alltför osann berättelse från din son när de hade samtalet har du möjlighet att anmäla detta till både JO och IVO. Jag hoppas du känner att du fått svar på dina frågor, du är alltid välkommen att återkomma ifall du har fler funderingar! Mvh,

Påverkar egendomens värde omfattningen av det våld man får använda sig av för att försvara sig i en nödvärnssituation?

2021-11-19 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Ursäkta formuleringen då jag inte är jättekunnig gällande ämnet. Men jag undrar om det finns någon koppling mellan "ekonomisk och fysisk" skada t.ex. Nödvärn då jag får bruka mer våld beroende på hur livshotande gärningsmannen yttrar sig, men finns det något liknande gällande om jag får bruka mer våld när någon tar min dyra bil än om någon tar min cykel som har ett mindre värde?
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om omfattningen av det våld du får bruka när du försvarar dig i en nödvärnssituation påverkas av hur pass värdefull egendomen är som är aktuell i nödvärnssituationen. Om det är så att jag misstolkat din fråga är du mer än välkommen att höra av dig igen till oss. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Brottsbalken (BrB). För nödvärn krävs att det föreligger en nödvärnssituation och att gärningen inte är uppenbart oförsvarligFör att en annars straffbar gärning ska tillåtas med stöd av nödvärnsbestämmelsen krävs dels att gärningen företas i en nödvärnssituation samt att gärningen inte är uppenbart oförsvarlig, 24:1 BrB. I bestämmelsen listas fyra situationer där nödvärn kan användas som försvarlighetsgrund då situationerna utgör nödvärnssituationer. Varje nödvärnssituation har sina egna relativt komplexa villkor för att situationen ska klassas som just en nödvärnssituation men eftersom din fråga knyter mer ann till försvarlighetsbedömningen snarare än vad som utgör en nödvärnssituation finns det ingen anledning för mig att gå in på villkoren närmare. Du behöver dock ta med dig att det måste vara tal om en av de fyra situationerna som uttrycks i lagrummet för att det ens ska vara tal om att tillåta en annars straffbar gärning med stöd av 24:1 BrB. Vilka omständigheter påverkar bedömningen om en gärning kan anses vara icke uppenbart oförsvarligDet andra momentet som som behöver bedömas för att en annars straffbar gärning ska tillåtas med stöd av 24:1 BrB är om gärningen kan anses vara icke uppenbart oförsvarlig. Frågan är då vilka omständigheter som ska vägas betydelse vid en sådan bedömning. Den vägledande principen är att försvarsgärningen inte får klart avvika från vad som har varit behövligt och att det inte får råda ett uppenbart missförhållande mellan gärningen och den skada som hotar genom angreppet. Precis som du säger lägger man vikt vid angriparens farlighet (med aspekter såsom kroppskraft, vapen, psykiska tillstånd osv). Vidare lägger man även vikt vid yttre omständigheter såsom huruvida angreppet kommer plötsligt och oväntat eller om det sker under mörker eller på plats där hjälp inte finns att tillgå. Också den angripnes egenskaper är att beakta vid bedömningen. Om den person som angrips på grund av utbildning har särskilda förutsättningar att kunna hantera en våldssituation kommer högre krav ställas på återhållsamhet. Frågan är då om också egendomens värde ska påverka bedömningen. Jag hade betydligt svårare att finna stöd för detta men tillslut fann jag det. Mycket riktigt är det så. Egendomens värde har betydelse för hur mycket våld som får brukas vid angrepp mot egendom. Ju högre värde cykeln har desto mer våld kan accepteras för att försvara den. Det anses dock alltid uppenbart oförsvarligt att använda livsfarligt våld mot angriparen för att skydda egendom. Detta till följd utav att egendom till stor del är utbytbar till skillnad från människoliv (Dahlström, Mats, Anette Strand Westerlund, and Gösta Westerlund.Brott Och Påföljder : En Lärobok I Straffrätt Om Brottsbalken. Sjunde Upplagan ed. 2020). Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga!Mvh,

Hur kan man få hjälp av Lawline?

2021-11-11 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hejsan. Jag är en kille, som bor i Sverige. Och skulle gärna behöva eran hjälp nu
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Om det är så att den hjälp du behöver rör en specifik fråga eller likande går det jättebra att skicka in frågan via frågeformuläret på samma sätt som du skickade in här förfrågan. Så fort frågan är inskickad till oss har vi möjlighet att kunna hjälpa dig genom att besvara den. Ditt namn kommer inte synas och i det fall du utlämnar några personliga omständigheter (såsom stad, kommun eller liknande) kommer dessa redigeras bort av frågebesvararen. Om den hjälp du behöver är av mer omfattande karaktär är du alltid välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå där våra skickliga jurister kan hjälpa dig vidare med ditt ärende.Stort lycka till framöver! Mvh,

Vilka skyldigheter har socialtjänsten att hjälpa en förälder som fått orosanmälningar på sig?

2021-10-31 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vad har socialtjänsten för skyldigheterNär jag fått upprepade orosanmälningar på mig och jag verkligen vill ha hjälp?
Jennifer Eriksson | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du har funderingar kring vad socialtjänsten har för skyldigheter att hjälpa en förälder när orosanmälningar kommit in till verksamheten. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänsten har ett ansvar att hjälpa människor i behov Socialtjänsten är en kommunal verksamhet som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som behöver, 2:1 1 st SoL. När barn är inblandade har socialtjänsten också ett särskilt ansvar för att barnet ska få växa upp i trygga och goda förhållanden , 5:1 SoL. Då jag inte vet särskilt mycket om ditt fall, såsom t.ex. hur länge sedan det är orosanmälningar kommit in och vilka åtgärder socialtjänsten hittills vidtagit kan jag inte svara på vilka skyldigheter socialtjänsten i nuläget har för att anses ha uppfyllt detta ansvar. Det jag kan besvara är vilka generella åtgärder en socialtjänst är skyldig att vidta i det fall de får in orosanmälningar. Socialtjänsten har en skyldighet att starta en förhandsbedömningEfter det att socialtjänsten fått in orosanmälningar är de skyldiga att starta en förhandsbedömning, 11:1 a SoL. Det första steget i en sådan förhandsbedömning är att genomföra en skyddsbedömning, d.v.s undersöka om det föreligger grund för omedelbart omhändertagande. För att ett omedelbart omhändertagande ska kunna genomföras krävs att antingen 2 eller 3 §§ i LVU är tillämpliga samt att omhändertagandendet inte kan avvaktas p.g.a att barnens hälsa och utveckling tar skada eller att utredningen kan skadas eller att vidare åtgärder inte kan genomföras, 6 § LVU. Då du inte nämner något om att ditt barn blivit omedelbart omhändertaget utgår jag från att socialtjänsten i sin bedömning kommit fram till att det inte föreligger skäl för ett sådant omedelbart ingripande. Förhandsbedömningen leder förmodligen till ett beslut att starta en utredning I det fall den förhandsbedömning socialtjänsten har en skyldighet att genomföra visar på att en utredning inte kommer leda till någon åtgärd från verksamhetens sida så ska en utredning inte inledas. Men då du beskriver att det inkommit flera orosanmälningar finner jag det troligt att socialtjänsten genom sin förhandsbedömning kommit fram till att de förmodligen behöver vidta någon typ av åtgärd för att barnet ska få möjlighet att växa upp under de trygga förhållanden barnet har rätt till. Utifrån detta finner jag det troligt att socialtjänsten tagit/ eller kommer ta ett beslut att starta en utredning, 11:1 Sol. Efter det att ett beslut om att starta en utredning tagits har socialtjänsten 14 dagar på sig att inleda utredningen. En utredning innebär att socialtjänsten samlar på sig information Att en utredning startats kan kännas obehagligt som förälder. Vad som menas med en utredning är dock enbart att socialtjänsten ska samla på sig tillräckligt med information om dina och barnets förhållanden för att fatta ett så bra beslut som möjligt kring vilken hjälp de ska erbjuda. Utredningen ska bedrivas utifrån en helhetssyn med så mycket frivillighet och självbestämmande som möjligt, 1:1 3 st SoL. Att du som förälder verkligen vill ha hjälp kommer spela stor roll för utredningen då denna inställning medför att det inte blir aktuellt att utreda ifall det behövs tvångsåtgärder med av stöd av LVU. (Att det inte blir aktuellt att ingripa med stöd av LVU förutsätter dock att barnets andra vårdnadshavare (om en sådan person finns ) också är positivt inställd till hjälpen. Då du inte nämner något om någon annan vårdnadshavare kommer jag utgå från att en sådan inte motsätter sig hjälpen). Under utredningen ska socialtjänsten utreda om det finns behov av hjälp Under sin utredning har socialtjänsten att undersöka om det finns ett behov för hjälp, om detta behov kan tillgodoses på annat sätt (t ex. genom att du får hjälp av en släkting eller liknande) och om hjälpen är nödvändig för att uppnå skälig levnadsnivå, 4:1SoL. Om så är fallet så har socialtjänsten en skyldighet att erbjuda hjälp och gör det då med stöd av 4:1 SoL då hjälpen går under det som i lagrummet utgör "livsföring i övrigt", 4:1 SoL. Om de inte finner det nödvändigt har de alltså ingen skyldighet att ingripa. Vilken typ av hjälp kan socialnämnden besluta Då jag inte vet så mycket om din situation kan jag inte säga något om vilken typ av hjälp socialtjänsten eventuellt väljer att erbjuda i det fall de finner att behov av hjälp föreligger. Socialtjänstens bedömning ska nämligen ske utifrån en proportionalitetsbedömning. Det kan bli aktuellt med öppna insatser såsom stödsamtal för både barn och förälder för att stärka föräldrarollen , 3:6a SoL. Det kan också bli aktuellt med att utse en kontaktperson/kontaktfamilj, 3:6b SoL. I vissa fall kan det också vara nödvändigt att utse ett familjehem. Oavsett i vilken form hjälpen gestaltas ska socialtjänsten upprätta ett formellt beslut kring åtgärden. Detta beslut kan verkställas direkt, 16:3 2 st SoL men du som förälder har rätt att överklaga beslutet enligt 16:3 1 st SoL. Mina rådOvan har jag redogjort för vilka skyldigheter socialtjänsten generellt sett har att vidta när de får in orosanmälningar. Det kan vara så att jag missbedömt dina fråga, att socialtjänsten redan gjort en utredning men att denna inte resulterade i någon hjälpinsats eller att några andra omständigheter helt enkelt inte stämmer som gör att mitt svar inte hjälper dig i din situation. Därtill vill jag säga några ord om din rätt att få hjälp oavsett inkomna orosanmälningar. Som förälder har du alltid rätt att själv kontakta socialtjänsten och berätta om din situation. På så vis kan du få hjälp att handskas med föräldrarollen av kunnig personal antingen genom enskilda samtal eller i grupp. Mitt främsta råd blir därför att du själv tar kontakt med socialtjänsten i din kommun och ber dem hjälpa dig och ditt barn. Även om det kan kännas obehagligt eller integritetskränkande måste du komma ihåg att socialtjänstens verksamhet är till för att hjälpa dig, inte för att döma eller verka för att du och ditt barn inte ska ha en god relation. Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga och stort lycka till i framtiden! Mvh,