Frågor om engagemangsbesked vid skilsmässa

2020-07-22 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Engagemangsbesked från båda parter skall lämnas till till bodelningsförättaren vid min dotters skilsmässa.1: Vad skall ett sådant innehålla ?2: Om ena parten inte uppfyller detta , hur kan detta framtvingas efter c:a 2 års vägran.3: Skall detta utfärdas av berörda banker m.fl. ?4: Hur lång tid från brytdatumet och bakåt skall redovisas i detta ?5: Blir det rättegång om detta inte fungerar och hur startas detta ?6: vem betalar rättegångskostnaderna ?7: framgår allt som behövs av ett engagemangsbesksked eller måste man ha alla kontoutdrag ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga ska din dotter skilja sig och en bodelningsförrättare är utsedd. Parterna ska nu lämna ett engagemangsbesked till förrättaren och du har därom en del frågor. Vad ska ett engagemangsbesked innehålla? Ska engagemangsbeskedet utfärdas av berörda banker m.fl.? Framgår allt som behövs av ett engagemangsbesked eller måste man ha alla kontoutdrag? Hur lång tid från brytdatumet och bakåt ska det redovisas i engagemangsbeskedet?Ett engagemangsbesked är en detaljerad förteckning över de flesta av en persons engagemang i den aktuella banken. I beskedet brukar framgå uppgifter om lån, sparkonton m.m. Engagemangsbeskedet är i regel möjligt att beställa från banken man är kund i, antingen genom att ringa/besöka banken eller via internetbanken. Huruvida allt som behövs av engagemangsbeskedet framgår kan jag dessvärre inte besvara, detta är beroende av vilka uppgifter bodelningsförrättaren begär. Detsamma gäller hur långt från brytdatumet och bakåt det ska redovisas i engagemangsbeskedet. Huvudregeln vid bodelning är att bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § första stycket äktenskapsbalken). I vissa fall kan det dock finnas skäl för bodelningsförrättaren att gå längre tillbaka än ansökningsdatumet för skilsmässan, exempelvis för att avgöra om den ena maken utan den andra makens samtycke inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes minskat sitt giftorättsgods i inte obetydlig omfattning (jfr 11 kap. 4 § första stycket äktenskapsbalken).Om ena parten inte lämnar in engagemangsbesked hur kan det då framtvingas? Blir det rättegång om engagemangsbeskedet inte lämnas in och vem står för rättegångskostnaderna?När det behövs ska bodelningsförrättaren se till att bouppteckning förrättas. Varje make är skyldig att uppge sina tillgångar och skulder. Ett sätt att ha möjlighet att avgöra vilka tillgångar och skulder en make har är genom engagemangsbesked, men även genom kontoutdrag m.m. Om en make vägrar att lämna uppgifter till bouppteckningen (skulle exempelvis kunna vara att vederbörande vägrar att lämna in engagemangsbesked, kontoutdrag m.m.) kan bodelningsförrättaren ansöka att domstolen ska förelägga och utdöma vite (17 kap. 5 § första stycket äktenskapsbalken). Ett föreläggande och utdömande av vite är således ett sätt av bodelningsförrättaren att tvinga fram att korrekta uppgifter lämnas in. En make är även skyldig att bekräfta riktigheten av upprättad bouppteckning med inför domstolen, om den andre maken begär det (17 kap. 5 § andra stycket äktenskapsbalken).Det har i praxis uttalats att i ärenden om vitesföreläggande är det inte domstolens uppgift att överpröva bodelningsförrättarens bedömning att uppgifter behövs av parten ifråga. Domstolen bör istället i allmänhet begränsa sin prövning till att avse huruvida parten vid tiden för domstolsprövningen fullgjort sina skyldigheter att lämna uppgifter. Ett ärende avseende föreläggande och utdömande av vite utgör inte en tvist där enskilda är motparter till varandra varför ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader inte kan prövas (NJA 2013 s. 602). Om bodelningsförrättaren begär att domstolen ska förelägga och utdöma vite och parten i fråga anlitar ett ombud kan hen således inte begära betalt för ombudskostnaderna. Bodelningsförrättarens arvode betalas utifrån uppdraget som förrättare. Utgångspunkten är att makarna betalar hälften av kostnaderna var. Bodelningsförrättaren kan dock vid bodelningen bestämma en annan fördelning, om den ena maken genom vårdslöshet eller försummelse orsakat ökade kostnader (17 kap. 7 § äktenskapsbalken). Det skulle kunna innebära att om en make vägrar att lämna ut uppgifter och det krävs att domstolen utdömer vite, kan maken behöva betala större del av bodelningsförrättarens arvode i slutändan.Om du, eller din dotter, behöver vidare hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli döms till fängelse för rattfylleri, olovlig körning och fortkörning?

2020-07-20 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, Jag gjorde något otroligt korkat och dumt. Min dotter ringde natten till Söndagen och var då på annan ort och hon var jätte ledsen och bad mig komma. Klockan var två på natten och jag sa bara självklart utan att tänka på att jag druckit kvällen innan. Jag blir då stoppad på motorväg och polisen berättar att jag kört 153 km på 110 väg. Polisen informerar mig att de tar körkortet jag frågar då vad som händer med min bil och när jag kan hämta den. Polismannen svarar efter det att du blåst så kan du hämta bilnyckeln följande eftermiddag och du har då 48 timmar på dit att köra hem bilen. Blåste, vilket ger positivt utslag. På polisstationen visar utandningsprovet 1.06 promille och kan inte tro att det är sant kände mig nykter då jag åkte. Blir förhörd och får lämna stationen efter det. Följande eftermiddag tar jag mig till polisstationen och hämtar ut nyckeln. Polisen som lämnar nyckeln frågar om jag vet var bilen står och jag säger att jag vet var den står. Hämtar sedan bilen och kör ca 200 m o blir stoppad av en civilpolisbil och han frågar naturligtvis efter körkort, jag är helt lugn och svarar bara att jag blev av med det inatt. Då säger polisen att jag absolut inte får köra bil utan körkort, berättar då vad polismannen informerat mig om tidigare på natten. Blir delgiven misstanke om olovlig körning. Jag är tidigare ostraffad och har ett bra jobb, har dessutom vårdnaden om två killar under 16, Kommer jag att få fängelse?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har du blivit stoppad på motorväg när du kört din bil i en hastighet om 153km/h där hastighetsbegränsningen var 110 km/h. Du fick information av polisen att ditt körkort blev indraget men att du hade 48 timmar på dig att hämta bilen. Då du på plats blåste positivt fick du följa med till polisstationen där du blåste 1.03 promille. Dagen efter hämtade du ut bilen och blev stoppad och misstänkt för olovlig körning.Ett körkort ska återkallas bland annat om körkortshavaren gjort sig skyldig till rattfylleri, grovt rattfylleri och överskridande av högsta tillåtna hastighet om överträdelsen inte kan anses som ringa (5 kap. 3 § p1 och p4 körkortslagen). Om hastighetsbegränsningen överskrids på en sträcka där högsta tillåtna hastighet är 110km/h återkallas körkortet i regel om den överskrids med mer än 30km/h. Den som framfört ett motordrivet fordon med minst 0.2 promille i blodet eller 0.10 mg/ml i utandningsluften döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader (4 § lagen om straff för vissa trafikbrott). För grovt rattfylleri döms den som haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1.0 promille i blodet eller 0.50 mg/l i utandningsluften (4 a § lagen om straff för vissa trafikbrott). Ett körkort ska återkallas tills vidare i avvaktan på ett slutligt avgörande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas slutligt (5 kap. 5 § körkortslagen). Polisen har således gjort rätt som återkallat ditt körkort tills vidare för att slutligt beslut sedermera ska tas av Transportstyrelsen.Om körkortshavaren visat tydliga tecken på påverkan av alkohol eller annat ämne, alternativt om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas på grund av rattfylleri, grovt rattfylleri eller överskridande av högsta tillåtna hastighet, ska körkortet omhändertas. Om körkortet ska omhändertas på grund av överskridande av högsta tillåtna hastighet får körkortshavaren medges rätt att under 48 timmar närmast efter omhändertagandet köra det slag av fordon som körkortet berättigar honom till (5 kap. 7 § körkortslagen).I ditt fall kan konstateras att du gjort dig skyldig till överskridande av högsta hastighet med 43 km/h. Det i sig är tillräckligt för att återkalla ditt körkort. Jag blir dock något osäker på huruvida du eventuellt gjort dig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri. Gränsen för grovt rattfylleri går vid antingen 0.50mg/l i utandningsluften eller 1.0 promille i blodet. I din fråga skriver du förvisso 1.03 promille, vilket skulle kunna peka på att det skett en mätning av alkoholkoncentrationen i ditt blod. Å andra sidan skriver du att du blåste vilket talar för ett utandningsprov. Det är därmed svårt för mig att avgöra huruvida du eventuellt gjort dig skyldig till rattfylleri av normalgraden eller grovt rattfylleri. För det fall att det rör sig om rattfylleri av normalgraden är straffet i normalfallet 40-150 dagsböter (beroende på alkoholkoncentrationen). Då det rör sig om flerfaldig brottslighet (fortkörning och eventuellt olovlig körning) kan antalet dagsböter bli högre.Om det är så att du är misstänkt för grovt rattfylleri och sedermera döms utgör det sådan brottslighet att det föreligger en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse. Presumtionens styrka varierar dock beroende på brottslighetens karaktär och omständigheterna kring brottet. Högsta domstolen har uttalat att den som har en alkoholhalt i blodet om mer än 1,5 promille får antas utgöra ett sådant faromoment i trafiken att en icke frihetsberövande påföljd inte kan anses utgöra en tillräckligt ingripande påföljd (se NJA 2002 s. 653). I rättsfallet NJA 2003 s. 495 har domstolen uttalat att ett fall av grovt rattfylleri utan särskilt försvårande eller förmildrande omständigheter har ett straffvärde om fängelse en månad. Sett till praxis är det där fängelsestraffet brukar hamna för grovt rattfylleri, 1-2 månaders fängelse beroende på hur grovt brottet anses vara. Som försvårande i ditt fall skulle kunna anföras att överskridit hastigheten med 43 km/h.Om du döms för grovt rattfylleri riskerar du att dömas till fängelse. Istället för fängelse kan domstolen besluta att döma till villkorlig dom i förening med dagsböter eller samhällstjänst. I bedömningen tas hänsyn till om du tidigare är straffad men även brottets grovhet (alkoholkoncentration m.m.).När det gäller den olovliga körningen är det något oklart huruvida du gjort dig skyldig till brottet eller ej. Om ditt körkort återkallats tills vidare är det ett brott att fortsatt köra bil. Polisen kan däremot ge dig tillstånd att köra i 48 timmar om körkortet återkallats på grund av hastighetsöverträdelse. I det fallet brukar man däremot få en särskild lapp att visa upp. Å andra sidan ska ditt körkort omhändertas i det fallet och även vid rattfylleri, så verkar inte ha skett. Har du inte på något sätt informerats om återkallelsen av körkort och ditt körkort inte omhändertagits går det således att argumentera för att körningen inte var olovlig. I ditt fall har jag däremot inte tillräcklig information för att göra någon närmre bedömning.Min rekommendation för det fall att du blir åtalad för grovt rattfylleri (vilket är den åtalspunkt som renderar störst risk för ett kortare fängelsestraff) är att du begär att få en advokat utsedd. Vår juristbyrå arbetar inte med straffrätt varför min rekommendation är att du antingen begär en offentlig försvarare eller, i förväg genom egen finansiering, konsulterar en advokatbyrå som arbetar med straffrätt. Offentlig försvarare ska på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott för vilket det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader, men även om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen i målet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till en annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det i övrigt finns särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör (21 kap. 3 a § rättegångsbalken). Beroende på omständigheterna är det inte säkert att du medges en offentlig försvarare, då har du däremot ändå rätt att på egen bekostnad anlita en försvarare.Sammanfattningsvis riskerar du ett kortare fängelsestraff om du döms för grovt rattfylleri. Det finns en utgångspunkt vid grovt rattfylleri att fängelse ska bestämmas som påföljd. Det finns däremot möjligt för domstolen att istället välja villkorlig dom i förening med dagsböter eller samhällstjänst. Döms du endast för rattfylleri av normalgraden kommer straffet sannolikt att sluta på dagsböter. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan bostadsrätten utmätas för mina skulder även om jag skänkt bort den?

2020-07-19 i Utmätning
FRÅGA |jag och min fru köpt bostadsrätt för tio år sedan , 50% var skulden till banken är 660000 för mig och lika mycket för henne, för två år sedan har jag gett henne min del av huset gåva , o registrerats på skatteverket, men min del av lånet som är 660000 fortfarande står på mig , jag har enskild firma , jag har mycket skulder till bankerna och olika långivare , om jag går i konkurs kommer dem att ta huset ändå? jag har tre barn under 18 årmvh
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga köpte du och din fru för tio år sedan en bostadsrätt med ett ägande om 50% var. För två år sedan skänkte du din andel av bostadsrätten till din fru. Gåvan är registrerad av Skatteverket. Däremot står fortfarande hälften av lånet på dig (660.000 kronor). Du har enskild firma och stora skulder till banker och olika långivare. Din undran är vad som händer om du går i konkurs och om bostaden då kan tas i anspråk för betalning av dina skulder. I det följande kommer jag att redogöra för dels vad som gäller vid utmätning, dels vad som gäller för det fall att du går i konkurs. Vid utmätning krävs det som utgångspunkt att bostadsrätten tillhör digVid utmätning gäller reglerna i utsökningsbalken (UB). En bostadsrätt är lös egendom och kan bli föremål för utmätning. Den skuldskyldige (gäldenären) anses vara ägare till lös egendom som hen har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan. En bostadsrätt kan däremot inte vara föremål för besittning i den mening reglerna i 4 kap. 18 § UB stadgar. Det krävs istället att bostadsrätten tillhör den skuldskyldige för att den ska kunna utmätas för skulderna (4 kap. 17 § UB). I ditt fall är således utgångspunkten att bostadsrätten får utmätas först om det framgår att du äger den.I ditt fall kan det bli ett problem att du står för hälften av lånen för bostadsrätten, trots att du inte äger den. Vid belåning av bland annat bostadsrätt är bostadsrätten ofta säkerhet för lånet. Det skulle kunna innebära att om du inte har råd att betala dina skulder (innefattande lånet till banken) kan bostadsrätten utmätas för att banken ska få betalt.Vid konkurs kan gåvor återvinnasEnligt första meningen i 4 kap. 6 § konkurslagen går en gåva åter om den fullbordats senare än sex månader före fristdagen. Med fristdagen avses dagen då ansökan om konkurs kom in till tingsrätten. Återvinningsregeln är helt objektiv och det krävs inte att givaren var eller blev insolvent när gåvan fullbordades. I andra meningen, samma lagrum, ges bestämmelser om återvinning av gåva som skett tidigare än sex månader före fristdagen. Om gåvotagaren är närstående till givaren gäller en återvinningsfrist om tre år. Gåvotagaren kan undgå återvinning om den visar att gäldenären/givaren efter gåvan hade kvar utmätningsbara tillgångar som i värde uppenbart motsvarade hens skulder. Av bestämmelsens andra stycke framkommer att bestämmelserna gäller även köp, byte eller annat avtal, om det med missförhållandet mellan utfästelserna på båda sidor är uppenbart, att avtalet delvis har egenskap av gåva. Som närstående räknas bland annat den som är gift med gäldenären, syskon, barn m.m. (4 kap. 3 § konkurslagen).I ditt fall skedde gåvan för två år sedan och det finns, beroende på omständigheterna, en risk att om du går i konkurs att konkursboet kan begära att gåvan återvinns. Om så sker kan bostadsrätten säljas för att täcka dina skulder. Vid försäljning kommer först banken som har säkerhet i bostadsrätten att få betalt och därefter dina borgenärer. Eftersom en återvinning av bostadsrätten avser halva bostadsrätten, kommer hälften av vad den säljs för i sådana fall att tillfalla din fru (då din fru inte är betalningsskyldig för dina skulder).Undantag från utmätningDet finns i utsökningsbalken beneficieregler innebärande att viss egendom inte ska utmätas. Bestämmelsen om utmätningsfrihet för bostadsrätter finns i 5 kap. 1 § första stycket p6 UB. Enligt rådande praxis ska utmätning inte ske av bostadsrätter som är avsedda som familjebostäder och inte i väsentlig mån överstiger ett värde om 300.000 kronor. Skyddet är dock ganska tandlöst då man inte tittar på belåningen av bostadsrätten utan endast marknadsvärdet. Det torde vara ovanligt att en bostadsrätt är värde mindre än 300.000 kronor, med tanke på belåningen av den bostadsrätt du beskriver är den värd mer.Enligt 4 kap. 3 § andra stycket UB ska Kronofogdemyndigheten i första hand utmäta egendom som kan användas till skuldens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för den skuldskyldige. I den avvägning som ska göras, i fall när barn påverkas av utmätningen, ska det tas hänsyn till artikel 3.1 i FN:s barnkonvention. Att en bostads utgör ett barns hem kan exempelvis påverka hur länge borgenären kan behöva acceptera en löneutmätning från den skuldskyldige, istället för att bostaden utmäts. Det finns inte fastställs i praxis att hänsyn ska tas till barnkonventionen i avvägningen, däremot är Kronofogdemyndighetens tolkning att hänsyn ska tas till barnkonventionen. Sedan den 1 januari 2020 har barnkonventionens ställning stärkts genom att den införts som lag i svensk rätt.Sammanfattningsvis finns det en risk att bostadsrätten kan utmätas. Bostadsrätten får som utgångspunkt bara utmätas om det kan visas att den tillhör dig. Om du däremot inte betalar lånen den är säkerhet för kan det medföra att den tas i anspråk. Vid utmätning ska bostaden i princip utmätas sist och det ska göras en avvägning när det finns barn i hemmet. Tyvärr är det oklart hur avvägningen ska ske och hur stor roll det kommer att spela. Det är tyvärr inte ovanligt att bostadsrätter, där det finns barn i hushållet, utmäts och säljs.Då du skänkt din del av bostadsrätten till din fru finns det en risk om du går i konkurs att konkursboet kan begära återvinning av gåvan för att ta din andel i anspråk. Möjligheten att återvinna gåvan är dels beroende av hur lång tid det gått, dels om du efter gåvan hade utmätningsbara tillgångar som motsvarade dina skulder.För det fall att det beslutas om utmätning av bostaden eller återvinning av gåvan går det att överklaga för prövning i domstol. Om så blir aktuellt kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälpliga. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på tisdag, den 21 juli, klockan 11.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en tid som fungerar bättre för dig. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ingår redskapsboden i fastigheten eller ej?

2020-07-16 i Hyresavtal
FRÅGA |Min mor gav mig som gåva ett fritidshus som var uppdelat på två platser.i det västra läget finns en gammal redskapsbod som lotsverket lät installera för underhåll av sjömärken, s.k. prickar.Boden står på plintar, därmed fast egendom?Mina föräldrar arrenderade marken när lotsplatsen lades ned 1960. Kommunen tog över den s.k. "prickebodstomten" samt som hade samma fastighetsbeteckning.Mor fick köpa loss "prickebodstomten" av kommunen samt föra över dess mark till fastigheten.Inget papperskontrakt upprättades av äganderätten till min broder.Brodern vill nu föra över äganderätten av boden till sin son.Äger han boden "av hävd"? Läst att så kan det vara.Enligt en mäklare menar han att boden tillhör fastigheten 1:26 enligt jordabalken och det har jag nästan förstått i ett av edra svar på en liknande fråga.Men jag har ingen tanke på att köra bort honom.Jag tänkte att man skulle kunna upprätta ett hyreskontrakt löpande på fem år, med ömsesidig uppsägning på tre månader. samt att hyrestagaren har underhållsskyldighet.Finns det fastställt hyresmax. i kronor per kvm. och mark?När jag avlider lär väl boden följa med vid en eventuell försäljning?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om fastigheter och fast egendom finns i jordabalken. Fast egendom är jord, vilken är indelad i fastigheter (1 kap. 1 § jordabalken, JB). Som jag förstår det har du av din mor fått en fastighet i gåva. Till en fastighet gör bland annat byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk (2 kap. första och andra stycket JB). Att föremålet ska ha anbragts inom fastigheten innebär att det ska finnas ett fysiskt samband mellan föremålet och fastigheten. Föremålet måste även vara avsett att finnas där mer permanent eller under en längre tid. I ditt fall, och utan närmre information, förefaller det rimligt att redskapsboden monterad på plintar är att anse som fastighetstillbehör.I din fråga skriver du vidare att inget papperskontrakt upprättades av äganderätten till din bror. Din bror vill nu föra över äganderätten av boden till sin son. Du undrar om din bror kan äga boden av hävd. Även om det inte framgår tydligt av din fråga blir min utgångspunkt att även om redskapsboden sannolikt hör till din fastighet har den disponerats av din bror. I lagen om godtrosförvärv av lösöre finns bestämmelser om äganderätt till egendom genom hävd (jfr 4 §). Bestämmelserna gäller dock endast i fråga om lösöre. I förevarande fall räknas redskapsboden sannolikt inte som lösöre utan som fastighetstillbehör varför bestämmelsen inte är tillämplig. I jordabalken finns rätt till egendom genom hävd om någon erhållit lagfart på fast egendom, som kommit ur rätte ägarens hand, och därefter under tjugo år i följd med äganderättsanspråk innehaft egendomen utan att talan om bättre rätt till egendomen väckts mot honom (16 kap. 1 § JB). Inte heller detta är aktuellt, hävd enligt jordabalkens bestämmelser avser den fasta egendomen och lagfart, inte fastighetstillbehör.Sammanfattningsvis är min bedömning, utifrån de uppgifter du presenterat i din fråga, att redskapsboden utgör fastighetstillbehör till din fastighet och inte tillhör din bror.Om redskapsboden är din står det dig givetvis fritt att hyra ut den om du så önskar. Hyresavtal kan ingås för såväl obestämd som bestämd tid (12 kap. 3 § JB). Ska ett hyresavtal för bestämd tid sägas upp för att upphöra att gälla och är inte längre uppsägningstid avtalad, ska uppsägningen ske senast nio månader i förväg om hyrestiden är längre än nio månader och det är fråga om en lokal (12 kap. 4 § andra stycket p5 JB). I ert fall är redskapsboden att bedöma som en lokal och inte en bostadslägenhet. Avtal om kortare uppsägningstid än de nio månaderna är till hyresgästens nackdel och kommer därför endast att gälla om hyresgästen säger upp hyresavtalet. Trots avtal om tre månaders uppsägningstid kommer du som hyresvärd att ha en uppsägningstid om nio månader. Däremot går det att avtala om längre uppsägningstid för er båda. Den som hyr en lokal har ett indirekt besittning om hyresförhållandet upphör när det har varat mer än nio månader i följd. Det innebär att man som hyresgäst i vissa fall kan få ersättning av hyresvärden för den ekonomiska förlust man gör på grund av att hyresförhållandet upphör. I besittningsskyddet ligger också att hyresgästen har rätt till skäligt uppskov med avflyttningen. Ett hyresförhållande kan upphöra både genom en uppsägning för avflyttning och uppsägning för villkorsändring. Det finns i jordabalken inte fastställt något hyresmax utan ni kan i princip komma överens om den hyra ni vill. För att sedan höja hyran måste du säga upp avtalet (i enlighet med avtalad uppsägningstid). I detta fall kan hyresgästen ha rätt till ersättning om det begärda hyresbeloppet som krävs för förlängning anses oskäligt på grund av att det överstiger marknadshyran (12 kap. 57 § JB). Marknadshyran ska i första hand bestämmas med utgångspunkt i en jämförelse med hyran för andra liknande lokaler på orten (12 kap. 57 a § JB). För det fall att det blir en tvist om redskapsboden eller du önskar hjälp av en av våra jurister att utforma ett hyresavtal ni är nöjda med, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem ska betala för skador på grund av inbrottsförsök i lokal, hyresvärden eller hyresgästen?

2020-07-21 i Hyresavtal
FRÅGA |HejJag hyr ut en lokal till xxxxxxxx Livs AB (******-****) och nu har de haft ett inbrottsförsök. I samband med det så blev deras entrédörr skadad och behöver repareras alternativt bytas ut.Det skedde runt 20 juni. Eftersom vi i kontraktet har med en klausul "Yttre åverkan" där det står att hyresgästen ansvarar för skador som uppstår på dörrar å fönster till lokalen har jag inte funderat så mycket på det. Jag bad dem bara att se till att skadan blev åtgärdad snarast.Nu säger de att de inte tänker göra det utan att det är mitt ansvar! Det är därför jag vänder mig till Er för Ni bör ju ha den här typen av ärenden ganska ofta. Min inställning är att det här är hyresgästens ansvar. Utdrag ur kontrakt:Yttre åverkan☐Hyresvärden ☒Hyresgästenansvarar för skador som uppstått till följd av åverkan på entré- och andra dörrar eller portar som leder till eller från lokalen samt till lokalen tillhörande fönster, skyltfönster och skyltar. Ansvaret omfattar i samtliga fall även karmar, bågar och foder.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om hyra av såväl lokaler som hyreslägenheter regleras av 12 kap. jordabalken (JB). Vissa bestämmelser i jordabalken är tvingande, medan andra är möjliga att avtala bort. På tillträdesdagen ska hyresvärden, om inte bättre skick har avtalats, tillhandahålla lägenheten (i ert fall lokalen) i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är full brukbar för det avsedda ändamålet. Avtal får dock träffas om att lägenheten ska vara i sämre skick bland annat om upplåtelsen avser en lokal (jfr 12 kap. 9 § JB). Under hyrestiden ska hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som anses i 12 kap. 9 § JB om inte något annat har avtalats (12 kap. 15 § första stycket JB). Reglerna i 12 kap. 15 § JB hänvisar tillbaka till skicket enligt 12 kap. 9 § JB men ger även en möjlighet för parterna i ett lokalhyresavtal att komma överens att hyresgästen har underhållsskyldigheten. Att det faktiskt är möjligt att komma överens om att hyresgästen står för underhåll, skador m.m. är prövat i domstol. I ett rättsfall från Svea hovrätt (dom 2004-12-22, mål nr 5664-04) fanns det en klausul i ett lokalhyresavtal att hyresgästen skulle "svara för underhåll av lokalerna med inredning". Hyresgästen hävdade inför domstolen att klausulen enbart medförde att hyresvärden friskrevs från sitt underhållsansvar och att hyresgästen därför inte hade något ansvar. Domstolarna fann dock att hyresgästen varit skyldig att underhålla lokalen.Den klausul du citerat i din fråga är en vanlig klausul i lokalhyresavtal. Det är giltigt att avtala om att hyresgästen ansvarar för skador som uppstått till följd av åverkan på entré och andra dörrar/portar, fönster, skyltfönster m.m. Eftersom det finns en möjlighet att avtala om sådant ansvar, och ni har ett kontrakt som stadgar det, är min bedömning utifrån den information du delgivit oss i frågan hyresgästens ansvar att åtgärda. I regel brukar det även i hyresavtalet finnas avtalat att hyresgästen har en skyldighet att teckna en företagsförsäkring. Om hyresgästen har en försäkring kan den i många fall täcka hela eller delar av skadorna. Ansvaret för att skadan åtgärdas är dock hyresgästens.Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister i kontakten med hyresgästen är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Går det att åtala någon trots att målsäganden är avliden och går det att begära skadestånd?

2020-07-19 i Alla Frågor
FRÅGA |HejKvinna 90 år stängs inne på äldreboendeavdelning, juli 2011 -- Jan 2012. Medges gå ut, rörelsefrihet, först efter advokat juridiskt ombud adresserat enhetschef. Dör sedan december 2014.1. Kan du ge förslag på vilka rubriceringen för stämning skulle kunna komma ifråga m a p kvinna som avlidit o därför inte är målsägare. Frihetsberövande går ej åtalas? Vad kan tänkas för grunder om man begär åtalsprövning? 2. Vilka stämningsgrunder med mig som målsägare kan ställas som förslag att pröva ur brottsmålssynpunkt, ur endast skadeståndssynpunkt som ej kräver dom.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har en äldre kvinna stängts inne på en äldreboendeavdelning juli 2011 – januari 2012. Hon har medgetts att gå ut först efter att en advokat som ombud för kvinnan kontaktat enhetschefen. Kvinnan avled sedermera december 2014.Din första fråga avser vad rubriceringen för stämningen skulle kunna vara då kvinnan avlidit och därför inte är målsägande. Inledningsvis vill jag poängtera att en åklagare har en absolut åtalsplikt. Den absoluta åtalsplikten innebär att en åklagare i princip är skyldig att väcka åtal om åklagaren anser att vederbörande gjort sig skyldig till ett brott, bevisningen är tillräcklig för en fällande dom och om åtalsförutsättningarna i övrigt är uppfyllda. I det fall du beskriver är det inte möjligt för mig att avgöra vilka brott som är eventuellt är aktuella. För att ett brott ska ha begåtts krävs det att de objektiva rekvisiten för brottet är uppfyllda och att det subjektiva rekvisitet om uppsåt är uppfyllt. Det är möjligt att straffa någon för ett frihetsberövande genom brottet olaga frihetsberövande. Brottet består i att man för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar hen friheten (4 kap. 2 § brottsbalken, BrB). Huruvida det är uppfyllt i det fall du beskriver kan jag tyvärr inte ta ställning till. Att den som utsatts för brott avlidit innebär däremot inte att det saknas möjligheter att väcka åtal. De flesta brott inom svensk rätt faller inom bestämmelserna om allmänt åtal. Allmänt åtal innebär att åklagaren väcker åtal och att åklagaren enligt ovan har en skyldighet att väcka åtal om alla omständigheter är uppfyllda. Åklagaren ska således väcka åtal även om den som utsatts för brott är avliden eller om den som utsatts för brott inte vill medverka. Eftersom det gått förhållandevis många år sedan det eventuella brottet skedde bör även has i åtanke bestämmelserna om preskription. Preskriptionstiden för brott är beroende av hur långt straff som kan utdömas och är två år för brott som kan ge max ett års fängelse, fem år för brott som kan ge max två års fängelse, tio år för brott som kan ge max åtta års fängelse, femton år för brott som kan ge över åtta års fängelse och tjugofem år för brott som kan ge livstid (35 kap. 1 § BrB). För vissa brott gäller inte preskriptionsbestämmelserna (t.ex. mord, dråp m.m. se 35 kap. 2 § BrB).Min rekommendation om du anser att det begåtts ett brott är att du gör en polisanmälan. Det ankommer inte på dig som anmälare att utreda vilket brott som begåtts och om rekvisiten är uppfyllda. Den uppgiften ankommer på polis och åklagare under förundersökningen. Det är dock möjligt att såväl utreda som att väcka åtal trots att målsäganden är avliden.Din andra fråga tolkar jag som att du undrar om du på civilrättslig grund kan väcka talan för att få skadestånd utan att det finns någon brottmålsdom. I ditt fall vet jag inte vilken din roll i ärendet är, om du t.ex. är närstående etc. Det finns enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen en skyldighet att ersätta skadan för den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en personskada. För att annan än den skadelidande ska ha rätt till ersättning krävs dock att personskadan ska ha lett till döden och att personskada som följt av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära (5 kap. 2 § första stycket p3 skadeståndslagen). Med särskilt nära avses främst make, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar. Av rättsfallet NJA 2004 s. 26 följer att en efterlevande som mist en närstående genom en skadeståndsgrundande handling som utgångspunkt har rätt till ersättning för psykiska besvär som enligt hjälptabellerna motsvarar ett års akut sjuktid med annan vård än sjukhusvård. Vid tiden för avgörandet motsvarade det ca 25 000 kr. Vid uppsåtligt dödande ska emellertid, enligt avgörandet, schablonbeloppet läggas på en dubbelt så hög nivå varför det i regel betalas ut 50.000 kronor till efterlevande vid t.ex. mord.I ditt fall går det tyvärr inte att ge ett klarare svar för huruvida du har rätt till ersättning eller ej. Min rekommendation i ditt fall om du vill begära skadestånd är att du tar kontakt med en jurist som utreder ärendet närmre utifrån alla omständigheter. Om du är intresserad av vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan samfälligheten förbjuda mig att parkera på min fastighet?

2020-07-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, vi bor i ett samfällighetsområde i parhus med friköpt tomt. Det går en väg runt samfälligheten där man får köra fram men självklart inte parkera på samfällighetens väg på grund av att eventuella utryckningsfordon ska kunna komma fram. Nu till min fråga. Kan samfällighetens styrelse förbjuda mig att parkera på min tomt om det innebär in och utfart från samfällighetens väg?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga bor ni inom ett samfällighetsområde med friköpt tomt. Det går en väg runt samfälligheten som får användas för trafik (dock får det inte parkeras på vägen då eventuella utryckningsfordon ska ha möjlighet att komma fram). Du undrar om samfällighetens styrelse kan förbjuda dig att parkera på din tomt, om det innebär in- och utfart från samfällighetens väg.Utifrån vad du skriver i din fråga är tomten för din fastighet friköpt, dvs. din/er tomt. På er egen tomt får ni lov att parkera. Det krävs inte heller bygglov för att anordna en parkeringsplats på en fastighet där det endast finns ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus, om parkeringen endast är avsedd för fastighetens behov (jfr 6 kap. 1-2 § plan- och byggförordningen).När det gäller vägen förstår jag att den tillhör samfälligheten och min utgångspunkt är att vägen är en enskild sådan. Det är vägens ägare (samfällighetsföreningen) som bestämmer om trafik med motordrivna fordon eller ett visst eller vissa slag av sådana fordon får äga rum (10 kap. 10 § trafikförordningen). Om det utbetalas statsbidrag för vägen kan trafikinskränkningar påverka utbetalningen av bidraget och förbud mot trafik med motorfordon av visst slag eller fordon med last av viss beskaffenhet samt begränsning av största bredd, längd eller vikt får inte ske utan samråd med Trafikverket.Om vägen är enskild och ägs av samfällighetsföreningen har föreningen möjlighet att bestämma hur och vem som får nyttja vägen. Det kan innebära att fordonstrafik kan förbjudas eller att det krävs tillstånd för att köra på vägen. Det är däremot alltid tillåtet att gå, cykla och rida på vägen. I ditt fall har jag tyvärr inte tillräckligt med information för att avgöra på vilken grund samfällighetsföreningen nekar dig att parkera på din tomt eller om du är medlem av föreningen. Det torde dock ligga inom föreningens bestämmanderätt att avgöra om du kan göra en utfart mot vägen. Sammanfattningsvis bestämmer samfällighetsföreningen över vägen. Däremot, då tomten är friköpt, bestämmer du själv över din fastighet. Utifrån den information du delgivit oss i din fråga kan samfälligheten inte besluta om huruvida du får parkera på din fastighet eller ej.Om du behöver vidare hjälp av en av våra jurister med eventuell tvist med samfällighetsföreningen är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra när min syster sålt av vår mammas tillgångar innan hon avled?

2020-07-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Vår mor gick bort för 15 månader sedan, vi är två syskon som enda arvingar. Jag bor utomlands och vi kom överens om att min syster skulle ta hand om bouppteckningen som bor i Sverige och jag skrev en fullmakt för detta att hon skulle ta vara på mina intressen. Det visar sig nu att hon flyttat mamma till ett äldreboende, rensat hela dödsboet innan mor dog utan mammas eller min vetskap och tagit upp 3 000 som lösöre trots mammas alla smycken värda c:a 55 000 och massor av andra värdefulla saker ur mammas fyrarumslägenhet och sommarstuga samt kontanter. Jag överklagade hos förvaltningsrätten men fick svar att de inte bedömer riktigheten i upptagna skulder och bohag, bara det formella i bouppteckningen. Något arvsskifte är inte gjort ännu.Jag anser att detta är stöld och bedrägeri och undrar vart jag skall vända mig, polis? Risken kan vara att de lägger ner anmälan efter en kvart?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI ditt fall är tyvärr omständigheterna något oklara varför det inte går att ge ett så exakt svar. Som jag tolkar det har din syster, innan din mors bortgång, flyttat er mamma till ett äldreboende. Hon har även rensat hennes hem och eventuellt tagit alla hennes smycken, kontanter och andra värdefulla saker. Brottet stöld innebär att någon olovligen tar det som tillhör någon annan med uppsåt att tillägna sig det (8 kap. 1 § brottsbalken, BrB). Om din syster utan att hon haft lov till det tagit kontanter, lösöre m.m. med uppsåt att tillägna sig det kan det röra sig om brottet stöld. Om din syster hade lov från er mamma att sälja sakerna och att hon fick pengarna kan det röra sig om ett förskott på arv som ska räknas av från hennes arvslott (jfr 6 kap. 1 § ärvdabalken).För det fall att du gör en polisanmälan om stöld kommer det att inledas en förundersökning av polis/åklagare. Om åklagaren bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som gjort det har åklagaren en absolut åtalsplikt; dvs. en skyldighet att väcka åtal. En förundersökning kan däremot, precis som du själv uppger, resultera i att den läggs ner för att brott ej kan styrkas. För det fall att din syster blir åtalad har åklagaren hela bevisbördan för att din syster begått brottet och att hon haft uppsåt därtill. Beviskravet är högt, det ska vara ställt utom rimligt tvivel.Om du som arvinge påstår att det skett ett förskott på arv (genom att din syster fått kontanterna, smyckena m.m.) är det du som har bevisbördan därom då det är du som framför påståendet. Om du kan bevisa det på något sätt kommer bevisbördan att flyttas över till din syster som har att bevisa att eventuella gåvor inte ska ses som förskott på arv. Tyvärr kan jag inte ge ett närmre svar på din fråga, det alternativ som står till buds är att eventuellt göra en polisanmälan. Det finns dock en risk att den läggs ner. Om du kan visa att din syster tagit emot tillgångar men det inte går att visa stöld, skulle du kunna göra gällande att det rör sig om ett förskott på arv.Om du önskar vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,