Måste jag vara skriven i min lägenhet?

2019-12-31 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej jag har haft min lägenhet uthyrd i andra hand, vederbörande ska flytta nu, och jag bor och är skriven på annan ort och behöver tillgång till lägenheten några månader innan jag säger upp den. Måste jag stå skriven där igen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns inget krav på att du ska vara skriven i den lägenhet du hyr. Tvärtom; du är skyldig att vara folkbokförd där du anses vara bosatt. Du anses vara bosatt på den fastighet där du regelmässigt tillbringar din dygnsvila (6-7 § folkbokföringslagen). Oriktig uppgift om folkbokföring kan medföra straff (42 § folkbokföringslagen).Det finns dock en risk att lägenheten sägs upp av hyresvärden. Som utgångspunkt har du som bostadshyresgäst ett direkt besittningsskydd vilket innebär att hyresförhållandet i regel förlängs, utom för det fall när någon av punkterna i 12 kap. 46 § Jordabalken, JB är uppfyllda. Punkt 10 i lagrummet innebär att hyresvärden kan säga upp dig från lägenheten om det inte strider mot god sed i hyresförhållanden eller av någon annan anledning är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör. Punkten är en generalklausul i vilken kan innefattas sådant som inte faller under punkterna 1-9 (olovlig andrahandsuthyrning, misskötsamhet m.m.). Ett typfall som hamnar under generalklausulen är att hyresgästen sägs upp med motiveringen att hen saknar behov av lägenheten på grund av ringa användningSom svar på din fråga så måste du inte stå skriven på lägenheten. Du ska stå skriven där du tillbringar din dygnsvila. Däremot blir ditt besittningsskydd till lägenheten svagare om du inte är boende i den, med risk för att hyresvärden får lättare att säga upp dig. I ditt fall kanske det kvittar då du ändå är i följd med att snart säga upp den.God fortsättning!Vänligen,

Gäller äktenskapsförordet vid nytt giftemål?

2019-12-31 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Min sambo och jag va gifta från 2002-2008 .Då hade vi äktenskapsförord registrerad hos skatteverket. År 2008 skilde vi. Min fråga gäller om äktenskapsförord gäller fortfarande? Om vi skulle gifta oss på nytt.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett äktenskapsförord ska upprättas skriftligen och registreras hos Skatteverket (7 kap. 3 § Äktenskapsbalken). När äktenskapsförordet registrerats är det gällande för det aktuella äktenskapet. Äktenskapsförordet gäller tills äktenskapet upplöses (t.ex. genom skilsmässa eller dödsfall) eller genom att nytt äktenskapsförord upprättas vari enskild egendom görs till gemensam. Äktenskapsförordet är bundet till det aktuella äktenskapet och upphör att gälla när dom om äktenskapsskillnad vunnit laga kraft.Som svar på din fråga innebär det att om ni gifter er på nytt är inte det gamla äktenskapsförordet gällande då det inte finns registrerat mellan er längre. Det tidigare äktenskapsförordet upphörde när er dom om äktenskapsskillnad vann laga kraft. Om ni vill ha äktenskapsförord i ert kommande äktenskap måste ni upprätta ett nytt sådant, underteckna, datera och registrera det hos Skatteverket.God fortsättning!Vänligen,

Min sambo har avlidit, vad är mest fördelaktigt - att begära bodelning eller avstå?

2019-12-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sambo som nu avlidit och jag har ett samboavtal och ett inbördes testamente gällande vår gemensamma bostad som vi köpt gemensamt och betalat 50% vardera för. Vi har bägge två tre vuxna barn från tidigare men inga gemensamma. Min fråga är om det är någon fördel att begära bodelning? Eller är det fördel att avstå?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag börja med att beklaga bortgången av din sambo. Enligt den legala arvsordningen ärver den avlidnes barn i första hand (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Det är dock möjligt att testamentera bort sin kvarlåtenskap, med undantaget att den avlidens barn har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, dvs. det arvingen skulle ärvt om inget testamente funnits (jfr 7 kap. 1 § ÄB).Som jag förstår det i ert fall har ni upprättat ett samboavtal avseende bostaden ni köpt hälften var av, samt ett inbördes testamente (enligt vilket jag drar slutsatsen att ni ärver varandras andel av bostaden). Testamentet gäller, dock har som nämnt ovan, din avlidne sambos barn rätt till sin laglott om de begär den. Om inget testamente funnits skulle de ärvt halva bostaden (värdet därav); laglotten är hälften av vad de skulle ärvt.Rätten att begära bodelning gäller endast i förmån till dig som efterlevande sambo (18 § första stycket sambolagen). Huruvida du ska begära bodelning eller ej är beroende av hur era förmögenhetsförhållanden ser ut. I bodelningen ska allt som är samboegendom, och som inte är undantaget i samboavtal, ingå i bodelningen. Som jag tolkar din fråga har ni i samboavtalet avtalat om att bostaden inte ska ingå. Däremot ska i sådana fall allt annat som är samboegendom ingå. Till samboegendom räknas (förutom bostaden) gemensamt bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Vid en bodelning kommer således allt som är samboegendom och som du köpt räknas in, allt samboegendom som din sambo köpt räknas in – och därefter kommer det att fördelas er emellan. Om din andel av samboegendom är större än din sambos är det en fördel för dig att inte begära bodelning. Om däremot din sambos samboegendom är större än din, då tjänar du på att begära bodelning.Tyvärr går det inte att ge ett klarare svar än ovan utan inblick i vilka tillgångar som finns eller vad som stadgas i samboavtal och inbördes testamente. Det kan vara en god idé för dig att anlita en jurist som företräder dig och går igenom vilka tillgångar som finns för besked om huruvida du bör begära bodelning eller ej. Om du är intresserad av att anlita en jurist från Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.God fortsättning!Vänligen,

Hur löser min sambo ut mig från vår bostad?

2019-12-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo går skilda väger och han skall köpa ut mig. Han säger att han kan köpa ut min för trehundratusen. Vi köpte vårat hus för tvåmiljonernittio. Idag hade jag en mäklare som värderade huset till tremiljoneretthundratusen. Hur räknar man ut så att det blir rättvist. Kan man lösa enkelt? Måste man ha en jurist? Kan man inte bara köpa ut en och så är allt klar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!När ett samboförhållande upphör av annan anledning än att samborna ingår äktenskap med varandra ska på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas dem emellan. Begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § sambolagen, SamboL). Till samboegendom hör sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Normalt sett räknas bostaden som samboegendom om den är förvärvad under samboförhållandet, vilket verkar vara fallet för er. Det kvittar då vem som står som ägare av bostaden. Sambor kan dock avtala om att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen (9 § SamboL). I ert fall framgår inte att det finns något samboavtal varför det inte beaktas i svaret.Vid övertagande av bostad genom bodelning är man inte skattskyldig. Däremot kommer du i framtiden, när du säljer bostaden, att bli skattskyldig för den vinst som görs. Därför görs det vid utlösen en fiktiv försäljning för att man ska beakta eventuell framtida skatt som ska dras av. Det innebär att du ska ersättas för den skatt du kommer att betala vid en framtida försäljning. Den utgångspunkt man har är om det skulle skett en försäljning nu (då det är omöjligt att veta vad fastigheten rent faktiskt är värd i framtiden). I praktiken sker det genom att man gör en värdering av bostaden och därefter dras 22% skatt på den eventuella vinsten. Slutligen delas summan i två delar.I ert fall är "försäljningspriset" 3.100.000 kronor medans inköpspriset är 2.090.000 kronor vilket innebär en vinst för dig. Vinst vid försäljning av fastighet ska beskattas i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 § inkomstskattelagen, IL). Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). I ert fall är "ersättningen" för den avyttrade bostaden 3.100.000 kronor, då det är marknadspriset. Ni kan även dra av kostnader för avyttring (mäklarkostnader). Kostnaderna får dras av från ersättningsbeloppet innan kapitalvinstberäkningen görs. Omkostnadsbeloppet är anskaffningsutgiften (vad ni ursprungligen köpte bostaden för) ökad med förbättringsutgifter (44 kap. 14 § IL). Förbättringsutgifter får beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet för de beskattningsår då de sammanlagt uppgått till minst 5.000 kronor (45 kap. 11 § IL). Även utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av bostaden räknas som en förbättringsutgift, men måste hänföra sig till beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren (45 kap. 12 § IL).Det står givetvis dig och din sambo fritt att avtala om vad ni kommer överens om. Om du däremot vill att det ska bli så "rättvist" som möjligt, rent juridiskt, kan det vara en god idé att anlita en jurist som hjälper er med uträkningen. Att ha en jurist som sköter det praktiska minskar även riskerna för konflikter därom i framtiden.I ert fall har jag inte tillgång till alla era uppgifter. Min rekommendation är därför att du anlitar en jurist som hjälper er vidare. För det fall att du är intresserad av att anlita en av Lawlines jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Får arbetsgivaren ändra min tjänst när jag är studieledig?

2019-12-31 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Jag fick beviljad tjänstledighet för studier i 6 månader, en månad innan min ledighet blev jag inkallad till chefen. Där fick jag veta att det skulle anställa en ny på min tjänst. Jag har alltså inte min tjänst som arbetsledare när jag kommer tillbaka. Kan de göra så?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om studieledighet finns i Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen). Enligt 9 § studieledighetslagen ska arbetstagare som varit tjänstledig för studier när den återgår i arbete, vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor, som om vederbörande inte varit ledig. Som svar på din fråga så kan arbetsgivaren förvisso anställa någon annan som arbetsledare. Däremot har du när du kommer tillbaka rätt att ha samma eller likvärdig tjänst och arbetsförhållanden. Undantaget är om du skulle fått sluta som arbetsledare oavsett om du varit ledig eller ej.Min rekommendation är att du tar kontakt med ditt fackförbund för att säkerställa att allt går korrekt till. Du bör även kontrollera ditt kollektivavtal då vad som anses som samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor kan regleras i sådant.God fortsättning!Vänligen,

Vad gäller om man överskrider uppdragsfullmakts befogenhet?

2019-12-31 i Avtal
FRÅGA |om man har en osjälvständig fullmakt -uppdragsfullmakt- och överskrider sin befogenhet. Vad gäller?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om fullmakter finns i avtalslagen (AvtL). Uppdragsfullmakter regleras i 18 § AvtL, för dessa gäller att behörighet och befogenhet sammanfaller. Om den som har fullmakten (fullmäktigen) överskrider sin befogenhet är den inte gällande mot fullmaktsgivaren, trots att tredje man var i god tro (11 § andra stycket AvtL). Som svar på din fråga innebär det att fullmaktsgivaren inte är bunden av t.ex. ett köp som gjorts med stöd av en uppdragsfullmakt, om fullmäktigen överskridit sin befogenhet. Däremot kan fullmäktigen blir skyldig att ersätta tredje man (säljaren) för den eventuella skada hen lider av att köpet inte kan göras gällande mot fullmaktsgivaren (jfr 25 § AvtL).Vänligen,

Måste jag betala hyran under betänketiden trots att jag flyttat ut?

2019-12-31 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej, jag och min fru skickade precis in skilsmässopapprena, jag bor inte kvar och har sagt upp min del av hyreskontraktet.Vi ska ha barnen växelvis så kostnaderna där blir ju lika. Hon kräver att jag ska betala halva hyran, halva elen halva alla försäkringar osv, samtidigt som jag måste betala mitt nya boende som inte hon vill betala till. Så jag ska betala 1 och en halv hyra i 3 månader tycker hon, (eller ja hon vill det fram tills skilsmässan går igenom hos domstol) och hon ska bara behöva betala en halv hyra. Det är hyreshus och inget köpes. Vad säger lagen om detta? Ska jag verkligen betala för 1 och en halv bostad med hyra och alla omkostnader och hon bara en halv hyra och halva omkostnader?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga, och vad som är utgångspunkten för svaret, har du och din fru varit boende i en hyreslägenhet. I samband med att ni sänt in papper för skilsmässa har du flyttat ut ur lägenheten och sagt upp din del i den. Det ni inte kan komma överens om är huruvida du ska betala halva hyran under uppsägningstiden samtidigt som du måste betala för den lägenhet du nu flyttat in i.Då ni båda står på hyreskontraktet har ni båda samma rättigheter och skyldigheter som följer av kontraktet. Ni har ett solidariskt ansvar för att betala hyran. Det solidariska ansvaret innebär att om din fru inte betalar hyran kan hyresvärden vända sig mot dig för betalning av hela hyran. Du har i sådana fall en regressrätt mot din fru och kan begära hälften av henne i efterhand (detsamma gäller för det fall att du inte skulle betala för dig). Under tiden ni båda står på kontraktet är ni solidariskt betalningsansvariga och du har en skyldighet att betala halva hyran. Det bör dock anmärkas att enligt 6 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) har makarna en försörjningsplikt mot varandra under äktenskapet. Under betänketiden är ni fortfarande gifta och försörjningsplikten gäller. Om det som den ena maken ska bidra med inte räcker till för den makens personliga behov ska den andra maken skjuta till de pengar som behövs (6 kap. 2 § ÄktB). Om makarna inte varaktigt bor tillsammans ska den ena maken fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till den andra maken (6 kap. 6 § första stycket ÄktB). Försörjningsplikten innebär åtminstone i teorin att din fru kan vara tvungen att skjuta till en del pengar för att ni ska leva på samma standard, dock är det beroende av era inkomster, utgifter m.m.Min rekommendation är att du tar kontakt med hyresvärden för att få veta när du kommer ur hyreskontraktet. Så länge du är bunden av det har du ett betalningsansvar solidariskt med din fru. Det bör dock beaktas att även om du skulle komma ur kontraktet tidigare, så det solidariska betalningsansvaret upphör, ska försörjningsplikten beaktas även för dig i förhållande till din fru. Det kan innebära att du i din tur kan vara skyldig att skjuta till en del pengar för att ni ska leva på samma standard.Som svar på din fråga så är du som utgångspunkt skyldig att betala halva hyran för lägenhet du står på tillsammans med din fru, och hela hyran för din nuvarande lägenhet. Dock ska äkta makar leva på vad som benämns som "lika standard". Hur hög denna standard ska vara är överlämnat åt makarna själva att bestämma efter de ekonomiska förutsättningar som gäller för dem. Makarna ska bidra var och en efter sin förmåga. I första hand beaktas en makes förvärvsinkomster, men även andra inkomster eller tillgång till kapital. Ett alternativ, om det är lång tid kvar av uppsägningen, är att begära bodelning redan nu. Bodelning kan ske redan under betänketiden om någon av makarna begär det (9 kap. 4 § ÄktB). I bodelningen kan ena maken tillskiftas en hyresrätt utan att hyresvärden motsätter sig det (12 kap. 33 § andra stycket Jordabalken). Om lägenheten tillfaller din fru i bodelningen får hon ensam betalningsansvaret för den (dock ska oavsett försörjningsplikten nämnd ovan beaktas, om dina inkomster eller tillgångar är högre än hennes). Försörjningsplikten kan vara aktuell i ert fall, dock vet jag inget om era inkomster m.m. Plikten kan innebära att du behöver skjuta till pengar (genom att t.ex. betala hälften under betänketiden) men även det motsatta, dvs. att din fru behöver skjuta till pengar.Separationer är ofta infekterade och det kan vara svårt att komma överens om mycket. Du får tyvärr vara inställd på ökade kostnader åtminstone initialt. När betänketiden löpt ut, fullföljdsansökan för skilsmässa skickats in och en dom vunnit laga kraft har ni däremot inga förpliktelser mot varandra vad gäller försörjningsplikt m.m. För det fall att det blir tvistigt mellan er avseende, barn, lägenhet, försörjning eller bodelning, kan det vara en god idé att anlita en jurist som företräder dig och bevakar dina intressen. En jurist kan även vara behjälplig med att upprätta ett förslag om bodelning. För det fall att du vill ha hjälp av en jurist från Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan utländsk medborgare få ersättning för felaktigt frihetsberövande?

2019-12-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Kan en person som inte är bosatt i Sverige men som blev frihetsberövad i Sverige under 4 månaders period få ansöka om ersättning? Personen har då suttit med restriktioner dessutom.Personen blev dömd via tingsrätt men friad efter sin överklagan till hovrätten.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den lag som reglerar ersättning vid frihetsberövande är Lag (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Lagen gäller ersättning från staten för skador som orsakas av frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1 §). Rätt till ersättning har den som varit häktad på grund av misstanke om brott bland annat om det meddelas frikännande dom (2 §). Lagen ställer således inget krav på att den häktade måste vara svensk medborgare.Enligt praxis utgår normalersättning vid frihetsberövande oavsett i vilket land personen är medborgare och oavsett på vems uppdrag frihetsberövandet sker.Som svar på din fråga innebär det att personen som varit frihetsberövad i Sverige, men inte är bosatt i landet, kan ha rätt till ersättning. För att ansöka om ersättning ska hen vända sig till Justitiekanslern. Vänligen,