Är jag återbetalningsskyldig för felaktigt utbetald OB?

2020-06-21 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Jag har arbetat som personlig assistent hos min make. Vi har bytt ass.bolag den 1/5 i år. Nu säger tidigare ass.bolag att jag är skyldig dem ca 100.000:- på att jag fått rörligt ob istället för fast per timme/15:-.Bolaget övertogs av nya ägare för tre år sedan och jag har fått ob som alla andra dvs rörligt ej 15:-/Tim. Jag har tagit för givet att avtalet om ob gällde för mig som för alla andra.Har heller inget minne av att jag skrivit nytt löneavtal med nya ägarna.Vad gäller? Kan de verkligen kräva migpå 100.000:-?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har din tidigare arbetsgivare (assistansbolag) krävt dig på en återbetalning om 100.000 kronor då den anser att det felaktigt utbetalats så mycket av misstag. Enligt bolaget skulle du haft ett fast OB om 15 kronor per timme men du har istället fått rörligt sådant. Din fråga är vad som gäller och om de verkligen kan kräva dig på 100.000 kronor i återbetalning.Utgångspunkten för att fastställa vilket OB du har rätt till är avtalet mellan dig och din arbetsgivare. Om du har ett avtal om rörligt OB har du givetvis rätt till det. Har du däremot ett avtal som ger dig en rätt till fast OB om 15 kronor per timme gäller det och det kan åtminstone argumenteras för att det felaktigt utbetalats för mycket till dig. Tyvärr kan jag inte göra någon bedömning av om du har rätt till fast eller rörligt OB; det är beroende av vad som framgår av ditt avtal. Min rekommendation är att du kontrollerar vad som framgår av avtalet.Om det är så att du har rätt till fast OB, men fått utbetalt rörligt sådant, kan det röra sig om felaktig utbetalning till dig (eller i ditt fall, flera felaktiga utbetalningar). Felaktiga utbetalningar, s.k. misstagsbetalningar, behandlas enligt läran om condictio indebiti. Läran om condictio indebiti finns inte lagstadgad utan är en allmän rättsprincip, vars utveckling över tid utvecklats genom rättspraxis. Utvecklingen innebär att det finns undantag till principen. Utgångspunkten är att den som felaktigt utbetalt ett belopp till någon har rätt att få tillbaka pengarna, däremot måste det göras en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Det finns en del övergripande riktlinjer till ledning för hur domstolarna kan resonera i bedömningen för att man inte ska bli återbetalningsskyldig. För att mottagaren inte ska bli återbetalningsskyldig krävs det att hen:- Varit i god tro, dvs. hen måste varit omedveten om att betalningen varit felaktig. - Det krävs även att mottagaren inrättat sig efter betalningen. Med det menas att hen i princip även måste ha förbrukat pengarna för att inte bli återbetalningsskyldig.Utifrån den information du delgivit oss i samband med din fråga kan det argumenteras för att du inte ska vara återbetalningsskyldig, även om det skett en felaktig utbetalning, beroende på hur omständigheterna ser ut.Sammanfattningsvis bör du i ett första skede kontrollera vad som framkommer av ditt avtal, dvs. om du har rätt till fast eller rörlig OB. Skulle det vara så att du inte har rätt till rörlig OB har arbetsgivaren felaktigt betalt ut för mycket lön till dig. Huvudregeln enligt läran om condictio indebiti är att du i sådana fall är återbetalningsskyldig. Om du varit i god tro (dvs. att du varit omedveten om att betalningen varit felaktig) och att du inrättat dig efter betalningen (genom att förbruka pengarna) kan du slippa återbetalning. I ditt fall kan jag tyvärr inte göra någon närmre bedömning om vilken OB du har rätt till eller om det kan argumenteras för eller emot återbetalningsskyldighet.Min rekommendation är att du anlitar en jurist som till att börja med går igenom ditt avtal. Skulle det vara så att det skett en misstagsbetalning kan juristen hjälpa dig i kontakt med din motpart och även företräda dig för det fall att ärendet går till domstol. Vi har jurister på Lawline juristbyrå som är vana vid tvister som din. Om du är intresserad av hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När behöver jag redovisa försäljning av fastighet?

2020-06-16 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Hejjag vill har en villkorat aktietillskott på 408 tkr som jag behöver nyttja av i året 2020 annars faller den bort . Jag har en sommarstuga som jag skulle vilja sälja men det blir svårt att hitta köparen innan december 2020.Jag har ett barn och är änka. För att nyttja aktietillskottet funderar jag på om jag kan sälja sommarstugan till mitt barn men hen har inte pengar just detta år.Sommarstugan byggdes i 1980- talet och byggdes av min man och detta innebär att jag får betala en hel del i skatt när jag säljer.min fråga är hur kan jag sälja till mitt barn?Behöver jag redovisa att hen har betalat till mig under år 2020?kan ni hjälpa mig vid behov?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga avser den hur du kan sälja din fastighet (sommarstuga) till ditt barn och om du behöver redovisa att hen betalat till dig under år 2020. Sommarstugan byggdes under 1980-talet av din man och du kommer att få betala en hel del i skatt när du säljer.Om du förvärvat fastigheten genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder du som förvärvare i den tidigare ägarens skattemässiga situation enligt den s.k. kontinuitetsprincipen (44 kap. 21 § inkomstskattelagen). I ditt fall innebär det att du övertagit omkostnadsbeloppet efter din man och ska betala skatt på den vinst du gör när du säljer fastigheten. Om du överlåter fastigheten till ditt barn genom att sälja den kommer du att bli skyldig att betala skatt för vinsten du gör. Försäljningen ska deklareras året efter att du och köparen skrev på köpekontraktet. Det har ingen betydelse när du fått betalt eller om du och köparen avtalet om senare tid för äganderättens övergång. Det som styr är när köpekontraktets undertecknats. Om du säljer din fastighet i år, och kontraktet undertecknas i år, ska du därför deklarera försäljningen år 2021 och eventuell vinstskatt betalas då.Om du överlåter fastigheten till en ersättning som är lägre än taxerings- och marknadsvärdet kommer det att räknas som en gåva (oavsett om ni benämner överlåtelsen som ett köp eller en gåva). Sker överlåtelsen genom gåva innebär det att du inte blir skyldig att betala någon skatt alls utan att ditt barn träder i din skattemässiga situation enligt kontinuitetsprincipen (se ovan).Sammanfattningsvis ska försäljningen av fastighet deklareras nästa år; skriver ni köpeavtalet år 2020 ska försäljningen deklareras år 2021 och eventuell vinstskatt ska betalas av dig då. Det som styr är inte när du tar emot betalningen utan när köpekontraktet undertecknas. Om du säljer fastigheten mot en ersättning som är lägre än taxeringsvärdet och marknadsvärdet kommer överlåtelsen att räknas som en gåva. Vid överlåtelse genom gåva är du inte skattskyldig utan gåvomottagaren träder i ditt ställe och blir skattskyldig den dag hen säljer fastigheten.Om du önskar hjälp av en av våra jurister med ett upprätta köpeavtal är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur gör vi med fastighet/bostadsrätt när samboförhållandet upphör?

2020-06-11 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hejsan! Jag och min fd sambo äger en lägenhet ihop i en mindre förening. För ca 9 månader separerade vi och han flyttade ut. Vi har delat på lånet och jag har tagit hela hyran då jag bott där. Anledningen att vi inte sålt lägenheten är att den saknar bygglov och kan inte säljas föränn vi har fått beslut om bygglovet. Beroende på beslutet kan lägenheten säljas antingen som en lägenhet eller som en del av en villa med 2 andra lägenheter. Det kan i så fall betyda en förlust då lägenheterna sålts för mer än vad huset som en enhet är värt. När beslutet kommer kan ta flera månader eller år då det kan innebära en stor rättsprocess. Nu har jag flyttat ut och han har tagit över lägenheten då jag fått temporärt boende pga jobb. Han har flyttat in och betalar nu hela hyran och jag halva lånet. En vecka efter hans inflytt berättar han att han skaffat en partner och att hon ska flytta in och därför kan de betala för hyran och min lånedel med. Med tanke på att jag äger hälften av lägenheten så vill inte jag hamna i någon form av tvist pga detta. Hur ska jag rättsligt göra detta på rätt sätt? Om det inte hade varit något fel på lägenheten så hade jag sagt att hon fick ta över mitt lån och skuldebrev till honom (för insatsen) men med tanke på situationen så kan jag ju inte det. Ska jag skriva någon form av kontrakt med tanke på att det nu är en tredje part involverad som ska betala min del av lånet/hyran samt bo i mitt hem? Hur funkar sambolagen här?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett samboförhållande upphör av annan anledning än att samborna ingår äktenskap med varandra ska samboegendomen fördelas samborna emellan, om någon av dem begär det (8 § sambolagen). Till samboegendom hör sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). I samboegendomen ingår inte egendom som en sambo fått i gåva av någon annan än den andra sambon, alt. arv eller testamente, med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda (4 § sambolagen). Med sambors gemensamma bohag avses möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk (6 § sambolagen). Till sambors gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål (7 § sambolagen). Till sambors gemensamma bostad räknas såväl fast egendom som bostadsrätt och hyresrätt (5 § sambolagen). Begäran om bodelning måste ske inom ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § andra stycket sambolagen).Min rekommendation i ert fall är att du begär en bodelning då det ännu ej gått ett år. En bodelning måste inte innebära att ena sambon övertar bostaden genom att köpa ut den andra sambon. Bodelningen kan även innebära att ni behåller halva fastigheten/bostadsrätten med hälften var, innebärande ett samägande (jfr 19 § första stycket sambolagen). Ett samägande innebär att lagen om samäganderätt gäller er emellan. Om inte annat avtalas gäller enligt lagen om samäganderätt att samtliga delägare måste vara överens om allt som ska göras med det samägda och även om försäljning av det. Delägarna ska även betala utifrån sin andel i det samägda, innebärande att om ni äger hälften var ska ni betala hälften av kostnaderna. I ett samägandeavtal går att avtala om annan fördelning. I förhållande till banken är du och din f.d. sambo solidariskt ansvariga, detsamma gäller avseende hyran. Min rekommendation är dock att du och din f.d. sambo skriver ett inbördes avtal om vad som gäller er emellan. Bostaden ingår däremot inte i ev. uppdelning om din f.d. sambo och den han nu ska sammanbo med separerar, eftersom bostaden inte är förvärvad för gemensam användning.En av våra jurister går gärna igenom hur ert ägande ser ut och hjälper er såväl med upprättande av bodelning som samägandeavtal m.m. som kan vara aktuellt. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad kan vi avtala om i servitut och kan ett servitut skrivas in?

2020-06-07 i Servitut
FRÅGA |Hej,Vi håller på att överlåta en jordbruksfastighet till en släkting/delägare av fastigheten. Från fastigheten har vi övriga delägare tidigare avstyckat ett antal fritidsfastigheter. Några av oss skulle nu, i samband med överlåtelsen, vilja skriva ett servitut med innebörden att ett visst skogsområde på jordbruksfastigheten inte får kalhuggas, att några mindre åkerlappar inte planteras med träd, då fritidsfastigheternas sjöutsikt skulle fördärvas, samt att en annan åker inte kommer att bebyggas. Vi misstror inte på något vis vår släkting, men det kommer ju nya ägare i framtiden efter hen. Kan ett sådant avtal vara servitut eller blir det någon form av nyttjanderätt? Kan det skrivas in i fastighetsboken?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningServitut och nyttjanderätt är när en fastighet eller person har rätt att på ett visst bestämt sätt använda någon annans fastighet. I fråga om servitut finns två typer; avtalsservitut och officialservitut. Ett servitut är knutet till en viss fastighet och gäller oavsett vem som äger fastigheten. Ett officialservitut bildas genom en lantmäteriförrättning och kan bara skrivas in och tas bort ur fastighetsregistret av en lantmätare. Avtalsservitut skrivs mellan två fastighetsägare. Kravet för officialservitut är något högre då det beslutas genom myndighetsbeslut och även kan beslutas om utan fastighetsägarens samtycke. En nyttjanderätt är när en person, ett företag eller en kommun har rätt att på ett visst bestämt sätt använda någons fastighet, t.ex. genom att nyttja en bostad, ett område av fastigheten eller genom arrende. Som jag tolkar din fråga är syftet med det avtal som ska skrivas bland annat att utsikten inte ska försämras för grannfastigheterna. Så är möjligt genom ett avtalsservitut. Ett servitut kan vara både positivt och negativt. Ett positivt servitut innebär en rättighet att exempelvis nyttja en väg, en brunn eller att dra t.ex. kraftledningar eller vattenledningar över en fastighet. Ett negativt servitut innebär ett förbud om att utföra en viss handling, t.ex. att fastigheten som omfattas av det negativa servitutet inte får plantera träd på en plats som skymmer utsikten för den andra fastigheten.Bestämmelser om upprättande av avtalsservitut finns i 14 kap. jordabalken (JB) och det krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. En rätt i en fastighet (den tjänande fastigheten) får upplåtas till förmån för ägaren i en annan fastighet (den härskande fastigheten) under vissa förutsättningar. Ett första krav är att rätten är ägnad att främja en ändamålsenlig markanvändning från allmän synpunkt. Det krävs däremot inte att servitutsupplåtelsen i det enskilda fallet ska främja ett ändamålsenligt utnyttjande av marken. Ett andra krav är att upplåtelsen innebär en rätt att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt ta i anspråk den tjänande fastigheten. Det får därmed inte vara fråga om ett totalt ianspråktagande av den tjänande fastigheten. Servitutet får endast avse ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten, innebärande att servitut inte kan användas för rätt till en mer tillfällig anordning på den tjänande fastigheten (14 kap. 1 § JB). För upplåtelse av avtalsservitut finns vissa formkrav som måste vara uppfyllda; servitutet ska upplåtas skriftligen av den tjänande fastighetens ägare. I upplåtelsehandlingen ska anges den härskande och den tjänande fastigheten samt ändamålet med upplåtelsen. Följs inte formkravet är det inte giltigt som servitut (14 kap. 5 § JB).Det är möjligt att ansöka om inskrivning av ett avtalsservitut i fastighetsregistret, vilket jag även rekommenderar att ni gör. Ett inskrivet avtalsservitut blir offentligt genom ansökan om inskrivning hos Lantmäteriet och gäller då automatiskt mot ny ägare av fastigheten. Vid inskrivning redovisas servitutet i fastighetsregistret och syns i fastighetsbeviset. Du kan läsa närmre om ansökan om inskrivning på Lantmäteriets hemsida.För det fall att du/ni önskar hjälp av en jurist att skriva ett avtalsservitut är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert från någon av våra jurister. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer med skulden till min sambo när jag avlider?

2020-06-17 i Fordringar
FRÅGA |Jag lånade en större summa pengar av min sambo för 20 år sedan. Har betalat av endast en mindre del. Behöver jag ta upp skulden i mitt testamente? Är det så att min skuld till min sambo ska regleras av dödsboet, som endast består av mina två söner varav den ena är särkullbarn och den andra är min sambo mor till, och först därefter får mina söner dela på tillgångarna? Att skulden är 20 år gammal saknar väl betydelse? Likaså att det är min sambo som är långivaren?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDen dag du avlider ska det göras en bouppteckning efter dig. I bouppteckningen ska både dina tillgångar och skulder antecknas (20 kap. 4 § ärvdabalken, ÄB). Innan det kan ske en fördelning av din kvarlåtenskap ska dödsboet betala dina skulder. Det som blir kvar efter att skulderna är betalda fördelas som arv, antingen enligt den legala arvsordningen eller enligt testamente. Arvingarna ärver aldrig en skuld, är tillgångarna i dödsboet mindre än skulderna kommer det att innebära att dödsboet går i konkurs. Går dödsboet i konkurs saknas det tillgångar för att dela ut något arv. Det är således riktigt, precis som du själv anför, att dödsboet ska reglera skulden till din sambo (och även övriga skulder) innan dina söner får dela på kvarvarande tillgångar.Det gör inte någon skillnad i sig att du har lånat pengarna av din sambo; ett lån är lika giltigt i det fallet. Att skulden är tjugo år gammal saknar som utgångspunkt betydelse. En fordran kan dock i vissa fall preskriberas. Att en skuld preskriberas innebär att den inte kan drivas in. Preskriptionstiden för allmänna fordringar är tio år, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § preskriptionslagen). Preskriptionsavbrott sker genom att man betalar något på skulden, betalar ränta på den eller på annat sätt erkänner fordringen, genom att man får ett skriftligt krav om fordringen eller genom att det väcks talan om fordringen (jfr 5 § preskriptionslagen). Sker det ett preskriptionsavbrott börjar en ny preskriptionstid om tio år att löpa. I praktiken kan man därmed hålla en fordran levande hur länge som helst. Att fordringen är tjugo år gammal talar i sig för att den är preskriberad och inte kan drivas in. Däremot antar jag att du betalt en del på den eller att du på annat sätt erkänt skulden och att den inte bara glömts bort. I sådana fall är den inte preskriberad och en skuld som kan drivas in och som ska betalas av ditt dödsbo.Sammanfattningsvis ska det göras en bouppteckning när du avlider. I bouppteckningen ska dina tillgångar och skulder antecknas. Innan det kan ske en uppdelning av arv ska dödsboet betala skulderna. Betalningen gäller såväl skulden till din sambo som andra skulder. Dina barn kan inte ärva dina skulder, skulle det inte finnas tillräckliga tillgångar i dödsboet kommer det att gå i konkurs och resultatet blir att det inte finns något att dela ut som arv. Du behöver däremot inte ta upp skulden i ditt testamente. Skulden till din sambo är en skuld precis som andra skulder (t.ex. hyra, telefon, krediter m.m.).Om du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan man säga upp den som är långtidssjukskriven för att det inte finns något jobb att erbjuda?

2020-06-15 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |kan en kommunanställd förskolelärarinna med lång sjukskrivningshistorik pga "familjeproblem" en dotter med asperger och en som skär sig efter våldtäkter med pistol i munnen av gängkriminella, själv har hon problem med högt ljud på förskolan mm, hon har under två års tid arbetstränat och nu har kommunens tålamod tagit slut då de inte kan erbjuda något jobb som kan passa utan avskedat henne
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga rör det sig om en arbetstagare som varit sjukskriven under en längre tid på grund av såväl familjeproblem som höga ljud på arbetsplatsen. Vederbörande har under två års tid arbetstränat; dock har arbetsgivaren (kommunen) nu valt att säga upp henne då de inte kan erbjuda något jobb som passar henne. Du undrar om det är riktigt att det får gå till på detta vis.För att en arbetsgivare ska ha möjlighet att säga upp en arbetstagare krävs saklig grund. En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig (7 § första och andra stycket LAS). Vid uppsägning gör man skillnad mellan arbetsbrist och personliga skäl. Personliga skäl är uppsägning som hänger samman med arbetstagaren (ofta t.ex. beteenden som misskötsamhet, samarbetssvårigheter osv.). Arbetsbrist är definierat som allt som inte är personliga skäl.Den som är sjukskriven är inte skyddad från uppsägning vid arbetsbrist. Arbetsbristen kan exempelvis handla om nedskärningar på arbetsplatsen eller omorganisering av verksamheten. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska turordningslistor följas; ofta baserat på anställningstid.Som jag tolkar det i din fråga handlar uppsägningen i detta fallet om en uppsägning på grund av personliga skäl. Som angivet enligt ovan krävs det saklig grund för uppsägningen och sådan saknas som det är skäligt att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Sjukskrivningen i sig är inte saklig grund för uppsägning. Arbetsgivaren har en långtgående rehabiliteringsskyldighet, i vilken kan ingå att arbetstagaren exempelvis får arbetsträna (så som skett i det fall du beskriver). Sjukdom kan dock i förlängningen utgöra grund för uppsägning. Om arbetstagaren till slut har så nedsatt arbetsförmåga att den inte kan utgöra något arbete av betydelse för arbetsgivaren kan uppsägning ske.I det fall du beskriver kan jag tyvärr inte göra någon bedömning av om huruvida arbetsgivaren handlat rätt eller ej. Uppsägning kan i vissa fall leda till uppsägning; om arbetstagaren har så nedsatt förmåga att den inte kan utgöra något arbete av betydelse för arbetsgivaren kan det finnas saklig grund för uppsägning. Det krävs även att arbetsgivaren uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar.Om den arbetstagare du beskriver är medlem i facket är min rekommendation att hon kontaktar förbundet för stöd och hjälp. Är hon däremot inte medlem i facket kan det vara en idé att kontakta en jurist som går igenom vad som skett och om kommunen handlat rätt. Är ni intresserade av kontakt och hjälp av en jurist från Lawline juristbyrå är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Bör jag ta över min brors andel i fastighet genom köp eller gåva?

2020-06-07 i Reavinstskatt
FRÅGA |Fastighet radhus på 90 kvm, byggår 1982.Mina föräldrar köpte huset 1983 och har bott där fram tills nu. 2018 fick min bror och jag huset i gåva (50% var). Vi är enda barnen. Jag vill nu ta över min brors andel i fastigheten mot ersättning och få 100% ägande.Taxeringsvärde 2019: 3 276 000‬Uppskattat marknadsvärde: 4 milj - 4,3 milj.Hur gör jag detta på bästa sätt? Gåva mot ersättning eller köp? Vilket sätt är det mest ekonomiska för min del? Vilka skattemässiga konsekvenser får det ena eller andra alternativet. Hoppas att det är ok att köpa till en handlingsplan om jag upptäcker att jag behöver det?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga fick du och din bror år 2018 en fastighet i gåva. Du vill nu ta över din brors andel i fastigheten mot ersättning och få ett 100%-igt ägande. Du undrar om du bör överta fastigheten genom gåva eller köp. Förvärv som sker genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria (8 kap. 1 § inkomstskattelagen, IL). I ert fall innebär det att varken era föräldrar eller du och din bror behövde betala någon skatt när ni förvärvade fastigheten 2018. När en tillgång förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situationen enligt den s.k. kontinuitetsprincipen (44 kap. 21 § IL). Det innebär att du och din bror tagit över era föräldrars ansvar för skatt och blir skyldiga att betala eventuell vinstskatt den dag ni säljer fastigheten. Skatten räknas utifrån era föräldrars omkostnadsbelopp (det era föräldrar köpte fastigheten för ökat med förbättringsutgifter).Om din bror säljer sin halva av fastigheten till dig och gör en vinst blir han skattskyldig för den eventuella vinst han gör. Vilken vinst han eventuellt gör kan inte beräknas utan närmre granskning. Om din bror däremot skänker fastigheten till dig gäller fortsatt kontinuitetsprincipen, dvs du övertar ansvaret för att betala skatt den dag du säljer fastigheten och han behöver inte skatta nu. Som jag förstår det utifrån din fråga finns det en avsikt att överta din brors halva av fastigheten mot ersättning. Hur mycket du betalar honom i ersättning kommer att avgöra huruvida det räknas som en gåva eller ej. Det saknar betydelse om ni själva betecknar det som en gåva eller ett köp. Inkomstskattemässigt anses en fastighet överlåten genom gåva om ersättningen understiger både överlåtelseårets taxeringsvärde och marknadsvärde, den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Om taxeringsvärdet är 3.3 miljoner kronor (ungefärligt värde då jag inte vet vad 2020 års taxeringsvärde är) och han äger halva innebär det att om du betalar en ersättning som understiger 1.650.000 kronor kommer överlåtelsen att räknas som gåva. Att det räknas som gåva innebär att din bror inte behöver betala någon skatt och att du träder i hans skattemässiga situation. Om ersättningen överstiger 1.650.000 kronor blir han skattskyldig för den vinst han gör. För dig innebär det i det fallet att den dag du säljer fastigheten kommer din vinstskatt för halva fastigheten att beräknas utifrån det omkostnadsbelopp du övertagit från dina föräldrar och halva fastigheten utifrån det omkostnadsbelopp du har genom köpet av din bror. I regel brukar man, vid överlåtelse genom gåva mot ersättning, göra en fiktiv försäljning. Den fiktiva försäljningen innebär att man räknar ut hur mycket din bror skulle betalt i vinstskatt vid en försäljning i nuläget och att han ersätter dig för det nu (genom att ni drar av det på den ersättning du ger honom) eftersom du blir skattskyldig för hela fastigheten den dag du säljer den.Sammanfattningsvis kommer överlåtelsen att klassas som en gåva om den ersättning du ger din bror understiger taxeringsvärdet. Eftersom han äger halva fastigheten sker det en beräkning utifrån halva taxeringsvärdet. Det är egalt vad ni kallar överlåtelsen, innebärande att även om ni skrivet "köp" kommer det att klassas som en gåva om ersättningen understiger taxeringsvärdet. Skriver ni "gåva" men översättningen överstiger taxeringsvärdet kommer det att räknas som ett köp. Vid överlåtelse genom gåva kommer du att ta över hela skattskyldigheten och blir skyldig att betala eventuell vinstskatt den dag du säljer fastigheten. Därav gör man ofta en fiktiv försäljning så du blir ersatt i förtid. Om ni behöver hjälp med att upprätta gåvobrev eller köpeavtal kan en av våra jurister vara behjälpliga i ärendet. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När måste jag betala efterlevande arvingar till min sambo?

2020-06-06 i Sambo
FRÅGA |Efterlevnad sambo har BODELNING. Har 483 000 kr att betala till enskild arvtagare, sin 32 år dotter med ok ekonomi. Hur snart måste det betalas efter godkänd bouppteckning? Har svårt att få ihop 483 000kr, när måste detta betalas SENAST?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningTill skillnad från äkta makar ärver inte sambor varandra när den ena sambon avlider. Så utgår jag från att du på grund av din fråga är medveten om. Rätt till arv, för det fall att inte testamente finns, har i första hand den avlidnes bröstarvingar (dvs. barnen). Min utgångspunkt i mitt svar är att det på din begäran skett en bodelning i samband med din sambos frånfälle och att du istället för att lämna egendom till dödsboet vill betala pengar (483.000 kronor). Enligt 17 § sambolagen har en sambo rätt att istället för att lämna egendom till den andra sambon (i ditt fall dödsboet) betala motsvarande belopp i pengar. Beloppet ska i princip erläggas kontant vid bodelningen. Det finns däremot inget som hindrar parterna att komma överens om att bodelningslikviden ska erläggas genom avbetalning. Om en sambo inte kan betala omedelbart finns det enligt samma lagrum en möjlighet att få skäligt anstånd med betalningen under förutsättning att godtagbar säkerhet ställs för betalningen. Enligt förarbetsuttalanden bör längre tid än sex månader inte komma i fråga. Vidare framkommer att det ofta kan framstå som oskäligt att medge så lång anståndstid som sex månader, t.ex. om sambon lätt skulle kunna få lån i bank för betalningen (prop. 1986/87:1 s. 182 och s. 390). I första hand är det samborna själva som har att komma överens om vad som är godtagbar säkerhet. Kan de inte komma överens bör i vart fall pant eller borgensförbindelse godtas. När det gäller en borgensförbindelse bör denna ställas som för egen skuld. Om den ingås av två eller flera personer bör den vara solidarisk. Även en garantiförbindelse av en bank eller ett annat kreditinstitut bör anses vara en godtagbar säkerhet.Är det så att det inte skett en bodelning mellan dig och din sambo utan enbart att du vill ta över egendom som din sambo ägde rör det sig helt om ett avtal mellan dig och arvingen. Då har arvingen rätt att få egendomen i arvskiftet, men ni kan komma överens om att du ska ta över den mot betalning. I det fallet finns det ingen bestämmelse som ger dig någon respit. Däremot är det givetvis fullt möjligt för dig och arvingen att komma överens om senare betalning eller en avbetalningsplan. Att arvingen har ok ekonomi är inget det tas hänsyn till.Sammanfattningsvis kan du för det fall att du vill behålla egendom i bodelningen ha rätt till skäligt anstånd med betalning under förutsättning att du kan ställa godtagbar säkerhet för betalningen. Godtagbar säkerhet kan vara t.ex. pant eller borgensförbindelse. Har det inte skett någon bodelning utan det enkom rör sig om att du vill behålla egendom tillhörig din sambo har hens arvingar rätt att få ut egendomen i arvskiftet. Vill du behålla egendomen måste du lösa ut den. I det fallet finns det ingen skyldighet för arvingarna att låta dig köpa ut egendomen och inte heller att ge dig någon respit. Det är i sådana fall om ni kan komma överens om eventuell senare betalning eller avbetalningsplan.Om du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,