Tolkning av testamente vid felaktig begreppsanvändning

2019-04-24 i Testamente
FRÅGA |Har formuleringen "full förfoganderätt" samma juridiska betydelse som "fri förfoganderätt" i ett testamente?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att den som har upprättat ett testamente, testatorn, har skrivit "full förfoganderätt" i testamentet och nu undrar du om det har samma juridiska betydelse som "fri förfoganderätt".Det verkar som att det har skett en begreppsförvirring av den som skrev testamentet där begreppen "fri förfoganderätt" och "full äganderätt" blandades ihop.Begreppet "full förfoganderätt" är ingen juridisk term och ger ingen direkt vägledning för vad testatorn åsyftade när den skrev det. För att på svar på frågan krävs då att man gör en tolkning av testamentet.Fri förfoganderätt och full äganderättMed fri förfoganderätt avses att den som får egendomen får göra i stort sett vad den vill med den, förutom att själv testamentera bort den eller ge bort en stor del av arvet i en gåva. Detta görs främst när den först avlidne vill att egendomen ska gå till sina arvingar när den som har ärvt också har gått bort.Med full äganderätt menas istället att den som tar emot arvet får göra vad den vill med det, även testamentera eller skänka bort det.Ett testamente ska tolkas i enlighet med testatorns viljaNär ett testamente ska tolkas ska det göras i överensstämmelse med testatorns vilja (11 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Det är då inte i första hand så som testatorns vilja förmedlas i testamentet som är relevant, utan det är istället den bakomliggande viljan som är det, d.v.s. vad testatorn egentligen ville. Ordens ordagranna innebörd har mindre betydelse än i många andra fall och det går att göra ganska långtgående tolkningar utan direkt stöd av vad som står nedskrivet i testamentet.Om en felskrivning eller ett annat misstag har gjort så att testamentet har fått ett annat innehåll än vad testatorn ville, är testamentet giltigt om det går att komma fram till vad testatorn egentligen ville. (11 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Är det däremot helt omöjligt att förstå vad testatorn egentligen ville, är testamentet i den delen ogiltigt.SlutsatsAtt ett begrepp har använts felaktigt och det inte framgår vad testatorn åsyftade kan men behöver inte innebära att testamentet är ogiltigt. Däremot måste en tolkning göras av testamentet för att komma fram till vad testatorn egentligen menade. Den exakta ordalydelsen spelar då mindre roll utan det relevanta är då vad som var testatorns bakomliggande vilja.Jag kan inte svara exakt på vad det var testatorn ville och begreppet "full förfoganderätt" innebär inte med all säkerhet att testatorn menade "fri förfoganderätt" och begreppen kan inte utan vidare ges samma innebörd. Det är däremot en rimlig tolkning eftersom "förfoganderätt" är det centrala ordet och om det inte finns något annat som talar för att det skulle ligga till på ett annat sätt, bör uttrycket tolkas som "fri förfoganderätt".Sammanfattning"Full förfoganderätt" bör, om det inte finns annat som talar emot det, kunna tolkas som "fri förfoganderätt". Begreppen har i strikt mening inte samma betydelse men här bör det kunna tolkas som att det var det testatorn egentligen ville.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Köpares avtalsbundenhet efter att säljaren ändrat avtalet

2019-04-16 i Avtal
FRÅGA |Har jag som konsument rätt, att inte fullfölja köp av beg bil hos en bilhandlare, om han vill lev bilen obesiktigad, trots att vi muntligt avtalat ( vittne finns ) om att bilen skulle vara godkänd av besiktningenvid lev ?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du som konsument har kommit överens med säljaren om att köpa en begagnad bil, där det avtalats att bilen skulle vara godkänd vid besiktning, men nu vill säljaren leverera bilen obesiktigad.Avtalsrättslig princip att avtal ska hållasDet följer av grundläggande allmänna avtalsrättsliga principer att det som har överenskommits i ett avtal ska hållas (jfr 1 § avtalslagen). Om säljaren vill ändra ett villkor i avtalet, det vill säga huruvida bilen ska vara besiktigad eller inte, finns ingen skyldighet för motparten att godta ändringarna eller annars stå fast vid avtalet. Du blir inte bunden av något du inte har gått med på. Här spelar det ingen roll om du är konsument eller inte. Du behöver med andra ord inte fullfölja avtalet.Även fel på konsumentköprättslig grundSå länge du inte godtar att bilen levereras obesiktigad är bilen även, om köpet genomförs, att betrakta som felaktig på konsumentköprättslig grund. En vara ska levereras så som köparen och säljaren har kommit överens om i avtalet (16 § konsumentköplagen) vilket annars kan ge dig en rätt att häva köpet, alternativt rätt till prisavdrag eller avhjälpande av felet (26 § konsumentköplagen och 28 § konsumentköplagen).De konsumentköprättsliga reglerna aktualiseras dock här först om köpet redan har genomförts. Så som din fråga är formulerad förstår jag det som att du inte har fått och betalat för bilen och då är det de allmänna avtalsrättsliga principerna som gäller.SammanfattningEftersom säljaren inte håller det ni har kommit överens om i avtalet, måste du inte fullfölja köpet av bilen. Vid en sådan ändring är du inte bunden av avtalet längre.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Grov olovlig körning och flera trafikbrott sedan tidigare

2019-04-05 i Trafikbrott
FRÅGA |hej jag åkte dit 2018 april för rattfyleri och tog straffet med att köra med alkolås.senare 2019 åkte jag dit för fortkörning körde 52km/H på 30 väg indraget 2månader.sen 1månad senare åkte jag dit för olovlig körning och 2v senare för grov olovlig körning.vad kan jag få för straff och vad händer med mitt körkort?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du tidigare har dömts för olika trafikbrott och att du nu har åkt fast för grov olovlig körning. Nu undrar vilket straff du riskerar att få och vad som kan hända med ditt körkort.Mest troligt att du får böterOlovlig körning av normalgraden är ett brott som endast kan resultera i böter. Straffet för grov olovlig körning kan däremot vara fängelse, där straffvärdet uppgår till som högst sex månader (3 § lagen om straff för vissa trafikbrott). Att fängelse ingår i straffskalan betyder dock inte att påföljden alltid blir fängelse.Normalt är att påföljden för den som för första gången döms för grov olovlig körning inte ska bestämmas till fängelse. Hovrätten har uttalat att för fängelse krävs att personen vid upprepade tillfällen, med högst två års mellanrum, har dömts för grov olovlig körning eller att andra försvårande omständigheter gör brottet särskilt allvarligt (RH 2017:35).Att du vid flera tillfällen inom kort tid har dömts för olika trafikbrott ökar risken för att du kan få fängelse. Däremot bör de tidigare trafikbrotten inte anses vara så allvarliga att det har någon större påverkan. Jag bedömer risken för att du ska få fängelse som liten och att det är mest sannolikt att du istället får dagsböter.Du kan få körkortet indraget ytterligare tidJag uppfattar det som att när du åkte fast hade du körkortet indraget på grund av din tidigare fortkörning och eventuellt din tidigare olovliga körning. Om du får ditt körkort indraget bestämmer Transportstyrelsen en spärrtid, som är den tid ditt körkort ska vara återkallat. Du kan räkna med att spärrtiden på ditt körkort kommer att förlängas med flera månader. Om spärrtiden bestäms till över tolv månader måste du göra ett nytt körkortsprov för att få tillbaka ditt körkort.SammanfattningDet finns en risk att du kan få fängelse, men den är liten. Allra mest troligt är att du får betala böter. Transportstyrelsen kommer sannolikt förlänga spärrtiden på ditt körkort ytterligare.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Efterlevande makes rätt att ärva enskild egendom

2019-03-27 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej Min fru gick bort nyligen, jag skrev till er innan men förstår att ni behöver mer uppgifter. Min fru har kvar sin mamma, alla mammans syskon är avlidna hennes pappa och hans syskon är också avlidna.Min fru Christina har inga syskon och föräldrarna har inga andra barn.Vi skrev äktenskapsförord som säger : Vi förordnar att följande egendom skall vara enskild:All egendom som var och en av oss nu äger och i framtiden förvärvar samt avkastningen av sådan egendom.Nu till frågan, Ärver jag min frus enskilda egendom eller är det hennes mamma som ärver hennes enskilda egendom? och om det nu är så att det är mamman som ärver hus mm. och hon inte vill ha det utan hon vill att jag skall ärva min frus egendom, så om jag har förstått det rätt så kan man skriva ett arvsavsägelse eller arvsavstående. I så fall vilket av dessa skall skrivas så att fruns tillgågar tillfaller mejVänliga hälsningar Sukjoo Green
Gustav Östlund |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du och din fru hade ett äktenskapsförord om enskild egendom, och nu undrar du om du kommer att få ärva hennes enskilda egendom.I mitt svar kommer jag utgå från att din fru inte har några särkullbarn, d.v.s. barn som är hennes barn men inte dina egna.En efterlevande make ärver vanligtvis med fri förfoganderätt Om arvlåtaren var gift, ska kvarlåtenskapen gå till den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken). Det är alltså du som var gift med din fru som i första hand har rätt till arvet.Om den som lämnar arv efter sig har arvingar i första eller andra arvsklassen, d.v.s. barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn, ärver den efterlevande maken tillgångarna med endast fri förfoganderätt, istället för full äganderätt (3 kap. 2 § ärvdabalken). Sådan egendom får du använda i stort sett hur du vill. Du får t.ex. spendera och sälja egendomen men du får du inte ge bort egendomen som en gåva så att den minskar i väsentlig mån (3 kap. 3 § ärvdabalken). Däremot innebär det också att om den efterlevande maken senare skulle avlida, ska egendomen gå tillbaka till den först avlidnes släktingar i första eller andra arvsklassen, om sådana finns. I första hand ärver era barn om ni har sådana. Din frus mor kommer med andra ord inte ärva något så länge du lever, eller om ni har barn som kan ärva.En efterlevande make ärver även enskild egendomGenom äktenskapsförord kan makar bestämma att viss egendom ska vara någons enskilda egendom (7 kap 3. § äktenskapsbalken). Sådan egendom ska inte tas upp vid bodelning, vilket kan få betydelse vid en skilsmässa (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Däremot påverkar inte ett äktenskapsförord en efterlevande makes rätt till arv. Att din fru har haft enskild egendom har alltså ingen betydelse. Du ärver enskild egendom också.Det enda sättet att förhindra att en make ärver enskild egendom är om det framgår av ett testamente.Sammanfattning Ett äktenskapsförord om enskild egendom påverkar inte din rätt till arv. Du ärver din frus enskilda egendom med fri förfoganderätt. Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig. Vänligen,

Aktier som ska ingå i bodelning har minskat i värde eller sålts

2019-04-19 i Bodelning
FRÅGA |Hej, vi håller på att skiljas och sex månaders betänketid har löpt ut. Jag har aktier i mitt namn. I bodelningen ska det delas men om jag förlorar pengarna på dålig investering vad händer då?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag är lite osäker på vad du åsyftar i din fråga men jag uppfattar det som att du undrar vad som händer om du har förlorat pengar innan en bodelning med anledning av en skilsmässa, antingen genom att aktier du har haft har minskat i värde eller efter att du har sålt dem.Om aktierna har minskat i värdeVid äktenskapsskillnad ska all egendom mellan makar som inte är enskild tas med i bodelningen (9 kap. 1 § äktenskapsbalken och 10 kap. 1 § äktenskapsbalken).Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena som de förelåg vid dagen då talan om äktenskapet väcktes, brytdagen (9 kap. 2 § äktenskapsbalken). Alltså ska den egendom, inklusive aktier, som fanns på brytdagen räknas med i bodelningen. Däremot ska själva värderingen av aktierna inte utgå från denna tidpunkt, utan istället ska värderingen ske utifrån de förhållanden som är aktuella vid bodelningstillfället.Det är med andra ord värdet på aktierna den dagen boet är utrett, inte då ansökan om skilsmässa lämnades in, som ska räknas in i bodelningen. Om aktierna har såltsEn make råder över sin egendom även när ett mål om äktenskapsskillnad pågår. En make får alltså köpa och sälja värdepapper under betänketiden. Det finns då en redovisningsplikt enligt vilken en make måste redovisa för hur all egendom har påverkats genom exempelvis köp och försäljningar under den perioden (9 kap. 3 § äktenskapsbalken).Det relevanta för bodelningen är som nämnts egendomsförhållandena under brytdagen, det vill säga när ansökan om skilsmässa lämnades in till tingsrätten. När det kommer till aktier som har sålts innan bodelningen och resulterat i en minskning av makens egendom, är uppfattningen att det som ska ingå i bodelningen är värdet av aktierna som innehades under brytdagen som det är när boet är utrett. Med andra ord kommer bodelningen att göras utifrån vad värdepapperna du hade på brytdagen skulle ha varit värda när boet utretts (alltså som om de aldrig hade blivit sålda).SammanfattningHar aktierna minskat i värde mellan dagen då ansökan om skilsmässa lämnades in och bodelningstillfället, är det värdet på aktierna vid bodelningstillfället som räknas med i bodelningen. Har aktierna sålts efter det att ansökan om skilsmässa lämnades in, ska det som ingår i bodelningen vara vad aktierna som innehades under tidpunkten för ansökan skulle ha varit värda vid tidpunkten för bodelningen.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Entlediga styrelseledamot i en ekonomisk förening

2019-04-15 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag har en ekonomisk förening! Vi är 3 stycken i styrelsen men jag vill sparka en av ordinarie ledamöter. Hur ska jag gå tillväga ? Jag själv är styrelseledamot och VD. Kan vi rösta ut personen i fråga eller hur funkar det?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du är en av tre styrelseledamöter i en ekonomisk förening och nu vill du entlediga en av styrelseledamöterna.Föreningsstämman kan entlediga styrelseledamöterEn styrelseledamot sitter på sitt uppdrag under en viss mandatperiod som har bestämts i stadgarna. Sedan måste styrelseledamoten väljas om för att så sitta kvar i styrelsen (7 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar).En styrelseledamot kan när som helst skiljas från sitt uppdrag. Det kan ske genom att styrelseledamoten frivilligt lämnar sitt uppdrag eller genom ett beslut av den som har tillsatt styrelseledamoten. (7 kap. 14 § lagen om ekonomiska föreningar). Det är föreningsstämman som vanligtvis utser styrelseledamöter (7 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar).För att entlediga styrelseledamoten ska de alltså ske efter en omröstning av föreningsstämman. Om styrelsens sammansättning ändras ska det anmälas till Bolagsverket (7 kap. 13 § lagen om ekonomiska föreningar).Det måste finnas minst tre styrelseledamöter i en ekonomisk föreningI en ekonomisk förening måste det finnas minst tre styrelseledamöter (7 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar). Har styrelsen inte det, riskerar den att likvideras av Bolagsverket (17 kap. 11 § lagen om ekonomiska föreningar). Det innebär att stämman i samband med att styrelseledamoten entledigas måste utse en ny styrelseledamot om det inte finns en styrelsesuppleant som kan träda i dennes ställe. Det kan gå att vänta till nästa ordinarie stämma med att utse en ny styrelseledamot, om styrelsen är beslutsför med kvarstående ledamöter och suppleanter (7 kap. 15 § lagen om ekonomiska föreningar).Om inte stämman inte utser en ny styrelseledamot ska Bolagsverket efter en ansökan utse en ersättare (7 kap. 16 § lagen om ekonomiska föreningar).SammanfattningFöreningsstämman kan besluta om att entlediga en styrelseledamot. Eftersom styrelsen då får färre än tre ledamöter, måste det utses en ny styrelseledamot, annars kan föreningen komma att likvideras.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Testamentera bort makes arvsrätt

2019-04-02 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag och min man har ett förhållande som stämmer ganska väl överens med länken nedan.https://lawline.se/answers/hur-fordelas-arvet-vid-gemensamma-barn-och-sarkullebarn?q=giftor%C3%A4ttDet finns fyra barn varav ett är vårt gemensamma och tre är hans sedan tidigare förhållande.Min fråga är, kan jag på något sätt skriva bort min mans förfoganderätt av min enskilda egendom så att den tillfaller mitt barn direkt om jag skulle avlida först?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du kan göra så att din man inte ärver din enskilda egendom utan så att egendomen tillfaller ert gemensamma barn istället vid din bortgång.Om inget görs ärver maken enskild egendom med fri förfoganderättHuvudregeln är att en efterlevande make ärver även den avlidne makens enskilda egendom, om än med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken och 3 kap. 2 § ärvdabalken). Det gäller även om makarna har gemensamma barn. Med ett testamente kan du göra så att din enskilda egendom tillfaller ert barn direktRegeln går dock att utan problem avtala bort och det kan du göra med ett testamente. I testamentet kan du då skriva att vid din bortgång ska din enskilda egendom tillfalla ert gemensamma barn.Testamentet ska upprättas inför vittnenEtt sådant testamente ska upprättas skriftligen och visas inför två vittnen. Du ska också skriva under testamentshandlingen inför vittnena. Däremot finns det inget krav på att vittnena ska känna till innehållet i testamentet, utan testamentet kan exempelvis skrivas under med texten överlagd. Vittnena ska också teckna sina namn på testamentshandlingen för att visa att de känner till den (10 kap. 1 § ärvdabalken). Vittnena måste vara minst 15 år och får inte lida av en psykisk störning som gör att de kan sakna insikt av betydelsen av vittnesbekräftelsen. Inte heller får din make eller närstående släktingar eller någon som är gift med en närstående släkting vara vittnen (10 kap. 4 § ärvdabalken).En begränsning är basbeloppsregelnDet finns en begränsning i möjligheten att testamentera bort en makes arvsrätt. Det är den s.k. basbeloppsregeln som innebär att en efterlevande make alltid har rätt att, om pengarna räcker, ha egendom till ett värde om minst fyra prisbasbelopp efter att bodelning har gjorts (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). År 2019 motsvarar det 186 000 kr. Om maken efter bodelningen inte skulle ha egendom för så stort värde, har maken rätt att få egendom som motsvarar det saknade värdet även ur egendom som har testamenterats bort av den avlidne maken.SammanfattningOm du vill att din enskilda egendom ska tillfalla ditt barn och inte din make ska du skriva det i ett testamente. Ett testamente ska upprättas inför två vittnen.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Kan man ärva ett borgensåtagande?

2019-03-22 i Make
FRÅGA |Hej, Min make och jag är gifta och har två barn. Vi har inget äktenskapsförord. Nu till min fråga; min make har precis skrivit på ett borgensåtagande åt sina föräldrar på deras huslån. Om det händer min make något - ärver jag eller våra barn detta borgensåtagande? Med vänlig hälsningLinn
Gustav Östlund |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om du eller dina barn riskerar att kunna få ärva din makes borgensåtagande.Varje make ansvarar för sina skulderTill att börja kan sägas att det inte går att ärva någon annans skulder. Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken). Varken du eller era barn kan därför ärva din makes borgensåtagande. Ansvar för borgensåtagande går över till dödsboetJag utgår från att in make har tecknat en properieborgen, vilket är den vanligaste typen av borgen som används av bland annat banker och andra affärsmässigt inriktade kreditgivare. Han är därmed borgensman. En sådan borgen tecknar man som sin egen, vilket betyder att den som har lånat ut pengar kan kräva både den som har lånat pengarna och den som har tecknat borgen på betalning.Frågan om vad som händer med ett borgensåtagande om borgensmannen avlider regleras inte uttryckligen i lag. Högsta domstolen har dock förklarat att om en person som har tecknat en properieborgen avlider, övergår ansvaret för borgensförbindelsen till den avlidnes dödsbo (NJA 2000 s. 97). Det följer av huvudregeln att ansvaret för en persons avtalsrättsliga förpliktelser vid personens död övergår till dödsboet. Detta betyder att om borgensmannen avlider, har de som har lånat ut pengar rätt att ta pengar ur dödsboet för att få betalt för sin fordran. Skulle det inte finnas tillräckligt mycket pengar i dödsboet för att betala skulden, avskrivs skulden för dödsboet och upphör.SammanfattningVarken du eller dina barn kan ärva din makes borgensåtagande. Däremot kan den komma att ingå i dödsboet, vilket påverkar hur mycket pengar som kommer finnas kvar efter en bodelning.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,