Hur fungerar processen om min fru vill söka uppehållstillstånd till Sverige?

2020-03-24 i Migrationsrätt
FRÅGA |God dag,Jag är svensk medborgare. Min fru är rysk medborgare. Vi har bott tillsammans både i Ryssland & Lettland, nu är steget att flytta till Sverige. Enligt 'Uppehållstillstånd' så bör man ansöka ifrån det land man kommer ifrån, dvs Ryssland. Fråga 1) Får man vistas i Sverige under handläggningstiden, a) överhuvudtaget, b) på turist-, studie- och/eller annat visaFråga 2) Hennes namn stod på lägenhetskontrakten i St. Petersburg, icke mitt, och vice versa i Riga. a) Har detta inverkan på de dokument som krävs för att intyga om boende tillsammans de senaste 2+ åren? b) Krävs det även fast giftermålshandlingar finnes? Fråga 3) Måste jag befinna mig med boende & jobb innanför landsgränserna när hennes ansökan initieras? Med andra ord, måste jag vara placerad i Sverige?Fråga 4) Har det faktum att hon vid flertalet gånger varit i Sverige på turistvisa och idag talar flytande svenska på C1-nivå någon betydelse i detta fall, eller gäller sådant mer vid ansökning om medborgarskap?Om ni tar er tid att svara på detta så vore det guld, om inte så är det förståeligt. Tackar ändå för möjligheterna ni erbjuder.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om uppehållstillstånd finns i utlänningslagen, och det är främst den lagen jag kommer att utgå från i mitt svar nedan. Jag har också delat upp mitt svar utifrån dina uppställda frågor och försöker utöver att besvara vad som generellt gäller, även ge ett svar på vad som kan gälla i din situation under varje fråga. Om uppehållstillståndEn person som vill stanna i Sverige längre än 3 månader behöver ett uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen. Ett uppehållstillstånd kan sökas på olika grunder exempelvis för arbete, studier, flykting eller anknytning till person som bor i Sverige. I ert fall bör anknytning till dig som svensk make enligt 5 kap. 3 § p.1 utlänningslagen vara lämplig som grund för uppehållstillstånd. Även uppehållstillstånd på grund av arbete eller studier kan vara lämpliga beroende på er situation. Då kan kraven se lite annorlunda ut, främst angående försörjningskravet som ställs på den sökande själv istället för anknytningspersonen. Nedan kommer jag utgå från anknytningsgrunden. Fråga 1 - Vad gäller vid ansökan om uppehållstillstånd och under handläggningstiden?Det krävs att ansökan om uppehållstillstånd är beviljat innan inresa till Sverige sker (5 kap. 18 § utlänningslagen). Det finns undantag exempelvis om personen redan är beviljad ett annat uppehållstillstånd efter erhållit flyktingstatus. Det stämmer också likt du säger i din fråga att ansökan om uppehållstillstånd måste göras i hemlandet. Ifall en person ansöker om uppehållstillstånd medan personen redan befinner sig i Sverige kommer ansökan troligen bli nekad, ifall inte något av undantagssituationerna föreligger som nämns i ovan nämnda paragraf. Det finns dock möjligheter för att en person ändå ska kunna besöka Sverige i väntan under handläggningstiden. Personen måste då ansöka om visum för ett tillfälligt besök i landet enligt 2 kap. 3 § utlänningslagen. Villkor för att beviljas visum ska bland annat vara att personen visar avsikt att lämna landet när tiden för visumet går ut och att den har en trovärdig anledning till att besöka Sverige (3 kap.1 § utlänningslagen med hänvisning till viseringskodexen). Även visum ska sökas på svenska ambassaden i hemlandet. För att svara mer specifikt på din fråga, det finns möjlighet för din fru att tillfälligt besöka Sverige under handläggningstiden. Det viktiga är att hon ansöker om uppehållstillstånd i Ryssland samt åker tillbaka till Ryssland efter att hennes eventuella besöksvisum går ut och tills dess att uppehållstillståndet beviljas. Vilken grund hon söker visum på spelar inte så stor roll, alla bör vara giltiga under förutsättning att ambassaden som gör bedömningen accepterar hennes berättelse som trovärdig. Fråga 2 - Vilka krav gäller för uppehållstillstånd på grund av anknytning?Första kravet handlar om anknytningen. Sökande måste kunna visa att den är gift/ sambo/ registrerad partner med en person som är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Här ställs såklart krav på att kunna uppvisa giltiga handlingar om äktenskap. Huvudregeln är dock att Sverige erkänner utländska äktenskap under förutsättningar att det var giltigt i det land där det ingicks. Om ni har något intyg om äktenskapet så bör det inte vara några problem. Gällande din fundering om bostaden så behöver ni inte uppvisa att ni både är gifta och har bott tillsammans, anknytning till make är tillräckligt. Men för att svara på din fråga tror jag att ni hade kunnat uppfylla sambokravet, genom att visa att du var skriven på samma adress.Andra kravet är försörjningskravet, vilket jag kommer komma in på i nästa fråga. Tredje kravet är att sökande måste kunna styrka sin identitet. Normalt sett görs detta genom uppvisande av ett nationellt giltigt pass. Fråga 3 - Måste anknytningspersonen befinna sig i Sverige när ansökan görs?När en ansökan kommer in ska Migrationsverket pröva om anknytningspersonen här i Sverige kan uppfylla kravet på försörjning och bostad som ställs upp för att få lov att ta hit en anhörig. Om inte kan den sökandes ansökan nekas. Kravet handlar om att personen i Sverige ska ha en inkomst för att kunna försörja sig och personen som kommer hit samt ha en bostad som är tillräckligt stor för alla som planeras bo där. Kravet varierar beroende på hur stor familjen är m.m. Mer om försörjningskravet och hur det ska uppfyllas går att läsa om här. Som svar på din fråga, om din maka söker om uppehållstillstånd på grunden anknytning till dig så innebär det att du behöver vara placerad i Sverige och inneha en bostad stor nog för er två när hon påbörjar sin ansökan. Om hon exempelvis skulle söka på en annan grund så som arbete, ställs inte det kravet på dig. Tänk på att försörjningskravet också kan uppfyllas ifall anknytningspersonen uppvisar att den har tillräckliga tillgångar för att klara sig en tid framöver, samt att en hyresrätt kan vara godkänd så väl som en bostadsrätt eller villa. Det kan alltså finnas andra möjliga alternativ än att du skulle behöva köpa bostad och skaffa jobb direkt. Läs därför gärna om kravet för att se vad just du behöver uppfylla. Fråga 4 - Kan en anknytning till Sverige vara avgörande vid ansökan om uppehållstillstånd?Nej inte direkt, det som prövas vid en ansökan om uppehållstillståndet är om personens skäl att komma till Sverige är giltigt eller inte. Exempelvis om ansökan gäller anknytning till make sker prövningen utifrån om äktenskapet är giltigt samt om anknytningspersonen uppfyller försörjningskravet för att kunna ta hit sin anhörig. Men likt du säger är språk och längre vistelse i landet sådana anknytningsfaktorer som är betydande vid ansökan om svenskt medborgarskap, om det senare skulle vara ett alternativ. Jag hoppas att detta gav svar på dina frågor! Om du har fler funderingar gällande er situation (eller annat!) är du välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline. Vänligen,

Vad är förutsättningarna för få svenskt medborgarskap?

2020-03-22 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående min sambos möjlighet för ansökan om svensk medborgarskap. Han kom som ensamkommande flykting från Afghanistan i 2015 och fått tillfälligt uppehållstillstånd för 3 år. Han är 27 år. Vi har varit sambos sedan 2018 och planerar att gifta oss. Han har inte permanent uppehållstillstånd, men jag undrar om det går snabbare för honom att skaffa medborgarskap, för han är i förhållandet med en svensk medborgare. Det brukar gå fortare som jag vet, men är det kanske undantag för flyktingar? Tacksam för ett svar! Mvh
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja att nämna att frågor om uppehållstillstånd regleras i utlänningslagen och om medborgarskap i lagen om svenskt medborgarskap. Krav för att erhålla svenskt medborgarskapEn person ska vid sin ansökan fyllt 18 år, bor i Sverige och har levt ett skötsamt liv här, kunna styrka sin identitet samt ha permanent uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt/ uppehållskort) för att kunna beviljas svenskt medborgarskap enligt 11 § medborgarskapslagen.Angående kravet på hemvist i Sverige så måste personen ha bott i Sverige en viss tid för att det ska vara uppfyllt, paragrafen ovan nämner att kravet innebär 2 år för nordiska medborgare, 4 år för statslösa eller flyktingar och 5 år för övriga som söker om svenskt medborgarskap. Undantag om kraven inte är uppfylldaI 12 § medborgarskapslagen nämns vissa situationer där en person ändå kan beviljas svenskt medborgarskap trots att ovan nämnda krav inte är uppfyllda. Det kan vara om sökande tidigare har varit svensk medborgare, om den är gift eller sambo med en svensk medborgare eller om det annars finns särskilda skäl. Dock innebär undantagen innebär inte att medborgarskap beviljas direkt utan personen måste kunna visa sina skäl för det. Undantaget om den sökande är gift eller sambo med en svensk medborgare innebär att om så föreligger får personen lov att ansöka om medborgarskap redan efter att ha bott i Sverige i 3 år. För att vara ett giltigt skäl måste det kunna visas att samboskapet eller äktenskapet varat i minst 2 år. Vad gäller för er? Två centrala krav för att beviljas svenskt medborgarskap är att sökande har bott en längre tid i Sverige samt erhåller permanent uppehållstillstånd. Om din sambo inte uppfyller dessa så kommer han bli nekad sin ansökan. Ett undantag som kan bli tillämpligt och som du refererar till som en "snabbare lösning" är om ni kan visa att ni har varit sambor eller senare gifta i minst 2 år. Om ni inte har nått upp till det tidskravet ännu så är det bara att vänta. Tänk också på att övriga krav fortfarande måste vara uppfyllda. På Migrationsverkets hemsida här går det att göra ett test som visar om man uppfyller kraven eller inte, samt vilka krav som sådana fall inte uppnås och varför. Lycka till! Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag ta ut semester när jag är föräldraledig?

2020-02-29 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Kan man ta ut semesterersättning samtidigt som man tar ut föräldraledighet ?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då frågan behandlar när du kan ta ut semester blir semesterlagen tillämplig. Semesterlön vs. semesterersättningDet är också skillnad på begreppen semesterlön och semesterersättning. Jag tror att du menar sammanhanget att "att ta ut semester" vilket innefattar begreppet semesterlön. När en arbetstagare använder sina intjänade semesterdagar så betalas det ut en semesterlön de dagarna personen är hemma (22 § semesterlagen). Semesterersättning handlar om när en arbetstagare har tjänat in rätt till semester men på grund av avslutad anställning inte hinner plocka ut någon semester och får den summan som semesterersättning istället (28 § semesterlagen). Mitt svar kommer därför utgå från semesterlön, om det var en felaktig tolkning får du gärna ställa en ny fråga hos oss för att få svar om vad som gäller för dig. Semester vid föräldraledighetSemesterersättning är en semesterförmån som måste intjänas genom att man arbetar (1 § semesterlagen). Till att börja går att konstatera att föräldraledighet också är semestergrundande precis som när du arbetar, dock finns det en gräns på 120 dagar (det kan finnas undantag) (17 a § semesterlagen). Syftet med detta är att personen ska kunna ha några intjänade semesterdagar när den åtgår i tjänst igen, då semesterdagar intjänas semesteråret innan.Det finns inga särskilda regler gällande semesterledighet för om du arbetar eller är föräldraledig. Det innebär att det är möjligt att använda sina semesterdagar och erhålla semesterlön under en föräldraledighet. Går de att kombinera?Svaret är ja på det sättet att du kan vara föräldraledig under en period och ha rätt att använda dina semesterdagar för att förlänga den perioden eller liknande. Dock har en person inte rätt att erhålla både semesterlön och föräldrapenning för samma dag. I praktiken blir det istället att om personen har intjänade semesterdagar och ansöker om semesterledighet kommer föräldraledigheten pausas den/de dagarna. Till dig: Om du är osäker gällande när och hur du bör plocka ut dina semesterdagar under föräldraledigheten så kan du alltid prata med din arbetsgivare som möjligtvis kan hjälpa till att pussla ihop det. Tänk också på att försök räkna på hur många intjänade semesterdagar du har, hur många du får lov att spara och hur många du får med din föräldraledighet. Det är också avgörande hur länge du vill vara hemma med barnet/barnen, då det annars kan vara bra att spara så många dagar det går till efter du återgår till arbete. Jag hoppas att det svarade på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en adoption utomlands bli giltig i Sverige?

2020-02-29 i Adoption
FRÅGA |Hej.Jag har en fråga om adoption. Jag är en svensk man gift med en gambiansk kvinna som inte har kommit till Sverige än så hon bor i Gambia. Hon har 3 barn som jag vill adoptera. Hon säger att det är möjligt att göra adoptionen i Gambia men kan vi göra det lagligt där? Det handlar om en styvbarn adoption och vi gifte oss i Gambia och det blev godkänt i Sverige så adoption borde vara godkänt att göra där med.
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga om huruvida en eventuell adoption i Gambia skulle vara godkänd som adoption i Sverige. Utländska adoptioner erkänns normalt i Sverige Frågor om adoptioner utomlands och huruvida de ska erkännas i Sverige som giltiga regleras i bland annat i Lagen om adoption i internationella situationer (LAIS). Huvudregeln i 4 § LAIS är att en adoption som skett i utlandet är giltig i Sverige, under förutsättning att beslutet är 1) giltigt och fått laga kraft i det landet där det fattades samt 2) att det har skett i landet där barnen som adopterades hade hemvist eller var adoptivföräldern hade hemvist. Hemvistrekvisitet finns till för att adoption inte ska kunna gå att genomföras i ett land där varken de adopterade barnen eller adoptivföräldern har någon koppling till. Begreppet hemvist innebär främst fast boende, men kan också omfatta andra faktorer som medborgarskap, språk, socialt integrerad, hur länge föräldrarna bott där m.m. Vad gäller för dig? Jag ser inga problem för att en adoption av dina styvbarn i Gambia inte skulle anses som laglig även i Sverige. Bakgrunden till lagen är till viss del att underlätta sådana familjebildningar och att nya rättsförhållanden även ska kunna gälla över gränserna. Förutsättningarna för en giltig adoption är dock att det går till på rätt sätt och blir en laglig adoption i enlighet med de gambianska myndigheterna, samt att det sker i Gambia med anledning av att det verkar vara barnens hemvistland utifrån det du beskriver. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till sjukersättning som timanställd vikarie?

2020-03-22 i Sjuk
FRÅGA |Hej, jag jobbar som lärarvikarie och med det menas att dom ringer mig vid behov. Man får jobb varje dag. Men oftast inte schemalagt utan dom ringer ju på morgonen. Nu har jag länge varit sjuk och inte kunnat ligga tillgänglig. Vilket betyder att jag inte jobbar och inte får in pengar. Kan jag få sjukersättning om jag inte är schema lagd utan jobbar på timme. Eller hur ska jag kunna överleva en månad om jag är sjuk?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arbetsförhållanden och sjuklön regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS) samt Lagen om sjuklön. Vilka har rätt till sjukersättning?Enligt 3 § lagen om sjuklön har en arbetstagare rätt till sjukersättning i form av sjuklön från första anställningsdagen. Förutsättning är att personens arbete omfattas av en anställningsform enligt lag, det kan vara tillsvidareanställning (fast anställning) 4 §, tidsbegränsad anställning (allmän, vikariat eller säsongsarbete) 5 § eller provanställning 6 § enligt LAS. Vad gäller för dig?Sjuklön betalas endast ut av arbetsgivaren de arbetsdagar som du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Gällande timanställt vikariat innebär det att du endast har rätt till sjuklön för de dagar du skulle ha arbetat dvs inbokade arbetsdagar eller pass. Övriga dagar när du inte blir tillfrågad om arbete eller tackar nej, har du alltså inte rätt till sjuklön. Undantag kan förekomma exempelvis om det står annat reglerat i ett kollektivavtal kan det gå före. Ett annat eventuell alternativ jag kan tänka mig är att du med hänsyn till att du får så mycket jobb, kan fråga arbetsgivaren om det finns möjlighet att få en tillsvidareanställning på deltid eller liknande. Vid en sådan anställning med ett schema och visst antal timmar, har du rätt till sjuklön för de timmarna som du planerat ska arbeta även om schemat ännu inte har fastlagts. Dock vet jag inte hur omständigheterna ser ut på din arbetsplats gällande om det finns möjlighet för dem att anställa dig fast eller inte, eller om det är något du vill. Jag hoppas att detta gav svar på din fundering!Vänligen,

Vad händer när jag kommer tillbaka från min tjänstledighet?

2020-03-21 i Tjänstledighet
FRÅGA |Hej! Jag har varit anställd på ett företag sedan 2015 och har sedan 2017 varit tjänstledig på grund av studier. Om jag skulle behöva avbryta min tjänstledighet (till följd av att att universitet stänger och CSN slutar betala studiebidrag etc.) innebär det att min tjänst går tillbaka helt som om jag aldrig varit tjänstledig? Det vill säga, om mitt företag behöver börja säga upp folk och de kör "sist in- först ut" principen, kommer jag vara bland de första att bli uppsagd då eftersom jag varit tjänstledig eller kommer det räknas som att jag varit anställd sedan 2015 och därmed inte bland de första att sägas upp?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tjänstledighet regleras i Lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Om att komma tillbaka från tjänstledighetEnligt 1 § i ovan angiven lag står att en arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning för studier. En arbetstagare som har varit tjänstledig ska när den kommer tillbaka vara tillförsäkrad samma eller liknande ställning i arbetsförhållande samt samma anställningsvillkor som om personen aldrig varit tjänstledig (9 §). Vidare står det i andra stycket att närmare hur det kan se ut får regleras i kollektivavtal. Som svar på din fråga, innebär vad jag skrivit ovan att du om du avbryter din tjänstledighet att det kommer räknas som om du aldrig har varit tjänstledig. Din anställning kommer alltså räknas ha påbörjats 2015 och inte från dagen du kom tillbaka från tjänstledigheten. Mer särskilt om hur säkert din situation är om företaget börjar säga upp arbetstagare kan jag inte säga då jag inte vet hur företaget kommer att säga upp folk. Närmare om hur din anställning och anställningsvillkor kan regleras i kollektivavtalet, så du kan alltid läsa där om något särskilt är reglerat kring tjänstledighet. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga. Annars är du välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Enligt vilket pris ska vi räkna på vid utköp av del i fastighet?

2020-02-29 i Köpavtal
FRÅGA |Jag har en del i en sommarstuga. Nu vill de andra lösa ut mig. Är det rätt att de löser ut mig med taxeringsvärdet ?
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utköp av del i fastighetI en situation om att en ska bli utköpt från ägandedel i en fastighet råder avtalsfrihet. Det innebär att ni mellan er kan bestämma vilket pris som ska avges för att lösa ut din del. Tänk på att det kan vara viktigt att ni skriver ett tydligt avtal mellan er när ni är överens för att undvika att det blir en framtida tvist ifall någon av parterna ångrar sig gällande beloppet. En vanlig metod är att räkna på marknadsvärdet (alltså försäljningspriset för fastigheten idag). Det går att få fram genom att anlita en mäklare eller flera, och få fastigheten värderad. Som svar på din fråga, är en vanligt förekommande metod att räkna på marknadsvärdet, men i huvudsak är det avtalsfrihet som gäller och ni kan bestämma vilken summa som båda sidor anses är rättvist. Det är ett generellt svar, och möjligtvis hade jag kunnat ge mer specifika råd om det funnits mer information i frågan gällande just din situation.Men jag hoppas att detta gav svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Vem får vara vittne av en framtidsfullmakt?

2020-02-28 i Formkrav
FRÅGA |Hej gäller en framtidsfullmakt om en svägerska skriver under som vittne. Står olika i olika skrifter om framtidsfullmakt som jag har läst. Tack på förhand.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Framtidsfullmakter regleras i Lagen om framtidsfullmakter. Förutsättningar för framtidsfullmaktFramtidsfullmakter är ett sorts alternativ till god man eller förvaltare, alltså en fullmakt som ger behörighet till någon annan att sköta personliga angelägenheter och annat ifall personen blir sjuk och inte längre kan ha hand om sådant själv (1-2 §§ lagen om framtidsfullmakter). En sådan fullmakt skrivs i förebyggande syfte det vill säga innan ett behov finns.I följande paragrafer i lagen finns olika villkor för att upprättandet av en framtidsfullmakt ska vara giltigt ex. personen ska vara 18 år, fullmakten ska vara skriftlig, det ska finnas två vittnen, personen ska vara införstådd i vad fullmakten innebär och själva fullmakten ska vara tydlig och innehålla vem fullmaktshavare och vad fullmakten omfattar ex. vilka saker som personen ska få lov att sköta m.m. Vem får lov att vara vittne?Kravet på att fullmakten ska bevittnas av två personen finns i 4 § 2 st i lagen om framtidsfullmakter. Gällande vittnena beskrivs att de måste förstå vad fullmakten innebär och att fullmaktshavaren inte får lov att vara vittne. Om övriga krav på vilka som får vara vittne hänvisar paragrafen till ärvdabalken och de regler som finns kring vittnen till testamente. I 10 kap. 4 § 1 st Ärvdabalken står att ett vittne måste vara införstådd i vad den bevittnar och får inte vara maka/make, sambo eller nära släkting (till den som upprättar fullmakten i detta fallet). Som nära släkting räknas någon i rakt uppåt- eller nedstigande led (föräldrar, deras föräldrar, barn, barnbarn m.m.), syskon eller svåger/svägerska. Som svar på din fråga, är en svägerska till fullmaktsgivaren inte ett godkänt vittne till en framtidsfullmakt. Dock med hänvisning till framtidsfullmakternas särskilda karaktär så träder de inte i kraft förrän situationen inträder att fullmaktsgivaren inte längre är förmögen att ta hand om vissa saker (9§ lagen om framtidsfullmakter) och fullmaktshavaren har meddelat släktingar samt ansökt hos tingsrätt om att fullmakten ska träda i kraft (10-11 §§ lagen om framtidsfullmakter). För att fullmakten då ska kunna träda i kraft måste alla förutsättningar som nämnts ovan vara uppfyllda, bland annat godkända vittnen. Det som kan göras är helt enkelt att en ny framtidsfullmakt kommer få upprättas för att kunna vara giltig och kunna träda i kraft senare när situationen för en fullmakt är behövlig. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga! Vänligen,