Kan min partner adoptera mitt barn?

2019-10-25 i Adoption
FRÅGA |Hej! Min son är 3 år, han har endast träffat sin pappa 10 gånger under sonens första 1,5 år. Jag har ensamvårdnad vilket även rekommenderades av föräldrar rätten pga att han misshandlade mig och hamna i fängelse. Nu har jag träffat en kille och vi har varit tillsammans lite mer än 1 år. Han tar hand om min son som sin egen och han kallar även honom för pappa. Jag undrar hur stor chans de finns till att han kan adoptera honom? Jag förstår de som att vi måste vänta tills vid är 25år, just nu är vi 23år och 21år. Men hur fungerar det?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB). Vem får lov att adoptera?Den som har fyllt 18 år får lov att adoptera (4 kap. 5 § FB). Åldersgränsen för att få adoptera sänktes 2018 och är numera 18 år, inte 25 år. Detta innebär att du och din kille inte behöver vänta tills ni fyller 25 år, utan det räcker att ni har fyllt 18 år. Adoptera makes eller sambos barnDet finns en bestämmelse som säger att en make eller sambo får, med sin makes eller sambos samtycke, adoptera makens eller sambons barn (4 kap. 6 § andra stycket FB). Det framgår inte av din fråga om du och din kille är sambor, och därför kommer jag utgå ifrån att ni inte är det. Det finns även en bestämmelse som säger att andra än makar och sambor får inte adoptera gemensamt (4 kap. 6 § tredje stycket FB). Det finns ingen bestämmelse som säger att någon annan än förälderns make eller sambo har rätt att adoptera barnet. Jag tolkar detta som att det inte går. Det beror antagligen på att den viktigaste utgångspunkten när det gäller adoption är att barnets bästa alltid ska ges största vikt (4 kap. 1 § FB). Det gäller även att ett barn får adopteras endast om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt (4 kap. 2 § FB). Även om din kille är jättefin mot din son och skulle vara en jättebra pappa ska din sons bästa alltid vara det viktigaste, och antagligen ser lagstiftningen ut på detta sätt eftersom det egentligen inte finns någon mening med att din kille ska adoptera din son om ni inte lever ihop i ett gemensamt hem. Vårdnadshavares samtyckeEtt barn får inte adopteras utan samtycke från den förälder som är vårdnadshavare (4 kap. 8 § FB). Eftersom du skriver att du har ensam vårdnad om din son behövs inte hans biologiska pappas samtycke för adoption. Dock har den biologiska pappan rätt att yttra sig om adoptionen, om det inte är uppenbart obehövligt, om föräldern vistas på okänd ort eller det finns synnerliga skäl (4 kap. 18 § FB). Huruvida någon av förutsättningarna för att din sons biologiska pappas yttrande inte ska behövas kan jag inte svara på eftersom jag vet för lite om er situation. Min rekommendationJag förstår att du gärna vill att din kille ska adoptera din son, och det är såklart jättebra om din son kommer få ha en bra pappa i sitt liv. Jag skulle rekommendera att ni väntar med att ansöka om att din kille ska adoptera din son tills ni bor ihop eller om ni kommer gifta er. Detta eftersom det är något oklart om han kan adoptera utan att ni är makar eller sambor och det såklart inte är så roligt att dra igång en process i onödan. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Ingår mina privata skulder i bodelningen?

2019-10-25 i Bodelning
FRÅGA |HejJag är gift och har 3st barn tillsammans. 24år gamma,22 år gammal och 12 år gammal. Vi har ett hus tillsammans som vi är 50% ägare till huset. Huset är säkerhet till bolån och annat men jag har tagit ett antal privata lån på mitt namn för att kunna finansera 25% kontant insatserna till hus köpet och även för renovering till huset och nöjes resor som vi har haft tillsammans. Nu kommer vi skiljas. Jag skulle vilja veta, kommer privata lån räknas med vid bodelningen som jag har tagit på mitt namn när advokaten kommer att räkna tillgångar och skulderna i samband med bodelning och skilsmässan ?Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bodelning mellan makar finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Vad ingår i en bodelning?I en bodelning mellan makar ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Makarnas egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsord eller genom villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger egendomen. Om den inte är enskild är det giftorättsgods. Eftersom du inte skriver något om enskild egendom kommer jag utgå ifrån att all din och din makes egendom är giftorättsgods och ska således ingå i bodelningen. Makarna får göra avdrag för sina skulderVid bodelningen ska makarnas andel i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Det som händer då är att allt ditt giftorättsgods kommer listas på din sida och allt din makes giftorättsgods kommer listas på hens sida. Efter att allt giftorättsgods har listats på vardera sida får makarna räkna bort så mycket egendom från sitt giftorättsgods att det täcker alla ens skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Vad som sedan återstår efter att alla skulder avräknats ska läggas samman och sedan delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Så mycket egendom som vardera maken då har fått för att täcka sina egna skulder + hälften av det som blev över utgör dennes andel i boet. Med ledning av dessa andelar ska egendomen sedan fördelas på lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Detta är för att man ska veta exakt vilken egendom vardera maken ska ha. Eftersom din fråga inte rör detta kommer jag inte gå djupare in på det. SlutsatsSvaret på din fråga är alltså att ja dina privata skulder kommer att ingå i bodelningen. Du kommer få göra avdrag för dina skulder på ditt giftorättsgods, och enbart det som blir över efter att skulderna täcks går till delning med din make. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh

Hur lång uppsägningstid har jag då jag fyllt 67 år?

2019-10-24 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |ÄR UPPSAGD 31/1-2020 OCH 67 ÅR DÅ DETTA HÄNDER HUR LÄNG UPPSÄGNINGSTID HAR JAG ENLIGT NYA LAS?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du nämner finns regler om anställningar i lagen om anställningsskydd (LAS). Nuvarande bestämmelseEn arbetstagare har rätt att stanna kvar i sin anställning till och med den dag då hen fyller 67 år (33 § LAS). Om arbetsgivaren vill att arbetstagaren ska lämna sin anställning då hen fyller 67 år ska arbetsgivaren meddela detta minst en månad i förväg. En arbetstagare som har fyllt 67 år och som får vara kvar i sin anställning har inte rätt till en längre uppsägningstid än en månad (33 § tredje stycket LAS). Denna bestämmelse kommer dock att upphöra att gälla den1 januari 2020. Då kommer istället nya bestämmelser träda i dess ställe.De nya bestämmelsernaEnligt de nya bestämmelserna som träder i kraft 1 januari 2020 kommer en arbetstagare ha rätt att stanna kvar i sin anställning till och med dagen då hen fyller 68 år. Då kommer en arbetstagare som har fyllt 68 år inte ha rätt till en längre uppsägningstid än en månad. Vad gäller i din situation?I din situation blir det lite krångligt att veta vad som gäller eftersom en bestämmelse gäller just nu, men en annan kommer gälla då du skriver att din anställning ska avslutas. I förarbetena till ändringen i lagen om anställningsskydd finns så kallade övergångsbestämmelser som ska hjälpa till för att man ska förstå vad som gäller i övergången mellan de två bestämmelserna (proposition 2018/19:91 s. 50). Följande står i förarbetet:"Ett villkor om skyldighet att lämna anställningen vid en viss ålder i ett individuellt avtal som har ingåtts före lagändringarnas respektive ikraftträdande ska vara ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker en arbetstagares rätt att kvarstå i anställningen.""När en arbetsgivare före den 1 januari 2020 har gett en arbetstagare ett skriftligt besked om att anställningen upphör, ska lagen i dess äldre lydelse tillämpas på beskedet. En förutsättning är dock att arbetstagaren fyller 67 år före den 1 februari 2020. I annat fall ska beskedet vara utan verkan."Svaret på din fråga bör alltså bero på om det finns ett villkor i ditt anställningsavtal som säger att du är skyldig att lämna din anställning då du fyller 67 år eller om din arbetsgivare har meddelat att din anställning ska upphöra då du fyller 67 år. Eftersom du skriver att du har blivit uppsagd den 31 januari 2020 kommer jag utgå ifrån att din arbetsgivare har meddelat dig att din anställning kommer att upphöra då eftersom du då fyllt 67 år. Detta innebär att det undre citatet ur förarbetet bör vara tillämpligt på din situation. Då ska den nuvarande bestämmelsen tillämpas, alltså att du inte har rätt till en längre uppsägningstid än en månad eftersom du fyllt 67 år.Som sagt kan detta vara lite krångligt och jag har därför svarat så gott jag kan utifrån din fråga. Om du känner att du behöver mer hjälp är du såklart välkommen att ställa en fråga till. Om du är medlem i facket kan du såklart även vända dig dit för att se om de kan svara på ytterligare frågor. Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Kommer min pappas avlidna frus arvingar ärva något då min pappa avlider?

2019-10-16 i Efterarv
FRÅGA |Hej. Min pappas fru gick bort för ett tag sedan. De hade inga gemensamma barn. Det fanns aldrig något testamente uppsatt för henne. När min pappa väl går bort. Ärver pappas frus släkt hennes del? I släkten finns en syster och en moster.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som händer då någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningenHuvudregeln i svensk rätt är att ett arv ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Denna består av tre arvsklasser. I den första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har i första hand rätt att ärva. I den andra arvsklassen ingår den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § ÄB). Om någon av föräldrarna är avliden kan den avlidnes syskon träda i förälderns ställe och på så sätt ärva efter sitt syskon (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). De i andra arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns någon bröstarvinge. I den tredje arvsklassen ingår den avlidnes mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § ÄB), och även deras barn (alltså till exempel den avlidnes moster). De i den tredje arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns någon i andra arvsklassen. Makes arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de tre arvsklasserna. Det innebär att en person som är gifts arv kommer gå till dennes make. Det enda undantaget till detta är om den avlidne har barn som inte är den efterlevandes barn. Eftersom detta inte är aktuellt i din situation kommer jag inte gå djupare in på det. Vissa arvingar har efterarvsrättDet finns något som kallas för efterarvsrätt. Detta innebär att om en efterlevande make har fått ärva allt efter sin make kan det finnas arvingar till den först avlidne som har rätt att ärva då även den efterlevande maken avlidit. Denna efterarvsrätt tillfaller de i första och andra arvsklassen (3 kap. 2 § ÄB). Det är den som vid den efterlevande makens död som har bäst arvsrätt som har efterarvsrätt. Hälften av det den efterlevande maken lämnar efter sig ska tillfalla den först avlidne makens efterarvingar (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken får inte genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes efterarvingar. Vad innebär detta i din situation?I din situation innebär detta att din pappas frus syster kommer ha rätt till efterarv efter sin syster då din pappa avlider. Detta eftersom din pappa och hans fru inte har några barn och hennes syster därmed har bäst arvsrätt efter henne. Efter att din pappas frus syster fått sitt efterarv kommer din pappas arv fördelas till hans arvingar enligt den legala arvsordningen. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur långa uppsägningstid har jag då jag fyllt 67 år?

2019-10-25 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Förtydligande gällande frågan: ÄR UPPSAGD 31/1-2020 OCH 67 ÅR DÅ DETTA HÄNDER HUR LÅNG UPPSÄGNINGSTID HAR JAG ENLIGT NYA LAS?Svaret på din fråga bör alltså bero på om det finns ett villkor i ditt anställningsavtal som säger att du är skyldig att lämna din anställning då du fyller 67 år eller om din arbetsgivare har meddelat att din anställning ska upphöra då du fyller 67 år. Eftersom du skriver att du har blivit uppsagd den 31 januari 2020 kommer jag utgå ifrån att din arbetsgivare har meddelat dig att din anställning kommer att upphöra då eftersom du då fyllt 67 år. Detta innebär att det undre citatet ur förarbetet bör vara tillämpligt på din situation. Då ska den nuvarande bestämmelsen tillämpas, alltså att du inte har rätt till en längre uppsägningstid än en månad eftersom du fyllt 67 år.Finns inget sådant i mitt anställningsavtal uppsägningen beror på arbetsbrist då företaget kommer att läggas ner ,inge vet när, har jobbat där i 5 år i Dec , fyllde 67 i Maj fick enligt nuvarande LAS 1 Månads uppsägningstid (Feb ) så frågan är blir det någon förändring gällande uppsägningstiden när nya LASen träder i kraft?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du återkommer med förtydligande! Jag kommer fortfarande tillämpa lagen om anställningsskydd (LAS). Som jag förstår situationen nu har du fått beskedet att din anställning kommer avslutas 31 januari 2020 på grund av arbetsbrist och att du därför undrar hur lång uppsägningstid du har, eftersom du har fyllt 67 år.Som jag skrev i mitt förra svar har den som fyllt 67 år inte rätt till en uppsägningstid som är längre än en månad (33 § tredje stycket LAS). Denna bestämmelse upphör att gälla 1 januari 2020, och från och med då kommer bestämmelsen istället gälla den som fyllt 68 år. Nedan följer ett citat ur förarbetet till lagändringen för att förtydliga vad som ska gälla i övergången mellan de två bestämmelserna (proposition 2018/19:91 s. 50):"När en arbetsgivare före den 1 januari 2020 har gett en arbetstagare ett skriftligt besked om att anställningen upphör, ska lagen i dess äldre lydelse tillämpas på beskedet. En förutsättning är dock att arbetstagaren fyller 67 år före den 1 februari 2020. I annat fall ska beskedet vara utan verkan. I övrigt ska äldre föreskrifter tillämpas när en arbetsgivare före lagändringarnas respektive ikraftträdande har inlett ett förfarande för att skilja arbetstagaren från anställningen." Jag kommer utgå ifrån att du har fått beskedet om uppsägningen skriftligt, eftersom det är så en uppsägning ska gå till (8 § LAS). Eftersom du har fått detta besked innan de nya bestämmelserna träder i kraft, 1 januari 2020, och du har fyllt 67 år före den 1 februari 2020 ska de nuvarande bestämmelserna tillämpas på din situation. Detta innebär att du inte har rätt till en längre uppsägningstid än en månad. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad gäller för stridsåtgärder om det inte finns kollektivavtal?

2019-10-24 i Strejk och blockad
FRÅGA |Hej, är förvirrad över vad som gäller för stridsåtgärder när det inte finns ett kollektivavtal.Vem/vilka får besluta om stridsåtgärd om det råder ett kollektivavtalslöst tillstånd? Vilka lagrum gäller?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag använda mig av regeringsformen (RF) och lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Rätten att vidta stridsåtgärderRätten att vidta stridsåtgärder finns grundlagsfäst (2 kap. 14 § RF). Denna rätt tillkommer en förening av arbetstagare och arbetsgivare. Rätten tillkommer inte enskilda arbetstagare, utan endast föreningar (alltså facket). Denna rätt får även inskränkas genom bestämmelser i en annan lag.FredspliktFör arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal råder en fredsplikt (41 § MBL). Detta innebär att det då inte är tillåtet att vidta stridsåtgärder. Enda undantaget från fredsplikten är om en organisation i behörig ordning har beslutet om det, och något av ändamålen som räknas upp är aktuella. Vad gäller om det inte finns kollektivavtal?Då arbetsgivare och arbetstagare inte är bundna av kollektivavtal råder inte fredsplikt, utan istället så kallad fri stridsrätt. Som nämnt ovan tillfaller stridsrätten enbart organisationer och inte enskilda arbetstagare. Det är alltså en arbetstagarorganisation eller en arbetsgivarorganisation som kan besluta om stridsåtgärder. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Om du undrar något mer är du välkommen att ställa en ny fråga. Mvh,

Kan mina barn överklaga mitt testamente till min sambo?

2019-10-24 i Sambo
FRÅGA |Hej.Jag har en sambo och vi bor i en villa som jag äger själv. Vill skriva ett testamente enl följande:Min sambo skall bo kvar i villan så länge hon önskar. Min sambo ärver min bil och en av mina fonder.Jag har två egna barn (särkullbarn) kan dom överklaga detta?Hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vad som händer då någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Regler o sambor finns i sambolagen (SamboL). Den legala arvsordningenHuvudregeln i svensk rätt är att ett arv ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Denna består av tre arvsklasser. I den första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har i första hand rätt att ärva. Den avlidnes kvarlåtenskap ska delas lika mellan dennes bröstarvingar (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Makes/sambos arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Det finns ingen motsvarande arvsrätt för en efterlevande sambo, vilket innebär att sambor inte ärver varandra. Det enda sättet för en sambo att ärva är genom testamente. Då någon avlider görs först en bodelningOm du skulle avlida är det första som händer att en bodelning ska göras mellan ditt dödsbo och din sambo, om din sambo begär det (8 § SamboL). I bodelningen ingår er samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Eftersom din fråga inte handlar om en bodelning kommer jag inte gå djupare in på det. Det som tillfaller din sambo i bodelningen är hennes och det som tillfaller dig + din egendom som hållits utanför bodelningen utgör din kvarlåtenskap och ska fördelas mellan dina arvingar. Man kan förordna om sin kvarlåtenskap genom testamenteAlla som fyllt 18 år har rätt att genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). I testamentet är man fri att förordna om sin kvarlåtenskap hur man än önskar. Den enda inskränkningen i denna rätt är bröstarvingars rätt till laglott. Bröstarvingars rätt till laglottBröstarvingar har alltid rätt att få sin laglott, vilken är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker en bröstarvinges rätt till sin laglott kan bröstarvingar begära jämkning av testamentet och på så sätt få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Vad innebär detta i din situation?Du skriver att du har två barn. Det innebär att dina två barns arvslotter utgör hälften var av din kvarlåtenskap och deras laglotter utgör således en fjärdedel var av din kvarlåtenskap. Denna fjärdedel, deras laglott, har de alltid rätt till och du kan inte inskränka den rätten genom testamente. Detta innebär att det är möjligt för dig att testamentera bort hälften av din kvarlåtenskap till din sambo. Om du väljer att testamentera bort mer än så kan dina barn påkalla jämkning och på så sätt ändå få ut sin laglott. Det är möjligt för dig att skriva i ditt testamente att din sambo ska ärva allt med fri förfoganderätt, och att när även hon avlider ska dina barn få sina laglotter eller arvslotter. Dina barn kan fortfarande jämka för att få ut sina laglotter direkt. Men de kan ju välja att inte göra det om de är säkra på att de får sina arv då även din sambo avlider. Det finns en del formkrav för att upprätta ett testamente, det ska bland annat vara skriftligt och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Om du känner att du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente, för att vara säker på att det blir rätt, är du välkommen att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan du göra på https://lawline.se/boka.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Har barnbarn arvsrätt om deras förälder är avliden?

2019-10-15 i Arvsordning
FRÅGA |Ett gift par som har två gemensamma barn. Deras barn har i sin tur varsitt barn.Det gifta parets ena barn dör innan sina föräldrar.Vad händer med arvslotten när väl båda föräldrarna dör?Normalt sett så skulle arvet delats på två.Eftersom det är enbart ett kvar i livet.Ärver barnet i livet 100% eller får barnbarnet ärva sin avlidne förälders del?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Precis som du verkar ha koll på har den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet. Detta innebär, precis som du skriver, att de två barnen har rätt till hälften var av arvet efter föräldrarna. I svensk rätt finns en princip som kallas för istadarätten. Den innebär att ett barn har rätt att träda i en avliden förälders ställe och ta emot ett arv som föräldern skulle fått om denne varit i livet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Barnen som då träder i sin förälders ställe ska dela lika på den del föräldern skulle ha fått.Detta innebär i ditt fall att barnet som är i livet kommer få sin halva av det totala arvet, och det avlidna barnets barn (alltså barnbarnet) kommer få den andra halvan av det totala arvet. Hade det avlidna barnet istället haft två barn (alltså barnbarn till den avlidne vars arv det handlar om) hade de fått en fjärdedel av det totala arvet var, alltså delat lika på sin förälders halva av det totala arvet. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,