Har jag rätt att ta ut min semester innan jag slutar? Vad händer om jag gör det trots att jag inte får godkännande från arbetsgivaren?

2021-05-04 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Jag har en uppsägningstid på 1 månad och jobbar min sista dag 28/5. Jag har beviljad semester v.30, 31,32 men är nu intresserad av att ta ut en del av den semestern under min uppsägningstid, alltså tidigarelägga min semester. Min chef säger att det inte går att bevilja just nu då dom inte har hittat någon ersättare åt mig. Har jag ändå inte rätt till att ta ut min semester innan jag slutar? Vad händer om jag gör det ändå?Vänligen,
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Semesterlagen reglerar frågor kring semester så jag kommer utgå från denna lag i mitt svar på din fråga. Jag kommer först gå igenom mer detaljerad vad som gäller men en sammanfattning kommer även finns längre ner i texten.Notera dock att lagen till viss del är dispositiv, vilket innebär att ett avtal eller kollektivavtal kan ange andra bestämmelser än vad lagen anger (2a semesterlagen).Arbetstagare har bara rätt till semesterledighet under uppsägningstiden om den är utlagd eller beviljad sedan tidigareEnligt lagen har arbetstagare i Sverige rätt till 25 dagars betald semester under perioden juni-augusti varje arbetat år (4 § och 12 § semesterlagen).När du blir uppsagd har du dock bara rätt att få ut semesterledighet under uppsägningstiden om den redan är utlagd eller beviljad sedan tidigare. Om semester inte är beviljad har du således inte någon rätt enligt lag att ta ut semester under uppsägningstiden, under förutsättning att inte arbetsgivaren går med på det i efterhand.Även om du inte har rätt att ta ut semesterledigheten under uppsägningstiden har du rätt att få semesterersättning i stället för den ledighet du inte tidigare tagit ut. Detta ska i normalfallet ske senast en månad efter anställningen upphört (28 § och 30 § semesterlagen).En arbetstagare som tar ledighet utan tillåtelse kan bli avskedadOm du tar ledighet utan tillåtelse kan det vara grund för avsked på grund av arbetsvägran. Arbetsdomstolen ser dessutom särskilt allvarligt på om arbetstagaren sökt ledighet, fått avslag på sin ledighetsansökan men ändå tagit ledigt (se AD 2002 nr 35).Konsekvenserna av att bli avskedad är bland annat att din anställning upphör på dagen, du har inte rätt till uppsägningstid, uppsägningslön eller andra förmåner. SammanfattningDu har inte rätt att ta ut semesterledighet innan du slutar eftersom du inte har beviljad eller utlagd semester under den perioden. Däremot kan din arbetsgivare bevilja detta i efterhand. Om din arbetsgivare inte tillåter dig att ta ut din semesterledighet innan uppsägning har du i stället rätt till semesterersättning och får då ledigheten utbetald i pengar.Om du tar ut semester trots att du inte fått godkännande av din arbetsgivare kan det ses som arbetsvägran som kan vara grund för avsked. I sådant fall blir du bland annat av med din uppsägningstid, uppsägningslön och andra förmåner.Jag hoppas du fått svar på din fråga och att det löser sig för dig ändå! Annars kan du alltid höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

Är det lagligt att arbeta 14 dagar i sträck?

2021-05-02 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej!Jag arbetar inom restaurang branschen och har från och med första Maj kommit ur permittering. Nu har jag fått ett schema på 14 dagar i sträck utan någon vila mellan. Under denna perioden arbetar jag cirka 84h (~42 per vecka). Enligt avtalat kontrakt ska jag ha 35 timmar.Är detta verkligen lagligt och isåfall hur?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att en arbetsgivare har rätt att bestämma var, när och hur arbetet utförs – i den mån inte annat följer av avtal eller lag.Annat följer av lag genom arbetstidslagen som bland annat reglerar rätt till veckovila. Jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Notera dock att denna lag är semidispositiv, vilket innebär att kollektivavtal kan ange andra bestämmelser som går före lagen (3 § arbetstidslagen).Jag kommer även utgå från att arbetstidslagen blir tillämplig på din fråga men notera att lagen undantar vissa personer så som exempelvis företagsledare, arbete i arbetsgivarens hushåll eller okontrollerat arbete så som hemarbete eller handelsresande (se 2 § arbetstidslagen).En arbetsgivare kan som längst förlägga 12 dagar arbete i sträckEnligt arbetstidslagen har en arbetstagare rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod (14 § arbetstidslagen).Denna bestämmelse kan dock avtalas bort genom kollektivavtal. Kollektivavtalet får dock inte innebära mindre förmånliga villkor än vad som anges i direktiv från EU. Enligt EU:s direktiv om arbetstidens förläggning gäller att varje arbetstagare har rätt till minst 24 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod (3 § arbetstidslagen och 2 kap. artikel 5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG).Med stöd i ett kollektivavtal kan en arbetsgivare således förlägga maximalt 12 dagars arbete i sträck genom att arbetstagaren är ledig måndag, börjar arbeta tidigast klockan 12 på tisdagen, arbetar onsdag till fredagen veckan därpå och arbetar lördagen och slutar då senast klockan 12. Arbetsgivaren får i sådant fall 36 timmars ledighet båda veckorna. Om arbetsgivaren bryter mot reglerna kan det få konsekvenserOm arbetsgivaren bryter mot reglerna i arbetstidslagen kan Arbetsmiljöverket meddela förelägganden eller förbud som kan förenas med vite (22 § arbetstidslagen). Arbetsgivaren kan även riskera böter eller fängelse under förutsättning att hen uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett föreläggande eller förbud som meddelats av Arbetsmiljöverket (23 § och 24 § arbetstidslagen). SammanfattningUnder förutsättning att du inte får 36 timmar alternativt (om kollektivavtal anger) 24 timmars dygnsvila varje vecka, kan din arbetsgivare anses bryta mot lagen. Det kan även anses vara problematiskt att jobba 14 dagar i sträck ur ett arbetsmiljöperspektiv. Om din arbetsgivare bryter mot lagen kan hen riskera föreläggande, förbud samt vite och om dessa inte följs kan hen riskera böter eller fängelse. Min rekommendationAtt jobba 14 dagar i sträck utan någon direkt vila kan anses problematiskt både ur lagens perspektiv och ur ett arbetsmiljöperspektiv. För att lösa detta problem är min rekommendation först och främst att du försöker prata med din arbetsgivare om det jag angivit ovan. Om detta inte når framgång bör du ta kontakt med ditt fackförbund, om du är medlem i en sådan. Alternativt kan du boka tid med en av våra kunniga jurister för att ta vidare din fråga. Du kan även höra av dig till Arbetsmiljöverket och göra en anmälan om missförhållandet på din arbetsplats.Jag hoppas det löser sig för dig och att du är nöjd med ditt svar! Annars kan du alltid höra av dig till oss igen. Vänligen,

Har man en skyldighet att rapportera sin ADHD diagnos till Transportstyrelsen?

2021-05-02 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag har nyligen fått min ADHD diagnos men har inget körkort, har jag skyldighet att rapportera in det till transportstyrelsen? Va händer om jag inte gör det?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Körkortslagen reglerar frågor kring körkortstillstånd, jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Först kommer jag att gå igenom mer detaljerat vad som gäller men det kommer även finnas en sammanfattning i slutet av texten.Har du en skyldighet att rapportera in din ADHD-diagnos till Transportstyrelsen om du inte har körkort?Eftersom du inte har något körkort sedan innan har du ingen skyldighet att rapportera in din diagnos. Däremot har läkare skyldighet att rapportera till Transportstyrelsen om hen finner att du av medicinska skäl skulle vara olämplig att ha körkort, under förutsättning att du har körkort (10 kap. 5 § körkortslagen).Har du en skyldighet att rapportera in din ADHD-diagnos till Transportstyrelsen om du skulle vilja ta körkort?När man söker om körkortstillstånd gör Transportstyrelsen en bedömning om köraren uppfyller de medicinska kraven för att få ha körkort. För personer med ADHD kan Transportstyrelsen kräva att köraren lämnar in ett läkarintyg för att visa status för diagnosen, men detta meddelar de dig om när du ansöker (10 kap. 6 § körkortslagen och Transportstyrelsens hemsida). I de allra flesta fall är det dock inga problem med att få körkortstillstånd om man har ADHD. Det är dock en bedömning som läkaren ska göra och högre krav ställs på tyngre körkortsbehörigheter (se 15 kap. Transportstyrelsens författningssamling TSFS 2010:125).SammanfattningDu har ingen skyldighet att rapportera in din ADHD diagnos till Transportstyrelsen, däremot kan läkare ha en anmälningsplikt. Transportstyrelsen kan även kräva ett läkarintyg av dig om du skulle söka om ett körkortstillstånd i framtiden.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars kan du alltid höra av dig till oss igen.Vänligen

Har en arbetstagare rätt till den lön som kollektivavtalet anger?

2021-05-01 i Fackförening
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga, jag är 18 år och min tjänst som extraarbetare inom en livsmedelsbutik har precis gått över till en fast anställning från provanställning och när jag kollade på mitt anställningsavtal så insåg jag att jag tjänar endast 129 kr i timman vilket är ca 4 kr lägre än vad som står som minimilön på handels kollektivavtal hemsida och jag undrar vad jag ska göra?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga varierar beroende på om du är fackligt ansluten eller inte. Jag kommer därför redogöra för vad som gäller i båda alternativen. En sammanfattning kommer även finnas i slutet av min text.Jag kommer även utgå från att angivet kollektivavtal är gällande på din arbetsplats och att bestämmelsen om lön är tillämplig på det arbetsområde som du är verksam inom.Om du är fackligt anslutenOm du är medlem i fackförbundet som har kollektivavtal på arbetsplatsen gäller att bestämmelserna i kollektivavtalet gäller för både dig som arbetstagare och din arbetsgivaren. I sådant fall har du rätt till den minimilön som anges i kollektivavtalet, i annat fall kan både du och din arbetsgivare bli skadeståndsskyldig (27 § och 54 § medbestämmandelagen).Om du inte är fackligt anslutenOm du inte är medlem i fackförbundet som har kollektivavtal gäller att du har rätt till den lön som du och din arbetsgivare har kommit överens om. Du har i sådant fall inte rätt att kräva den lönen som kollektivavtalet anger. Däremot bryter din arbetsgivare mot det kollektivavtal han är bundet till om han ger dig lägre lön än vad kollektivavtalet anger. Din arbetsgivare kan i sådant fall bli skadeståndsskyldig (54 § medbestämmandelagen).SammanfattningFackligt medlemOm du är medlem i fackförbundet som har kollektivavtal på arbetsplatsen har du rätt till den minimilön som gäller enligt kollektivavtalet.Min rekommendation är i sådant fall att du hör av dig till ditt fackförbund eftersom de kan hjälpa dig att ta vidare frågan så att du får rätt till minimilönen.Inte fackligt medlemOm du inte är medlem i fackförbundet som har kollektivavtal har du inte rätt till den lön som kollektivavtalet anger. Däremot kan arbetsgivaren göra sig skyldig till att betala skadestånd.Min rekommendation till dig är i sådant fall att du informerar din arbetsgivare om att hen kan riskera skadestånd på grund av brott mot kollektivavtal om hen inte ger dig rätt till den lön som kollektivavtalet anger. I andra hand kan du informera fackförbundet om arbetsgivarens brott mot kollektivavtalet eller bli medlem i fackförbundet och på så sätt ha rätt till angivelserna i kollektivavtalet. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars kan du alltid höra av dig till oss på Lawline igen!Vänligen,

Har jag rätt till semesterersättning i samband med lön och måste jag ta ut 20 dagar obetald semester varje år?

2021-05-03 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |om jag är fast anställd på heltid men med timön har jag då rätt att få ut semesterersättning i samband med min lön varje månad? baserat på de timmar jag jobbat.Måste jag ta ut 20 dagar obetald semester varje år?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Frågor gällande semester regleras i semesterlagen och jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Först kommer jag gå igenom mer detaljerat vad som gäller för varje fråga för sig men en sammanfattning kommer även finnas i slutet av texten.Notera även att lagen i vissa hänseenden går att avtala bort genom avtal eller kollektivavtal (2a § semesterlagen). Har man rätt att få ut semestersättning i samband med sin lön varje månad?Som utgångspunkt gäller att en arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår. En arbetsgivare och arbetstagare kan dock komma överens om att inte förlägga någon semesterledighet under förutsättning att anställningen ska pågå i högst tre månader. I sådant fall ska arbetstagaren ha rätt till semesterersättning i stället (4 § och 5 § semesterlagen).Måste man ta ut 20 dagar obetald semester varje årSom utgångspunkt gäller att en arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje arbetat semesterår. En arbetstagare måste ta ut minst 20 betalda semesterdagar varje år och om det finns överskjutande dagar kan dessa sparas (4 § och 18 § semesterlagen).Enligt lagen gäller dock att arbetstagare får avstå rätt till semesterledighet som inte är förenad med semesterlön, det vill säga obetald semester (8 § semesterlagen). SammanfattningUnder förutsättning att din anställning pågår i mer än tre månader har du inte rätt att få ut semesterersättning i samband med din lön varje månad. En arbetstagare måste inte ta ut obetald semester, däremot måste man ta ut intjänad betald sådan. Jag hoppas du fått svar på dina frågor, annars kan du alltid höra av dig till oss igen!Vänligen,

Ärver min svärdotter mig?

2021-05-02 i Arvsordning
FRÅGA |HejHar en son som är gift, paret har inga barn. Vad händer med arvet efter mig om min son dör. Har då min svärdotter arvsrätt? Om ja, hur undviker jag detta?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ärvdabalken reglerar vem som har rätt att ärva. Enligt denna lag har en svärdotter inte rätt att ärva sin svärförälder enligt den legala arvsordningen, utan det enda sättet för svärdottern att ärva från dig är om du testamenterar egendom till henne. Om det inte skrivits något testamente gäller den legala arvsordningen. Den ser ut som följande:1. I första hand ska den avlidnes bröstarvingar ärva, det vill säga den avlidnes barn. 2. Om den avlidnes barn har avlidit ärver dess avkomlingar, det vill säga barnbarn och barnbarnsbarn. 3. I andra hand ska arvlåtarens föräldrar ärva. 4. Om arvlåtarens föräldrar inte är i livet ska arvlåtarens syskon ärva. 5. Är syskon avlidet ska syskonens avkomlingar träda i dess ställe. 6. I tredje hand om varken barn, föräldrar eller syskon finns i livet ska arvet gå till den avlidnes mor- och farföräldrar. 7. Finns inte dessa i livet går arvet till den avlidnes mostrar, fastrar, morbröder eller farbröder (se 2 kap. 1 §, 2 §, 3 § och 4 § ärvdabalken).Det är endast ovanstående personer som är arvsberättigade enligt den legala arvsordningen. Detta innebär att din svärdotter endast kan ärva dig genom att du testamenterar egendom till henne. Du behöver alltså inte göra något särskilt för att undvika att hon ärver från dig.Jag hoppas du är nöjd med ditt svar på din fråga! Annars kan du alltid höra av dig till oss igen.Vänligen,

Är min förälder skyldig att försörja mig fram tills att jag fyller 21?

2021-05-01 i Underhåll
FRÅGA |Jag är 20 år och bor med min mamma och har ingen pappa. Jag tog studenten förra året men fick inget examensbevis för att jag inte orkade med skolan just då. Jag pluggar nu på komvux för att få examensbevis till gymnasiet, är min mamma skyldig att försörja mig fram till att jag fyller 21?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Föräldrabalken anger en underhållsskyldighet för vårdnadshavare till dess då barnet fyller 18 år. Denna skyldighet ska innefatta underhåll åt barnet som är skäligt med hänsyn till barnets behov och förälderns samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § föräldrabalken).Som utgångspunkt har vårdnadshavare alltså en underhållsskyldighet till dess barnet blir 18 år. Går barnet i skolan efter denna ålder gäller att vårdnadshavare har underhållsskyldighet då också, dock längst tills barnet fyllt 21 år (7 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken). Som skola räknas studier i grundskolan, gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Som grundutbildning kan inräknas kompletterande studier på Komvux om man inte tidigare fullgjort en gymnasieutbildning. Om man har tidigare fullgjort en gymnasieutbildning och läser fortsatta studier på Komvux kan man enligt praxis innefattas i begreppet "annan jämförlig grundutbildning", förutsatt att fortsatta studier avser en annan linje (7 kap. 1 § föräldrabalken och NJA 1990 s. 49 II). SammanfattningUnder förutsättning att du kompletterar dina tidigare studier på komvux och inte har en tidigare fullgjord gymnasieutbildning, är din mamma skyldig att försörja dig fram tills du är 21 år. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars kan du alltid höra av dig till oss igen.Vänligen,

Har arbetstagaren en skyldighet till en viss uppsägningstid?

2021-05-01 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag jobbar på ett privatägt företag utan kollektivavtal. I vår personalhandbok står det att vi följer LAS gällande uppsägningstiden men VDn på företaget tycker att vi ska formulera om det som står. Nu står det "Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av..."följt av det som står i LAS. Men VDn vill ändra så att det står att "arbetstagaren har skyldighet till en uppsägningstid av...". Får vi verkligen skriva så? Om inte, får vi skriva det i anställningsavtalet? Eller kan man formulera sig på ett annat sätt som gör att vi kan behålla den anställde mer än en månad?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen om anställningsskydd (LAS) innehåller regler om uppsägningstid. Jag kommer därför utgå att frågan det gäller omfattas av LAS, eftersom vissa personer kan vara undantagna lagen så som en vd eller arbetsgivares familjemedlemmar (se 1 § andra stycket LAS).Notera även att lagen är semidispositiv, vilket innebär att andra bestämmelser i ett kollektivavtal kan gå före lagen (2 § LAS).En månads uppsägningstid gäller även för arbetstagarenEnligt LAS följer minst en månads uppsägningstid när uppsägningen sker från både arbetsgivarens och arbetstagarens sida (11 § LAS).Eftersom lagen är tvingande till arbetstagarens fördel är det inte möjligt att genom individuellt avtal bestämma kortare uppsägningstid än en månad, däremot kan man avtala om en längre uppsägningstid. Denna tid brukar i många fall vara tre månader, eftersom längre uppsägningstid kan anses vara oskäliga avtalsvillkor (2 § LAS och 36 § avtalslagen). Ett kollektivavtal kan även reglera längre uppsägningstid än vad som anges i lagen (2 § fjärde stycket LAS). Notera dock att det finns fall då arbetstagaren har rätt att avsluta sin anställning med omedelbar verkan, exempelvis om arbetsgivaren inte betalar ut lön under en inte obetydlig tid (4 § tredje stycket LAS).SammanfattningMan kan säga att en arbetstagare har en skyldighet till en uppsägningstid av en månad enligt LAS. En längre uppsägningstid för när arbetstagaren själv säger upp sig måste dock avtalas om parterna sinsemellan eller genom kollektivavtal. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Annars kan du alltid höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,