Vilken preskriptionstid har ringa narkotikabrott?

2020-07-24 i Narkotikabrott
FRÅGA |Kan jag bli dömd NU för att jag brukat narkotika för cirka 7-8 år sedan? Har ej blivit dömd för det tidigare.
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om det är möjligt att bli dömd för brott som begicks för 7-8 år sedan. I mitt svar kommer jag först att identifiera vilket brott det kan röra sig om och därefter behandla preskriptionstiden för brottet.Tillämpliga regler för att besvara frågan kring narkotikabrott finns i narkotikastrafflagen (NSL). Regler om preskription för brott finns i 35 kap. Brottsbalken (BrB).Vilket brott är det att bruka narkotika?I Sverige är det ett brott att uppsåtligen inneha, bruka eller ha annan befattning med narkotika (1 § 6 p. NSL). Om narkotikan med hänsyn till arten och mängden samt övriga omständigheter anses som ringa, döms personen för ringa narkotikabrott till böter eller fängelse i högst sex månader (2 § NSL). Om en person har brukat narkotika, eller haft små mängder för eget bruk är det troligt att brottet ses som mindre grovt och bedöms som ringa narkotikabrott.Vilken preskriptionstid har brottet ringa narkotikabrott?Ett ringa narkotikabrott preskriberas efter 2 år. En påföljd, det vill säga böter eller fängelse i detta fall, får inte dömas ut om den misstänkte inte har häktats eller blivit åtalad för brottet inom 2 år. 2-årsgränsen gäller för de brott där maxstraffet för brottet är fängelse i 1 år. (35 kap. 1 § 1 p. BrB). För ringa narkotikabrott kan en person kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader (2 § NSL). Därför är preskriptionstiden för brottet ringa narkotikabrott 2 år.AvslutningJag tolkar att de brott som du beskriver är ringa narkotikabrott som har en preskriptionstid på 2 år. Att jag tolkar att det är ringa narkotikabrott beror på att du beskriver att det har varit för eget bruk. Ringa narkotikabrott som har skett för 7-8 år sedan är därför preskriberade. Det innebär att en domstol inte får döma ut en påföljd för de preskriberade brotten.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Behöver ett gåvobrev bevittnas?

2020-07-08 i Gåva
FRÅGA |Om man behöver en underskrift från en förälder på ett gåvobrev och föräldern bör på ett äldreboende där man nu i coronatider ej kan ta med vittnen för vidimering skulle en video med ljud där det klart o tydligt framgår att föräldern vet vad hen skriver under gälla som bevis för att allt har gått rätt till? Mvh
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om det krävs att ett gåvobrev bevittnas och om man får lov att använda andra medel än vittnen för att vidimera att allting har gått rätt till.UtredningI svensk rätt finns det inget krav på att gåvobrev ska bevittnas. Även om gåvan gäller en fastighet är det inte gåvobrevet som ska bevittnas. Det är endast säljarens underteckning på lagfarten som kräver bevittning av två personer (20 kap. 7 § Jordabalken).Att vittnen ibland används vid ett undertecknande av gåvobrev beror på att vittnena kan intyga att gåvogivaren genom sitt gåvobrev har uttryckt sin vilja och att det inte föreligger omständigheter som kan ogiltigförklara gåvobrevet. En sådan ogiltighetsgrund kan vara att gåvogivaren lider och handlar under påverkan av en psykisk sjukdom (Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning). En annan ogiltighetsgrund är om någon har utnyttjat gåvogivarens trångmål, trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning (31 § avtalslagen).Vittnen finns därför i bevissyfte. Vittnena kan bli aktuella om en eventuell tvist skulle uppstå på grund av gåvan. I Sverige råder det fri bevisföring som innebär att alla former av bevisning kan åberopas (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Det innebär att en film kan vara ett bevis som kan åberopas ifall gåvomottagaren vill bevisa att allt har gått rätt till.Avslutningsvis anser jag att din lösning med en film är ett bra substitut för vittnen i dessa tider. En annan lösning är att be personal att bevittna gåvobrevet.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Vilka rättigheter har en konsument om det är fel i varan?

2020-06-28 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Jag köpte förra året 2019 i maj en ny vattenskoter som jag sedan fick ett temperaturs fel på i juni 2019 lämnade in till verkstad som som sedan sade att dom fixar felet åkte efter det i 5 minuter på skotern och samma fel igen. Lämna in den en gång till och fick den tillbaka 3 månader senare när sommaren var över. Nu sommaren 2020 hann jag åka 3 gånger. Men den tredje gången bara ca 20 sek och det var ett temperatur fel igen. Vad har jag för möjligheter gällande allt det här! Som sagt köpte vattenskotern ny
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!I min fråga förutsätter jag att du är en konsument som har köpt en produkt av en näringsidkare. Därför är reglerna i konsumentköplagen (KKL) tillämpliga.Felaktig varaEn vara är felaktig om den inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller avviker från vad köparen med fog hade kunnat förutsätta (16 § KKL). Huruvida det finns ett fel i varan ska bedömas när den avlämnas. Även om felet visar sig senare än vid avlämningen, ansvarar säljaren för detta fel. Om det sker en försämring av varan efter avlämnandet ska varan anses vara felaktig om felet är en följd av säljarens avtalsbrott (20 § KKL).Ett fel på en vara som visar sig inom 6 månader efter att varan avlämnades anses vara ett ursprungligt fel. Det betyder att alla fel som visar sig inom de 6 första månaderna presumeras vara ursprungliga. För att säljaren ska kunna undkomma sitt ansvar måste säljaren bevisa att köparen exempelvis har använt varan felaktigt. Om köparen hittar ett fel efter 6 månader är det istället köparen som har bevisbördan för att visa att felet är ursprungligt (20a § KKL).Om säljaren har gett en garanti eller liknande utfästelse har säljaren bevisbördan för att felet inte är ursprungligt. Om köparen upptäcker ett fel som täcks av garantin inom garantitiden, räknas varan felaktig om säljaren inte kan bryta presumtionen (21 § KKL).ReklamationOm en köpare upptäcker att varan är felaktig måste köparen reklamera detta till säljaren. Om säljaren har anlitat någon annan för att avhjälpa ett fel i varan kan reklamationen ske till den personen. Reklamationen ska ske inom skälig tid efter att köparen har funnit felet. Reklamationer som sker inom 2 månader från att köparen upptäckte felet anses alltid vara lämnat i rätt tid. Om köparen inte reklamerar felet inom tre år från att varan avlämnades förlorar köparen rätten att åberopa felet i varan. Ett undantag är om det finns någon garanti eller liknande utfästelse som förlänger reklamationstiden (23 § KKL).Påföljder vid fel i varaOm varan är felaktig får köparen kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet. Köparen kan även kräva skadestånd (22 § KKL). En förutsättning är att en reklamation har skett i tid till säljaren.En säljare har rätt att avhjälpa ett fel eller företa en omleverans av varan trots att köparen kräver en annan påföljd, t.ex. hävning av köpet. För att säljaren ska få lov att genomföra åtgärden ska den ske inom skälig tid och utan kostnad för köparen. Däremot kan en köpare i akuta situationer avhjälpa felet själv om det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande eller omleverans från säljaren (27 § KKL).Vid ett fel har en köpare rätt att kräva att säljaren antingen avhjälper felet eller företar en omleverans av varan. Säljaren får dock neka omleverans om det är oskäligt med hänsyn till att ett avhjälpande skulle kunna medföra en väsentligt lägre kostnad (26 § KKL). Om samma fel återkommer trots att säljaren har avhjälpt felet två gånger får köparen häva köpet enligt praxis från Allmänna reklamationsnämnden (ARN).Köparen har rätt till prisavdrag om avhjälpande eller omleverans inte kommer på fråga eller sker inom rimlig tid efter att köparen reklamerade till säljaren. Prisavdraget ska svara mot felet och köparen har även rätt till ersättning för vad det kostar att avhjälpa felet. Ersättningen får dock inte vara oskäligt hög eller täckas av prisavdraget (28 § KKL).Köparen får även häva köpet om avhjälpande eller omleverans inte kommer på fråga eller sker inom rimlig tid efter att köparen reklamerade till säljaren (28 § KKL). Köparen får även häva köpet om säljaren har fått två misslyckade avhjälpningsförsök. Om felet är av väsentlig betydelse för köparen får köpet hävas (29 § KKL).RekommendationAv den information som framkommer i frågan är det svårt att avgöra om reklamationen har skett till säljaren eller om du har lämnat in vattenskotern på verkstaden utan säljarens vetskap. Jag kommer därför ge dig två olika rekommendationer baserat på två olika scenarion.Om du inte har reklamerat till säljaren rekommenderar jag dig att vända dig till säljaren så snabbt som möjligt för att göra en reklamation. Detta beror på att säljaren har rätt till att avhjälpa eventuella fel om felet inte är akut. Ett fel ska reklameras inom 2 månader från att det upptäckts. Oavsett har du tre år på dig att reklamera eventuella fel till säljaren där du har bevisbördan för att vattenskotern har ett ursprungligt fel.I fall du har reklamerat till säljaren har säljaren försökt att avhjälpa felet två gånger. Med tanke på att din vattenskoter inte fungerar trots två reparationsförsök har du rätt att kräva omleverans (en ny vattenskoter), prisavdrag eller häva köpet. Jag kan utefter omständigheterna i frågan förstå att felet upptäcktes inom 6 månader. Felet betraktas därför som ursprungligt och är därför en felaktig vara. Du kan därför välja själv om du vill begära omleverans, prisavdrag eller häva köpet.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Vad händer om ett särkullbarn inte blir kallad till en bouppteckning?

2020-06-26 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min far har avlidit och jag är osäker på om hans fru vet om mig, men han står som min biologiska pappa.Om min fars fru vet om att jag finns och ändå inte uppger mig i bouppteckningen vad händer då när hon skickar in den till skatteverket ? Ser dom att jag finns ?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer regler från Ärvdabalken (ÄB) att tillämpas.Jag uppfattar att din fråga handlar om vad som händer om du som bröstarvinge inte står med i bouppteckningen efter din biologiska pappa. Jag tolkar att din andra fråga är om Skatteverket kan se att du är en bröstarvinge och inte finns med i bouppteckningen. För att besvara din fråga kommer jag därför att gå igenom vilka regler som gäller för ett dödsbo när det finns bröstarvingar utanför arvlåtarens äktenskap. En sådan bröstarvinge från ett tidigare äktenskap eller förhållanden kallas för särkullbarn.InledningEn bröstarvinge är barn till den personen som är avliden (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne är gift ärver den efterlevande maken/makan den avlidne före deras gemensamma barn. Om den avlidne har särkullbarn från ett tidigare förhållande eller äktenskap har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnet har alltid rätt att få ut sin laglott, som är hälften av arvslotten. I svensk rätt är laglotten skyddad för bröstarvingar, däremot kan den avlidne inskränka arvslotten genom testamente (7 kap. 1 § ÄB). Testamentet får dock inte inskränka på bröstarvingens laglott. Om testamentet inskränker bröstarvingens laglott kan testamentet jämkas. Detta måste göras inom sex månader (7 kap. 3 § ÄB). Ett särkullbarn kan dock avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken/makan och därmed få rätt till efterarv (3 kap. 9 § ÄB).Vad händer om ett särkullbarn inte blir kallad till bouppteckningen?Vid en bouppteckning ska alla dödsbodelägare kallas (20 kap. 2 § ÄB). En dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv eller bodelning i det aktuella dödsboet. En dödsbodelägare kan vara en efterlevande make, arvingar till den avlidne och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB).Samtliga dödsbodelägare ska kallas till förrättningen av bouppteckningen i god tid. En tumregel är att kallelsen ska komma ca två veckor innan förrättningen (20 kap. 2 § ÄB). Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet om Skatteverket inte har godkänt en längre tid (20 kap. 1 § ÄB). Det är den dödsbodelägare som har egendom i sin vård, en boutredningsman eller testamentsexekutor som ska bestämma tid och ort för bouppteckningen. Dessa personer ska även kalla dödsbodelägarna (20 kap. 2 § ÄB).Ofta begär de som kallar till en bouppteckning ut ett personbevis från Skatteverket innan bouppteckningen. I personbeviset finns alla kända bröstarvingar upptecknade. Om ett särkullbarn inte har blivit kallad till bouppteckningen får inte Skatteverket registrera bouppteckningen (20 kap. 9 § 3 st. ÄB). Detta beror på att kallelserna inte har gått rätt till, då det står i lagen att alla dödsbodelägare ska bli kallade. Om Skatteverket registrerar bouppteckningen ändå, måste Skatteverkets beslut överklagas inom tre veckor. Man kan då begära att en tilläggsbouppteckning ska göras. En sådan tilläggsbouppteckning ska göras inom en månad från att felet upptäcktes (20 kap. 10 § ÄB).SammanfattningEtt särkullbarn har alltid rätt till arv från sin avlidne förälder, även om hen är omgift. I svensk rätt finns ett skydd för laglotten som innebär att en förälder aldrig kan göra sina barn arvlösa genom att testamentera bort laglotten. Ett särkullbarn är en legal arvinge och ska kallas till en bouppteckning. Om en sådan kallelse inte sker, ska Skatteverket inte registrera bouppteckningen. Om Skatteverket registrerar bouppteckningen trots allt, kan registreringen överklagas inom tre veckor. Därefter kan en tilläggsbouppteckning göras inom en månad.RekommendationEn bouppteckning ska förrättas inom tre månader efter dödsfallet. Därför kan det vara så att bouppteckningen ännu inte har ägt rum. En kallelse till dig ska dock komma två veckor innan förrättningen. Om du har vetskap om vilken begravningsbyrå som hanterade din pappas begravning rekommenderar jag dig att ta kontakt med byrån för att höra om de har hand om bouppteckningen. Det är nämligen vanligt att begravningsbyråer hanterar bouppteckningar och skickar ut kallelser.Skatteverket ska inte registrera bouppteckningen om alla dödsbodelägare inte har kallats. Jag rekommenderar dig därför att kontakta Skatteverket för att höra om en bouppteckning har registrerats. Om bouppteckningen har registrerats ska du inom tre veckor överklaga beslutet om registrering hos Skatteverket. Då kan en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad.Om du behöver mer hjälp är du välkommen att kontakta en av Lawlines jurister för hjälp. Lawlines jurister finns i Stockholm men har även möjlighet att hålla möten på telefon eller Skype. Du kan gärna boka tid här.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Kan en arbetsgivare kräva tillbaka misstagsbetalningar?

2020-07-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag fick en felaktig utbetalning av mitt jobb i November förra året (2019), i samband med att jag sjukskrev mig. Jag antog då att beloppet var från försäkringskassan, och levde på pengarna, samt betalade tillbaka mindre lån som jag fått av kompisar, när jag praktiserade. Nu, ca 8 mån efter, mailar arbetsgivaren och skriver att jag antingen måste göra upp en återbetalningsplan med dem innan augusti, eller hamna hos kronofogden.Så mina funderingar är, vad har jag för rättigheter? Jag anser att jag spenderade pengarna i god tro.Är jag skyldig att betala tillbaka summan (är sjukskriven, så jag har inte mycket svängrum redan som det är). Kan jag bestrida kronofogden?Hoppas det inte var för många frågorTacksam för svar
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du beskriver är en så kallad misstagsbetalning från din arbetsgivare och behandlas enligt principen condictio indebiti.Vad innebär principen om condictio indebiti?Det finns inget lagrum som beskriver principen om condictio indebiti, utan principen är en allmän civilrättslig princip. Principen innebär att den som fått ta emot en felaktig betalning ska återbära summan till den rättmätige ägaren.Finns det undantag från principen om condictio indebiti?Huvudregeln är att mottagaren av ett belopp ska betala tillbaka. Undantag från denna huvudregel finns:Om mottagaren är i god tro, det vill säga att mottagaren är omedveten om att betalningen är felaktig, och mottagaren har inrättat sig efter betalningen vilket typiskt sätt är att pengarna har förbrukats. Hänsyn ska också tas till partsförhållandet, till exempel har privatpersoner anledning att tro att överföringar från en bank är riktiga och korrekta. En annan faktor är betalarens passivitet, ju längre tid den felaktiga parten inte uppmärksammar den felaktiga betalningen desto mer kan mottagaren befinna sig i god tro och rätta sig efter betalningen.I ett rättsfall från Högsta domstolen (HD), NJA 2001 s. 353, hade ett försäkringsbolag gjort en misstagsbetalning till ett företag. Försäkringsbolaget krävde tillbaka pengarna från mottagaren efter 9 månaders passivitet. HD ansåg att försäkringsbolaget inte kunde kräva tillbaka misstagsbetalningen från mottagaren. Detta berodde på att mottagaren hade varit i god tro under hela tiden, inrättat sig efter betalningen samt att försäkringsbolaget hade varit passivt under 9 månader.Kan man bestrida ett betalningsföreläggande från Kronofogden och invända att det föreligger ett undantag till condicitio indebiti?Om svaranden (den som ansökan om betalningsföreläggande riktar sig emot) vill bestrida ett betalningsföreläggande ska den svarande göra det skriftligen (31 § BfL). Vid en sådan invändning går det att hänvisa till undantaget till condictio indebiti och förklara vilka omständigheter som gör att undantaget till principen är tillämpligt. RekommendationUtifrån den information som framgår i din fråga är det svårt att göra en fullständig bedömning. Det går att tolka informationen som att du har du varit i god tro och förbrukat pengarna, vilket gör att du inte är återbetalningsskyldig enligt undantaget till principen om condicitio indebiti. Men det är svårt att bedöma huruvida du har befunnit dig i god tro. Kanske var beloppet från din arbetsgivare så stort att du borde ha förstått att det var en misstagsbetalning och att det inte kom från Försäkringskassan. Om du hade skäl att misstänka att utbetalningen var felaktig har du inte varit i god tro även om du har inrättat dig efter betalningen. Om du har varit i god tro kan du argumentera för att det var 8 månader sedan misstagsbetalningen gjordes. Arbetsgivarens passivitet spelar också roll i bedömningen. Ju längre tid arbetsgivaren väntar med att framföra krav, ju mer kan mottagaren befinna sig i god tro och inrätta sig efter betalningen. Det krävs dock att mottagaren har haft god tro från början. Det finns inga tydliga tidsgränser, men HD har i ett fall bedömt att ett försäkringsbolag inte kunde kräva tillbaka en misstagsbetalning efter 9 månaders passivitet.För att slippa ett eventuellt betalningsföreläggande går det att avtala om en återbetalningsplan med din arbetsgivare. Detta är ett alternativ om du inte har varit i god tro. Om du däremot anser att du har befunnit dig i god tro rekommenderar jag dig att inte gå med på en betalningsplan.Om du får ett betalningsföreläggande från Kronofogden kan du skriftligen bestrida kravet och ange att det föreligger en situation gällande condictio indebiti och att du i god tro har inrättat dig efter betalningen. Du kan i din invändning förklara vilka omständigheter som pekar på att det föreligger god tro och peka på arbetsgivarens passivitet.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Vad kan man göra om man troligtvis har blivit utsatt för bedrägeri vid en bilaffär?

2020-06-29 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Min son har sålt sin bil, där dem skrev ett köpekontrakt via blocket. Betalningen skulle ske den 25:e juni, men pengarna har uteblivit och nu går det inte att nå köparen. Det stora problemet är att ägarbeviset låg kvar i bilen, så vi kan inte anmäla bilen stulen...Hur/vad kan vi göra?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer jag att tillämpa regler från Brottsbalken (BrB), Köplagen (KöpL) och lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL).Din son har sålt en bil där köparen inte har betalat i tid enligt köpeavtalet. Köparen är onåbar och jag uppfattar att köparen har fått bilen i sin besittning. Er fråga är vad ni kan göra nu på grund av att ni inte kan anmäla bilen stulen. För att besvara frågan kommer jag inledningsvis att gå igenom varför en eventuell polisanmälan om stöld inte är möjlig. Därefter kommer jag att gå igenom två möjliga handlingsalternativ: Göra en polisanmälan om bedrägeri och/eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden.Brottet stöldBrottet stöld kan inte aktualiseras i denna situation, vilket beror på att alla rekvisit för brottet inte uppfylls. Det beror inte på att ägarbeviset var kvar i bilen. För att brottet stöld ska bli aktuellt krävs att någon olovligen tar det som tillhör någon annan med uppsåt att tillägna sig det (8 kap. 1 § BrB). Om en bilsäljare lämnar över en bil tillsammans med bilnycklarna till en köpare, har köparen inte fått bilen i sin besittning olovligen. Säljaren har lämnat över bilen och nycklarna självmant. Situationen vore annorlunda om köparen olovligen hade tagit nycklarna exempelvis i samband med ett inbrott.Brottet bedrägeriBedrägeri är ett brott som består i att någon genom vilseledande förmår någon annan till en handling eller underlåtelse att göra något som medför vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i dennes ställe. Den som döms för bedrägeri av normalgraden dömes till fängelse i högst två år (9 kap. 1 § BrB). Om skadans omfattning och övriga omständigheter vid brottet gör att bedrägeriet anses som ringa, döms för ringa bedrägeri till böter eller fängelse i högst sex månader (9 kap. 2 § BrB). Om brottet anses utgöra grovt bedrägeri döms personen för grovt bedrägeri till fängelse i lägst sex månader och högst sex år (9 kap. 3 § BrB).Om en gärningsman som inte har för avsikt att betala utger sig för att vara en bilköpare, kan detta utgöra ett bedrägeri. Genom att en gärningsman skriver på ett köpeavtal, och därmed får bilförsäljaren att tro att "köparen" ska betala, kan detta utgöra ett vilseledande. Som en konsekvens av att säljaren tror att "köparen" ska betala köpeskillingen, har bilförsäljaren överlämnat bilen till köparen. Själva överlämnandet av bilen har inneburit ekonomisk vinning för gärningsmannen och ekonomisk skada för säljaren. Det finns därför ett samband mellan vilseledandet (köpekontraktet) som resulterade i en handling (överlämnandet av bilen) samt den ekonomiska skadan för säljaren.Rätt att kräva betalning och häva köpetEn säljare har rätt att kräva betalning om en köpare inte betalar i rätt tid (51 § och 52 § KöpL). Om köparen inte betalar i tid och varan har kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpet endast om säljaren har förbehållit sig rätt till detta (54 § 4 st. KöpL). Ett sådant förbehåll kan vara ett avtalsvillkor i köpekontraktet.Om en köpare inte betalar i tid och är onåbar, är det således inte aktuellt att med framgång kräva betalning eller eventuellt kräva att köpet ska hävas. En möjlighet att få betalt är därför att ansöka om ett betalningsföreläggande vid Kronofogdemyndigheten.Ansöka om betalningsföreläggandeEtt alternativ till att få betalt är att vända sig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om ett betalningsföreläggande. En förutsättning för en sådan ansökan är att förfallodagen för betalningen har passerat (2 § BfL). Ansökan ska göras skriftligen och i ansökan ska beloppet som anges samt grunderna för yrkandet (9-10 § BfL). Det går även att yrka eventuell ränta (11 § BfL). En ansökan om betalningsföreläggande kostar 300 kr.Efter en ansökan om betalningsföreläggande skickar Kronofogdemyndigheten ett brev till den som är skyldig pengar med ett föreläggande om att personen ska yttra sig (25 § BfL). Föreläggandet ska även delges (29 § BfL).När Kronofogdemyndigheten har skickat brevet kan följande ske:1. Personen kan välja att betala sin skuld.2. Personen kan invända skriftligen mot ansökan till Kronofogdemyndigheten. Det ger den som ansöker en möjlighet att ta ansökan vidare till en tingsrätt.3. Personen väljer att inte yttra sig. Om personen inte invänder mot betalningskravet resulterar det i ett utslag (42 § BfL). Kronofogdemyndigheten kan exempelvis använda utslaget för att utmäta personens eller lön för att täcka skulden.SammanfattningDen situation som beskrivs i frågan uppfyller inte alla rekvisit för brottet stöld. Det beror på att överlämnandet av bilen var frivilligt och därmed inte olovligt. Däremot är situationen lik det brott som utgör bedrägeri om gärningsmannen (bilköparen) har förmått din son att överlämna bilen genom ett vilseledande. Att köparen inte går att nå tyder på att det rör sig om ett bedrägeri.Enligt köplagen har en säljare som inte får betalt i tid rätt att kräva betalning av köparen. Om varan finns i köparens besittning finns det en möjlighet att häva köpeavtalet om denna rätt finns reglerad i exempelvis köpeavtalet. Med tanke på att köparen inte går att nå kan det vara praktiskt svårt för en säljare att hävda sina rättigheter. En möjlighet för att kräva betalning är att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.RekommendationDin son har troligtvis blivit utsatt för ett bedrägeri. Jag rekommenderar därför att din son i första hand anmäler detta till Polismyndigheten, företrädelsevis på telefonnummer 114 14 eller genom att uppsöka en polisstation. Om din son har en försäkring kan han även kontakta sitt försäkringsbolag och kolla upp om denna typ av bedrägeri omfattas av försäkringen.Jag uppmanar även din son att undersöka köpeavtalets avtalsvillkor. Han bör särskilt leta efter ett villkor i köpeavtalet som reglerar situationen där köparen har fått bilen i besittning, men inte betalar köpeskillingen i rätt tid. Ett sånt villkor kan ge din son en möjlighet att häva avtalet om han får kontakt med köparen. En hävning av avtalet skulle innebära att bilen återgår i din sons ägo. Med tanke på att köparen just nu är onåbar är det inte möjligt att framställa krav på betalning eller häva köpet. Om din son vill ha betalt för bilen går det att ansöka om ett betalningsföreläggande vid Kronofogdemyndigheten. På Kronofogdemyndighetens hemsida finns det mer information om hur en sådan ansökan går till. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Kan skyltar som "privat badplats" inskränka allemansrätten vid en badplats?

2020-06-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej. Kan en badstrand vara privat om det inte ligger stugor i anslutning till den? Finns ett stugområde inärheten där vi bor , och folk har satt upp "privat Badplats". Dom säger att den bara är till för dom som bor i området. Våra barn och deras kompisar blir ifrågasatta och ivägkörda när dom badar där. Får man verkligen göra så? Det måste väl ingå i allemansrätten att man får bada där det inte finns någon tomt som är bebyggd...Med vänlig hälsning
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om allemansrätten i relation till rätten att vistas på en badplats. Regler om allemansrätten finns i Regeringsformen (RF) och Miljöbalken (MB).Vad är allemansrätten?Enligt en av Sveriges grundlagar har alla tillgång till naturen enligt allemansrätten (2 kap. 15 § 4 st. RF) Allemansrätten gäller både på land och på vatten och möjliggör för alla personer att vistas på annans mark. Rent juridiskt är allemansrätten en inskränkning av markägares äganderätt, då markägare inte har rätt till ersättning av personer som exempelvis slår upp ett tält för någon enstaka natt på deras mark. Allemansrättens innebörd är inte tydligt reglerad utan styrs av sedvanerättsliga bestämmelser och i ljuset av andra stadganden. Ett exempel på ett sådant stadgande är att var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet (7 kap. 1 § MB).Även om grundregeln är att allemansrätten omfattar all natur och annans mark, så finns det några undantag. Om exempelvis en badplats tillhör en tomt kan rätten till att använda annans mark begränsas. Detta beror på att allemansrätten inte sträcker sig över den så kallade hemfridszonen.De som bor i ett bostads- eller fritidshus har rätt till att området som ligger närmst omkring boendet ska vara privat och ostört. Vilka delar som ingår i denna hemfridszon är svårt att bedöma, ofta finns staket eller en väg som markerar en naturlig zon. En tumregel kan vara att ett hus som syns från badplatsen eller ligger väldigt nära ingår i hemfridszonen. Med tanke på att det inte finns något exakt avstånd, så ska varje person se till att all aktivitet bedrivs med hänsyn och inte störa de boende.Kan skyltar som "privat badplats" inskränka allemansrätten vid en badplats?Allemansrätten omfattar både privat och allmän mark. Om en badplats ligger utanför hemfridszonen kan en inte markägare begränsa allemansrätten genom att sätta upp skyltar. Även om markägaren har investerat i bryggor eller hopptorn kan inte denna investering upphäva allemansrätten. För att en markägare ska kunna begränsa allemansrätten på privat mark krävs betydande investeringar. Däremot ska de som använder badplatsen inte förstöra eller störa.AvslutningsvisAllemansrätten sträcker sig över land och vatten. Om badplatsen inte ingår i hemfridszonen får var och en enligt grundlagen bruka sin allemansrätt. Allemansrätten är förenad med ansvar och den aktivitet som bedrivs från inte vara störande eller förstörande. Det innebär exempelvis att eventuellt skräp ska plockas upp.Om era barn blir bortkörda igen rekommenderar jag att de stannar kvar och berättar att de har rätt enligt grundlagen att vistas på privat mark. En bra sida angående allemansrätten är Naturvårdsverkets hemsida.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Krävs det en diskussion om pris för ett bindande avtal?

2020-06-25 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag lade ut en annons på blocket och en köpare svarade att hon "köper gärna om det finns kvar och om det gick att hämta senare". Svarade att det var okej och att den dagen fungerade.Valde sedan att sälja till en annan köpare, varav köpare 1 hotar med att jag brutit mot det vi avtalat. Läst på om detta nu och jag anser inte att vi inte avtalat något utan bara att köpare 1 visat ett intresse. Pris har aldrig diskuterats.
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga handlar om avtal av köp av lös sak mellan två privatpersoner, därför är avtalslagen och köplagen tillämpliga.Jag tolkar att din fråga handlar om huruvida ditt agerande är att betrakta som ett avtalsbrott eller ej genom att sälja någonting till någon annan. För att det ska kunna röra sig om ett avtalsbrott måste det finnas ett giltigt avtal. Därför kommer jag inledningsvis att beskriva hur ett avtal kan se ut för att sedan förklara om det var ett avtalsbrott eller ej.När uppstår ett bindande avtal vid en annons?Ett bindande avtal uppstår genom anbud och accept (1 § avtalslagen). Ett anbud måste vara särskilt riktat till en bestämd adressat. En en annons på exempelvis Blocket riktar inte sig till en bestämd adressat och är därför inte att betrakta som ett anbud. En säljare eller snarare en annonsör, visar ett utbud som en potentiell köpare kan lämna ett anbud på (9 § avtalslagen). Om säljaren accepterar köparens anbud uppstår ett bindande avtal.Det betyder att en säljare på Blocket som annonserar ut exempelvis en cykel, har inte lämnat ett anbud som en potentiell köpare kan lämna en accept på. Det är istället den potentiella köparen som kommer med ett anbud som säljaren kan lämna en accept på.Måste pris diskuteras för ett bindande avtal?För att ett avtal ska bli bindande krävs anbud och accept. I svensk rätt finns inga formkrav på ett avtal, då ett avtal kan vara muntligt. Ett anbud behöver inte vara preciserat med pris för att ett bindande avtal ska uppstå. Det som är avgörande är således om en part har lämnat en accept på den andra partens anbud. Däremot krävs en beskrivning av när, vad och hur prestationen ska ske.Om ett pris inte följer av avtalet ska priset bestämmas utifrån vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt övriga omständigheter (45 § köplagen).Vad händer om en säljare på Blocket säljer till köpare 2 trots ett befintligt avtal med köpare 1?I svensk rätt är principen pacta sunt servanda, att avtal ska hållas, en grundläggande princip. För att ett avtalsbrott ska komma på tal krävs ett bindande avtal. Ett avtalsbrott sker om den ena parten inte presterar det hen ska göra enligt avtalet. En köpare kan kräva att säljaren ska fullfölja avtalet om en fullgörelse inte är oskäligt betungande för säljaren (23 § köplagen).Om säljaren har ett avtal med köpare 1, men säljer till köpare 2 uppstår en situation som kallas för tvesala. Om köpare 2 har varan i sin besittning (tagit emot varan) utan vetskap om säljarens avtal med köpare 1, har köpare 2 gjort ett så kallat godtrosförvärv (2 § godtroförvärvslagen). Köpare 1 har rätt att återkräva egendomen från köpare 2 mot lösen inom sex månader och har rätt att utkräva eventuell mellanskillnad som skadestånd från säljaren (5 § godtroförvärvslagen och 41 § 2 st. köplagen).Om köpare 1 inte vill betala lösen till köpare 2, kan köpare 1 fortfarande begära skadestånd av säljaren. Det beror på att säljaren inte presterar enligt avtalet och att det föreligger ett så kallat rättsligt fel då varan är såld till köpare 2 (41 § köplagen). Köpare 1 kan därför häva avtalet med säljaren (39 § köplagen) och ha rätt till skadestånd (40 § köplagen). Skadeståndets storlek beror på hur mycket köpare 1 exempelvis har lagt ut på att hyra ett eventuellt släp.SammanfattningFör att ett avtal ska uppstå krävs anbud och accept. Vid annonsering lämnar en säljare inte ett anbud utan ett utbud. En potentiell köpare lämnar sedan ett anbud som en köpare kan lämna en accept på. Om detta sker har ett bindande avtal uppstått. Anbudet behöver inte innehålla uppgifter om pris för att ett bindande avtal ska uppstå. Om en säljare har ingått avtal med två olika köpare och köpare 2 får saken i sin besittning, kan köpare 1 begära ut saken via lösen och begära att säljaren ska betala mellanskillnaden. Köpare 1 kan även häva avtalet och begära skadestånd på grund av rättsligt fel.RekommendationJag har gjort en bedömning och tolkning på det material som har framkommit i frågan. Jag tolkar att du har ingått ett bindande avtal med köpare 1, trots att ni inte har diskuterat något pris. Något som talar för att det finns ett bindande avtal är att du accepterade och hade avtalat om datum för upphämtning.Det är svårt att sia om eventuella konsekvenser. Det beror hur köpare 1 agerar. Det finns en möjlighet att du kan få betala en mellanskillnad vid en eventuell lösen. Det är också möjligt att köpare 1 framställer skadeståndskrav på grund av utgifter hen har haft på grund av ert avtal, exempelvis hyra av ett släp.Avslutningsvis så är det viktigt med en klar kommunikation gällande internetförsäljning, så att båda avtalsparterna är överens och har samma uppfattning av affären. Viktigt att tänka på är att en säljare också har rättigheter och kan begära fullgörelse av ett avtal om en säljare inte dyker upp eller hör av sig.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,