Vad är skillnaden mellan aktiv och passiv enskild näringsverksamhet när det gäller skatter/avgifter?

2020-10-10 i Inkomstskatt
FRÅGA |Skillnad mellan aktiv och passiv enskild verksamhet när det gäller skatter/avgifter
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av inkomstskattelagen (IL), socialavgiftslagen (SAL) och lagen om särskild löneskatt.Vad innebär aktiv och passiv näringsverksamhet?En aktiv näringsverksamhet anses bedrivas om en enskild näringsidkare arbetar i verksamheten i inte oväsentlig omfattning (IL 2 kap. 23 § första stycket). Detta innebär i normalfallet att det krävs nedlagd tid motsvarande minst en tredjedel av normal arbetstid i verksamheten. Det räknas annars som aktiv näringsverksamhet när det är den egna arbetsinsatsen som genererar intäkter i verksamheten.Passiv näringsverksamhet benämns negativt i förhållande till aktiv näringsverksamhet vilket innebär att om kraven på aktiv näringsverksamhet inte är uppfyllda så ska det anses vara en passiv näringsverksamhet (IL 2 kap. 23 § andra stycket).Vad blir det för skillnad avseende skatter/avgifter?Om det är aktiv näringsverksamhet som bedrivs så ska egenavgifter normalt betalas på 28,97% av överskottet i verksamheten (SAL 3 kap. 3 §). Medan om det är passiv näringsverksamhet som bedrivs så ska istället särskild löneskatt betalas på 24,26% av överskottet i verksamheten (lag om särskild löneskatt 2 §).Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

När är en individ rent juridiskt ett barn och vad har ofödda barn för rättigheter?

2020-09-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar när ett barn juridiskt räknas som barn i Sverige och därmed omfattas av exempelvis Barnrättslagen/barnkonventionen?Jag funderar över frågan kring vad ett ofött barn har för rättigheter exempelvis till skydd mot alkoholskador under graviditet.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är ett barn rent juridiskt när personen är under 18 årDen som är under 18 år är omyndig och får inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser (föräldrabalken 9 kap. 1 §). I barnkonventionen som numera är svensk lag framkommer det att med barn avses varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet (barnkonventionen artikel 1). Vad har ett ofött barn för rättigheter?I preambeln (bakgrund och historia som man ska förhålla sig till när man läser konventionen) till barnkonventionen står det att barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilda skyddsåtgärder och vård, inklusive rättsligt skydd, såväl före som efter födseln. Däremot finns det inga tydliga regleringar kring hur rättigheter för ofödda barn ser ut. Det råder dessutom delade meningar kring huruvida artikel 1 i barnkonventionen omfattar ofödda barn eller inte. Det finns många som hävdar att barnkonventionen enbart behandlar det födda barnets rätt eftersom konventionen inte svarar på när individens liv börjar. Svaret på din fråga är alltså att det finns delade meningar kring det ofödda barnets rättigheter och därför kan jag tyvärr inte ge dig ett klart svar för vad som gäller vid alkoholskador under graviditet. Med vänliga hälsningar,

Vad finns det för rätt till lön när man har arbetat utan skriftligt anställningsavtal?

2020-09-19 i Anställningsavtal
FRÅGA |En kvinna i en inredningsbutik frågade om jag kunde hjälpa till i kassan en dag när det var mycket folk. Hon tyckte jag gjorde ett så pass bra jobb att jag fått egna timmar samt arbetskläder. Nu har jag arbetat i ca 1 månad och jag frågade om lön. Chefen sa då att hon inte skulle ge mig någon lön då hon antog att hon enbart gjorde en god gärning för mig att hålla mig sysselsatt, samt att vi inte skrivit något anställningskontrakt. Stämmer det att jag inte kan få någon lön?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av avtalslagen (AvtL) och lag om anställningsskydd (LAS). Muntliga avtal gällerEnligt mig är det lite otydligt vad du och kvinnan i inredningsbutiken egentligen har avtalat och kommit överens om. Ett avtal uppstår genom anbud-accept vilket innebär att ena parten kommer med ett förslag som till exempel en förfrågan om jobb medan andra parten tackar ja eller nej till den ifråga anställningen (AvtL 1 §). Även om muntliga avtal är giltiga kan det vara svårt om parterna har uppfattat det man kommit överens om olika. I ditt fall verkar det som om du tolkar egna timmar och arbetskläder som en anställning medan chefen tolkar det som att du enbart skulle hjälpa henne som en god gärning. Även om jag förstår att du tolkade situationen som du gjorde så är det svårt för dig att bevisa att ett anställningsavtal har ingåtts eftersom det inte finns något skriftligt anställningskontrakt. Din arbetsgivare är skyldig att ge skriftlig information efter en månadDu skriver att du har arbetat i butiken i ungefär en månad och när det har gått en månad sedan dagen du började arbeta i butiken så har arbetsgivaren en skyldighet att ge dig skriftlig information om villkor som har betydelse för anställningsförhållandet (LAS 6 c § första stycket). Denna skriftliga information ska bland annat innehålla en beskrivning av dina arbetsuppgifter, vilken anställningsform som gäller, lön, semester (LAS 6 c § andra stycket). Om din arbetsgivare struntar i att ge dig denna skriftliga information efter att du har arbetat där en månad så kan du kräva skadestånd. Arbetsgivaren blir i så fall skyldig att betala lön till dig men också eventuell ersättning för skada som uppkommit. Detta kan innebära båda ekonomiska skada (förluster som uppkommer) men också allmänt skadestånd (för kränkning), (LAS 38 §).Kort sammanfattningOm du inte kan bevisa att du och din chef har ingått ett muntligt avtal om anställning så stämmer det att du inte får någon lön för det arbete som du har utfört. Däremot om du har arbetat i butiken i en månad så är arbetsgivaren skyldig att ge dig skriftlig information som bland annat ska innehålla uppgifter om lön. Om din arbetsgivare inte ger dig denna information efter att du har arbetat där en månad så kan du kräva skadestånd och på den vägen få utbetalt lön och eventuell ersättning för skada. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Att hålla kvar någon för biljettkontroll i kollektivtrafik

2020-09-12 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Om jag vid en biljettkontroll i Sl-trafiken blir tillfrågad att visa biljett så har jag hört att biljettkontrollanten inte har befogenhet att "hålla kvar mig" för att visa biljett. Utan att man egentligen bara kan gå förbi och säga "nej tack". Men om dom då påkallar tex ordningsvakt eller polis som hinner komma till platsen och "hålla kvar mig". Kan det då innebära någon rättslig påföljd för mig? Jag har i detta scenario en giltig biljett men har inte stannat för biljettkontrollanten. Har jag få begått ett brott genom att inte stanna?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du dels undrar om det kan innebära någon rättslig påföljd för dig när polis eller ordningsvakt håller kvar dig och dels om du har begått ett brott när du inte stannar för biljettkontrollanten. Får biljettkontrollanten hålla kvar dig?Under vissa förutsättningar får envar (det betyder "vem som helst") gripa en person som har begått brott. Detta är endast tillåtet om fängelse ingår i straffskalan och att den misstänkte påträffas på bar gärning eller på flyende fot (rättegångsbalken 24 kap. 7 § andra stycket). Att inte betala biljett för att åka kollektivt är brottsligt och går in under ringa bedrägeri där fängelse finns i straffskalan (brottsbalken 9 kap. 2 §). Det innebär alltså att biljettkontrollanten endast får hålla kvar dig om denne skulle ertappa dig med att inte ha giltig biljett. I det fall som du beskriver stämmer det alltså att biljettkontrollanten inte kan hålla kvar dig på enbart den grund att du går förbi utan att visa upp biljett. Kan det innebära någon rättslig påföljd när polis eller ordningsvakt håller kvar dig?Vidare kan biljettkontrollanten påföra en tilläggsavgift för resande som inte visar giltig biljett (lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik 1 §). Kontrollanten kan däremot inte tvinga någon att redovisa identitet men när polis eller ordningsvakt kommer till platsen kan denne begära ID och således verkställa tilläggsavgiften. Detta innebär att om du inte visar giltig biljett för polis eller ordningsvakt blir du skyldig att betala tilläggsavgift. Om du ändå har giltig biljett så ser jag ingen anledning till att inte visa upp den för polis eller ordningsvakt. Begår du något brottsligt när du inte stannar för biljettkontrollanten?Att du däremot inte stannade för biljettkontrollanten skulle jag inte påstå är brottsligt eftersom biljettkontrollanten inte har rätt att hålla kvar dig utan att ha påträffat dig på bar gärning eller på flyende fot (vilket inte verkar vara fallet i din beskrivning eftersom du har giltig biljett). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan en kommunal arbetsgivare vid anställning välja bort den som uppfyller samtliga krav i jobbannonsen till förmån för någon som inte gör det?

2020-10-10 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Kan en kommunal/regional arbetsgivare, trots att denne i sin jobbannons angivit tydliga minimikrav i form av utbildning, erfarenhet etc., ändå välja bort den som uppfyller samtliga skrivna krav till förmån för någon som inte gör det?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har kommunen fri anställningsrätt?Som utgångspunkt gäller att en kommunal arbetsgivare har fri anställningsrätt och kan alltså anställa vilken önskad sökande som helst. Trots detta finns det begränsningar till den fria anställningsrätten vilket kommunen måste ta hänsyn till vid sin rekrytering. För det första måste kommunen iaktta saklighet och opartiskhet vid anställning (regeringsformen 1 kap. 9 §). Detta innebär att kommunen inte får anställa efter egen subjektiv bedömning. Vidare är kommunens fria anställningsrätt begränsad genom diskrimineringslagen (DiskL). Arbetsgivaren får inte diskriminera någon på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (DiskL 1 kap. 5 §). En ytterligare begränsning i kommunens anställningsrätt är den så kallade företrädesrätten. Det innebär att arbetsgivaren ska vända sig till tidigare eller redan anställda när nyanställningar är aktuellt (lag om anställningsskydd 25 §).Innebär det att den kommunala arbetsgivaren kan välja bort den som uppfyller samtliga minimikrav till förmån för någon som inte gör det?Om den som inte uppfyller de angivna minimikraven i jobbannonsen ska anställas istället för den som faktiskt uppfyller kraven så är en första förutsättning att anställningen sker sakligt och objektivt. Om personen i fråga inte uppfyller varken relevant utbildning eller erfarenhet kan det däremot ifrågasättas ifall saklighet och objektivitet verkligen har iakttagits. Vidare får inte anställningen göra att den som uppfyller kraven blir diskriminerad genom någon av de sju diskrimineringsgrunderna som finns (se ovan). Till sist får inte personen som inte uppfyller kraven anställas om det går före någon annan som har företrädesrätt. Om kommunala arbetsgivaren har tagit hänsyn till det jag precis nämnde så har arbetsgivaren alltså möjlighet att anställa en person som trots allt inte uppfyller kraven i jobbannonsen. Motiveringen till att anställa någon som inte uppfyller kraven kan vara att denne anses bäst lämpad för arbetet. Bedömningen gällande personlig lämplighet måste däremot vara förklarlig och förståelig för en utomstående bedömare.Eftersom jag inte vet vad exakt det är för minimikrav som det rör sig om i situationen och heller inte om det finns diskriminerande grunder eller företrädesrätt så kan jag tyvärr inte ge dig ett helt tydligt svar på din fråga. Det jag kan säga är bara att så länge den kommunala arbetsgivaren iakttar saklighet och objektivitet, inte diskriminerar och tar hänsyn till företrädesrätten så kan de anställa någon som inte uppfyller kraven i jobbannonsen.Med vänliga hälsningar,

Behövs serveringstillstånd när tanken är att bjuda ett i förväg bestämda personer på alkohol tre till fem gånger per år i ett museum?

2020-09-19 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |HejsanVi är ett litet museum i Stockholm som varit stängt i 3 år och nu öppnar vi igen till allmänheten, vi öppnar inte som vanligt museum, då man behöver boka in sig i en visning med max 15 personer. I nästa år planera vi att göra konstnärsamtal, 3 till 5 tillfall per år där bjuder vi press och vår gästlista med max 100 personer för ett samtal med konstnären som vi ställerut och vi tänkte bjuda de på lite vin, alltså vi bjuder och vi inte säljer! De 100 personer är bjudna via oss och vi vet redan vem de är eftersom de är vår gästlista som vi kommer att bjuda de 3 till 5 gånger per år. Behöver vi alkoholtillstånd i det här fallet? Tack på förhand
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av alkohollagen. Huvudregeln är att ett serveringstillstånd krävs för att få servera alkohol (alkohollagen 8 kap. 1 § första stycket). Serveringstillstånd behövs dock inte om:- serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, - serveringen sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och- serveringen äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol-eller lättdrycker (alkohollagen 8 kap. 1 a §). Du skriver att ni har en gästlista för max 100 personer, att ni tänker bjuda på alkohol och inte sälja och jag tolkar det som att detta ska ske på ert museum, detta sammantaget tyder på att serveringstillstånd inte behövs. Du skriver däremot också att er tanke är att bjuda gästerna tre till fem gånger per år vilket innebär att serveringen inte avser ett enstaka tillfälle. Enligt min bedömning skulle ni inte behöva serveringstillstånd för den första gången men om ni tänker ha fortsatta bjudningar på alkohol så kommer ni behöva söka om serveringstillstånd. En sådan ansökan gör ni skriftligen till den kommun där museet ligger (alkohollagen 8 kap. 10 § första stycket). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det förtal att berätta för andra att någon har HIV-sjukdom?

2020-09-15 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag lever sedan drygt 10 år med hiv. På grund av den stigma som finns kring den sjukdomen har jag, som så många andra, valt att inte leva öppet med min situation. Inte ens mina egna barn vet om detta. Jag är välbehandlad och har en sk. Smittfri hiv där virus ej går att mäta i mitt blod.Dock har jag till de jag haft sexuella relationer med berättat. I min senaste relation som varade i 2 år så har mitt ex. sagt att hon tänker berätta för sina barn om hur det är. Och jag vet inte alls för vilka andra hon pratar med detta om. Saken är den att just denna gång hade vi sex innan jag berättade, vilket såklart var dumt men inte olagligt då min läkare befriat mig från informationsplikten. Hon fick veta det från mig efter någon vecka och har efter det valt att stanna i relationen i två år. Varför hon nu har sånt behov att prata om detta med andra kan man bara spekulera i. Jag undrar nu om detta kan vara någon form av förtal att hon väljer att berätta om min sjukdom till vem som helst? Trots att vi levt två år tillsammans och hon alltid varit väl medveten om att det är viktigt för mig att hålla detta hemligt.Hon postar det inte på Facebook eller liknande men att hon kan prata runt.Jag är en relativt igenkänd person i den stad jag bor i och vill av den anledningen heller inte att det skall komma ut. Om det kan ledas till förtal så vill jag kunna säga det till henne att hon inte kan prata om min sjukdom med folk i vår närhet utan att då klassas som förtal.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av brottsbalken (BrB). Ditt ex kan ha gjort sig skyldig till brottet förtalAtt utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att annars lämna uppgift som är ägnad att utsätta annan för andras missaktning uppfyller brottet förtal (BrB 5 kap. 1 § första stycket). Om ditt ex skulle berätta om din HIV-sjukdom för andra så innebär det att hon lämnar en konkret uppgift om dig. För straffbarhet krävs vidare att uppgiften är ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Detta innebär att uppgiften är nedsättande och typiskt sett kan medföra att andra får en mer negativ bild av personen. Bedömningen av vad som är en nedsättande uppgift ska göras utifrån den utpekades utgångspunkt och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Du skriver om den stigma som finns kring sjukdomen och att du därför själv valt att inte gå ut med att du har den. Om ditt ex berättar för andra att du har HIV finns det risk att andras uppfattning påverkas på ett negativt sätt vilket skulle skada ditt anseende. Jag skulle därför säga att det är en typiskt sett nedsättande uppgift som är ägnad att utsätta dig för andras missaktning. Vidare skriver du att du är en relativt igenkänd person i den stad du bor i och till detta hör att politiker och andra offentliga personer får anses tåla mer än andra. Däremot förutsätter det att uppgifter som lämnas är relevanta och i detta fall ser jag ingen anledning till att din sjukdom skulle vara en relevant uppgift i förhållande till din yrkesroll eller anledning till att du är igenkänd (oavsett vad det kan tänkas vara). Måste finnas uppsåtFör att ditt ex överhuvudtaget ska kunna göra sig skyldig till brottet förtal så måste hon ha haft uppsåt (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Det innebär att hon måste ha haft en avsikt med att utpeka dig och varit medveten om att det finns en stor risk att andra får en negativ uppfattning om dig till följd. Med tanke på att hon är väl medveten om att du vill hålla din sjukdom hemlig men trots detta vill berätta för andra så tyder detta på att hon har uppsåt. Ibland kan förtal vara försvarligtÄven om dessa rekvisit för brottet förtal verkar vara uppfyllda i situationen kan det trots allt vara försvarligt. För att detta undantag ska bli aktuellt krävs det antingen att ditt ex ska ha varit skyldig att uttala sig om din sjukdom eller att det annars var försvarligt med hänsyn till omständigheterna. Dessutom ska ditt ex i så fall visa att uppgiften är sann eller att hon hade skälig grund för den (BrB 5 kap. 1 § andra stycket). I situationen som du beskriver ser jag ingen anledning till varför ditt ex skulle vara skyldig att lämna uppgiften om din sjukdom. Ett typiskt exempel på när någon är skyldig att lämna uppgifter är sanningsplikten för vittnen under en rättegång. Ditt ex kanske hävdar att hon vill lämna uppgiften om din sjukdom i syfte att varna andra men samtidigt skriver du att din sjukdom är sk "smittfri HIV" vilket hon rimligtvis borde veta om. Att berätta för familj eller vänner kan ibland ses som försvarligt eftersom det finns ett ganska stort utrymme för att lämna "nedsättande uppgifter" i de situationerna. Men enligt din beskrivning verkar det som att hon vill berätta för bland annat sina barn men även fler personer. Med grund i ovanstående skulle jag bedöma att det inte är försvarligt för ditt ex att berätta för andra om din HIV-sjukdom och därför har det ingen betydelse att uppgiften är sann. Kort sammanfattningOm ditt ex berättar om din HIV-sjukdom för andra så finns det en risk att du utsätts för andras missaktning eftersom det får betraktas vara en nedsättande uppgift som andra kan få en negativ uppfattning om. Enligt mig tyder det på att ditt ex har uppsåt om hon berättar för andra. Det finns heller ingen skyldighet för ditt ex att berätta för andra och om hon skulle vilja varna andra så kan inte det heller anses vara försvarligt eftersom din sjukdom är smittfri. Med detta sagt så skulle ditt ex alltså kunna göra sig skyldig till brottet förtal om hon berättar för andra om din HIV-sjukdom. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det tillåtet att servera alkohol i en pop-up butik?

2020-09-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, jag undrar vad som gäller om man vill servera bubbel i samband med en pop up-butik? Jag har en webbaserad butik och kommer vid ett eller några tillfällen ha en fysisk popup-butik under några timmar. Jag skulle vilja bjuda på bubbel och tilltugg men blir tveksam till om det är lagligt.
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av alkohollagen. För att få servera alkohol krävs det i normalfallet ett så kallat serveringstillstånd vilket utfärdas av kommunen där serveringsstället är beläget (alkohollagen 8 kap. 1 § första stycket). Serveringstillstånd behövs dock inte om:- serveringen avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, - serveringen sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och- serveringen äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol-eller lättdrycker (alkohollagen 8 kap. 1 a §). Du skriver att du vid ett eller flera tillfällen vill bjuda på bubbel i samband med pop-up butik och eftersom det verkar planeras ske som ett öppet evenemang dit alla är välkomna så är min bedömning att serveringstillstånd behövs i ditt fall. Om du vill bjuda på alkohol bör du därför söka om ett tillfälligt serveringstillstånd. En sådan ansökan gör du skriftligen till den kommun som du tänkte ha evenemanget i (alkohollagen 8 kap. 10 § första stycket). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,