Är föreskrifter lag som måste följas?

2021-04-27 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Det som står i den nya hund och katt föreskriften är:6 kap. 2 § Djurhållaren ska vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förebygga oplanerad, oönskad eller överdriven reproduktion av de djur som han eller hon ansvarar för.I de allmänna råden till denna paragraf står:Katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt förhindrade från att kunna föröka sig okontrolleratMIN FRÅGA:Jag skulle så gärna vilja hitta någonstans "det som står att i föreskrifterna är lagar".... Det står bara att det är "regler" , även på Jordbruksverket. Så att jag kan hänvisa dit när folk knorrar, ex "Vaddå lag, det står ju inte i Djurskyddslagen (2018:1192) utan i föreskrifterna,Då syftar jag inte på de allmänna rekommendationerna som är exempel på hur reglerna kan följas.Kan ni ge mig ett citat eller liknande som jag kan använda som källa? Om det nu är så att reglerna ÄR lagar?
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Alla är de regler; lag, förordningar och föreskrifterAlla lagar grundar sig egentligen i föreskrifter, det är hur dessa föreskrifter meddelas som skiljer sig åt, inte dess normativa verkan. Föreskrifter ska likväl som lag följas, vid risk att annars drabbas av påföljd, och kan antingen meddelas genom lag, eller genom att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne. Den makten kan i sin tur delegeras från regeringen till enskild förvaltningsmyndighet eller en kommun (8 kap. 10 § regeringsformen (1974:152) (RF)). När riksdagen meddelar föreskrifter, görs det genom lag och av regeringen genom förordning (8 kap. 1 § RF). Resten, de regler som inte kan hänföras till lag eller förordning kallas bara för föreskrifter, vilka alltså meddelas av myndigheter andra än regeringen, såsom Jordbruksverket vad gäller hund och föreskrifterna, och av kommuner. Dock, ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning, dvs. av riksdagen eller regeringen. En myndighet kan således inte på eget bevåg meddela föreskrifter inom ett ämne, där myndigheten saknar, av riksdag eller regering delegerad kompetens. Lag äger alltid, i alla lägen, företräde framför förordningar och föreskrifter meddelade av myndighet eller kommun, och grundlag företräde framför lag. Att ta med sigFöreskrifter ska åtlydas på samma sätt som "vanliga" lagar, detta beror på 8 kap. 10 § RF. Att föreskrifter ofta saknar sanktioner är en annan sak, som ofta motiveras av rättssäkerhetsskäl då det normalt är svårare för den enskilde att ha god kännedom om alla upptänkliga föreskrifter på detaljnivå.Ordalydelsen i det allmänna rådet är vagt formulerad, jfr termen "bör". Förklaringen ligger i att allmänna råd är inte en bindande rättskälla, det är endast regler som t.ex. den i frågan återgivna 6 kap. 2 § som är en bindande föreskrift.Hälsningar,

går det kvitta skatt på vinst för husförsäljning mot köpa ny fastighet?

2021-04-17 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej. går det kvitta skatt på vinst för husförsäljning mot köpa ny fastighet?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SammanfattningJa enligt uppskovsreglerna kan du i princip kvitta skatt på vinst för husförsäljning, annars är utgångspunkten att så fort avyttring sker beskattas man för kapitalvinsten oavsett hur tätt inpå det nya objektet förvärvas.Tillämpliga bestämmelserDin beskrivning träffas av reglerna för uppskov i 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Principen är ungefär densamma som att kvitta skatt på vinst för husförsäljning mot ersättningsbostad. I kapitlet talas dock om avdrag för uppskovsbelopp istället för kvittning. Tanken är att du ska kunna skjuta upp eventuell vinst i ett led att motverka påtaglig inlåsningseffekt. FörutsättningarGrundläggande villkor anges i 47 kap. 2 § IL. Uppskovsbelopp får dras av om kapitalvinst föranletts av en avyttring av ursprungsbostad (privatbostad, varom minst 50 % av ytan används till bostadssyfte, 47 kap. 3 § IL), och du tänker förvärva eller har förvärvat en ersättningsbostad (t.ex. småhus på mark, se närmare om definition av ersättningsbostad i 47 kap. 5 §), samt att du tänker bosätta dig eller har bosatt dig i ersättningsbostaden. Viktigt är förtydligandet i 47 kap. 5 a § IL; som ersättningsbostad räknas inte ene bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras. Avser du förvärva ny fastighet, gäller alltså att du som längst kan vänta med förvärvet till och med 31:e december 2022. BeräkningSäljer du huset detta året och före utgången av 2021 förvärvar ny bostad beräknas uppskovet på följande sätt. Är ersättningsbostadens pris minst lika högt eller högre än för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsbeloppet vinsten du gjort på ursprungsbostaden. Därvid utgår ingen skatt. Är ersättningsbostadens pris lägre än för ursprungsbostaden sker en särskild beräkning: (kapitalvinsten + tidigare uppskovsbelopp) x ersättningen för ersättningsbostaden/ersättningen för ursprungsbostaden = uppskovsbeloppet.När ska den uppskjutna skatten betalas?Vid avyttring av ersättningsbostaden (47 kap. 11 § första stycket IL). Men som du kanske lagt märke till kan tidigare uppskovsbelopp ackumuleras och skjutas på även vid en försäljning av ersättningsbostaden.Hälsningar,

Ändringsfrekvens av brottmål i hovrätten

2021-04-13 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Min våldtäksman dömdes i tingsrätten, och har överklagat. Jag är ni orolig att möta han på gatan igen om han frias, och undrar om ni har någon form av statistik på ändringsfrekvensen på hovrätten vs tingsrätten i sexualmål. Jag antar att de gör samma bevisvärdering om den åtalade inte lägger fram ny bevisning(vilket han inte gjort) samt ser att dommen är styrkt. Vi har mycket bevis på vår sida, vittnen till själva händelsen, vittnen på hur jag mådde efteråt samt stödbevisning. Han har ingen bevisning snarare tvärtom då hans vittnesmål inte är trovärdig då vi kunde bevisa han ljög i saker. Vad tror ni som är utbildade? Och är det rimligt att vara orolig för att han frias helt?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I en undersökning daterad 2015 (Östling, Svea hovrätt (2015), se s.5, s.6, och s. 12 f.) framgick det att av brottsmålsdomar låg ändringsfrekvensen på 44 % i hovrätten. Sett till sexualbrottmålen låg ändringsfrekvensen på 31 %. Statistiken avser ändringar såväl i mildrande som skärpande riktning, gällande påföljd och friande eller fällande dom, varför procenttalet blir högre än vad procenten ligger på för ändring avseende något isolerat hänseende. Frekvensen av ändring från fällande till friande dom lär ligga betydligt lägre än 31 %. Vi har fri bevisprövning i Sverige. Hovrätten kan därmed göra en annan bevisvärdering än tingsrätten. Det går inte bestämt förutsäga hur domstolen i slutändan värderar bevisningen, men man kan göra mer eller mindre kvalificerade antaganden utifrån hur bland annat högsta domstolen i sina prejudikat resonerat kring liknande bevisning. Mycket talar, utan att vara insatt i sakomständigheterna, med hänsyn till, vad det verkar, det starka bevisläget, för att hovrätten går på tingsrättens linje. Rättsläget kring stödbevisning i sexualbrottmål har utkristalliserat sig i rättspraxis och en trovärdig berättelse av målsäganden i kombination med stödbevisning når i många fall upp till beviskravet (utom rimligt tvivel) i sexualbrottmål. Att hovrätten inte tillskriver viss bevisning lika stort värde som tingsrätten går ändå inte helt att bortse ifrån, det är en teoretisk möjlighet, om än i vissa fall avlägsen sådan.Hälsningar,

Om fel uppstår mellan avtal om köp av fastigheten och tillträdet, vem bär ansvaret? Och vad händer om felet fanns sedan tidigare?

2021-04-04 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga! Vem är ansvarig om kompressorn till luft-vatten värmepumpen gick sönder ungefär en vecka innan tillträde? Vi vet inte om den var trasig eller ej under överlåtelseavtalet. I avtalet står det att fastigheten överlåts i det skick den är på kontraktsdagen. Kompressorn var 14 år gammal och hade kunnat gå sönder när som helst. Pumpen är 14 år gammal och köparen kräver xx:- i ersättning för reparation.Vad är det som gäller egentligen?
Pontus Fridén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättslig utgångspunktAktuell reglering kring fast egendom hittas i 4 kap. jordabalken (1970:994) (JB). Till en fastighet hör anläggningar som har anbragt inom fastigheten för stadigvarande bruk som en kompressor (2 kap. 1 § första stycket JB). Närmare om fel finns i 4 kap. 19 § JB, däri står att om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köper, har köparen rätt till avdrag på köpeskillingen. I andra stycket och tolkningen av det, i rättspraxis och juridisk litteratur, framgår att köparens undersökningsplikt vid fastighetsköp är tämligen långtgående. Således får inte åberopas vad köparen borde ha upptäckt vid en undersökning, normalt kompletterad av en besiktningsman. Undersökningsplikten kan vara normal, utökad eller reducerad beroende på omständigheterna, så reduceras den av betryggande svar på konkret fråga av köparen angående visst förhållande. Vem som står faran för tiden mellan avtalet och tillträdet regleras i 4 kap. 11 § JB.Bedömningen i förevarande fallKompressorn var fungerande vid avtalets ingåendeSäljaren står faran fram till det avtalade tillträdet och köparen därefter (4 kap. 11 § JB). Tidigareläggs tillträdet förskjuts fareövergången till det faktiska tillträde. Emellertid upphör säljarens ansvar vid det faktiska eller avtalade tillträdet, vilket är avhängigt lydelsen av avtalet. Att fastigheten överlåts på kontraktsdagen i befintligt skick torde inte innebära att samma dag också är avtalad tillträdesdag, utan snarare bör innebörden, med hänsyn till lagtexten, vara att fel som därimellan uppstår står säljaren risken för (observera inte bara visar sig utan uppstår). Men observera att det i avtalet kan stå att med kontraktsdag likställs tillträdesdag. Den som vill göra gällande fel måste reklamera medelst meddelande till säljaren inom ganska snar framtid (4 kap. 19a § JB). Kompressorn var redan trasig vid avtalets ingåendeFrågan är likt du nämner, om kompressorn redan var trasig vid avtalet. I så fall blir grundar sig den juridiska lösningen i huruvida du borde ha upptäckt felet vid undersökningen. Om du inte borde ha känt till detta (höga krav för att du ska anses inte ha känt till felet), berättigas du prisavdrag motsvarande kostnaden, förutsatt att du reklamerar inom skälig tid. Motsatsvis, om du borde ha känt till felet, exempelvis kompressorn såg ut att vara i dåligt skick, det kunde inte ha undgått dig att åldern på kompressorn är en riskfaktor eller liknande, har säljaren rätt. Den andra premissen, kompressorn var funktionsduglig vid överlåtelseavtalet, gör att det inte fanns något fel att känna till. Således bär säljaren faran och du får rätt till avdrag på köpeskillingen om förutsättningarna i stycket ovan är uppfyllda. BevisfrågaSom lätt inses är det till lättnad för köparen ur rättsligt- och bevishänseende om kompressorn var fungerande vid avtalets ingående jämfört med om kompressorn redan var trasig. Huruvida kompressorn var trasig eller ej är i sig en intrikat bevisfråga. Lämna gärna en kommentar om du har fler frågor.Hälsningar,

Hur uppfyller man försörjningskravet?

2021-04-26 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej! Jag och min flickvän vill ansökta om uppehållstillstånd med anknytning att flytta till Mig. Jag äger huset med mina föräldrar .Uppfyller jag Försörj­nings­kravet?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att försörjningskrav råder för personer som söker uppehållstillstånd på grund av anknytning, följer av 9 § första stycket lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (BegrL). Du uppfyller kravet genom att du erhåller lön (som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehållsbeloppet. I år ligger beloppet på 5 016 kronor för en ensamstående vuxen och 8 287 kr för sammanlevande sambor), A-kassa, inkomst från näringsverksamhet och/eller har en tillräcklig förmögenhet (Förordning (2016:850) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige). Det räcker att infria något av kriterierna.Hälsningar,

Om man säljer ett fritidshus som är nolltaxerat, behöver man betala reavinst då?

2021-04-14 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Om man säljer ett fritidshus som är nolltaxerat, behöver man betala reavinst då?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Grundläggande bestämmelserVad fastighet är i skatterättsligt hänseende anges i 2 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) (IL), som fastighet räknas förutom fast egendom även lös egendom, alltså inbegripet fritidshus på ofri grund. Som bosatt i Sverige är man obegränsat skattskyldig och därvid skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige (3 kap. 3 § p.1 och 3 kap. 8 § IL).Avyttring av fastighet, skattepliktig inkomst?Inkomster hänförliga till kapitalvinst till följd av en avyttring t.ex. försäljning (44 kap. 3 § IL) är skattepliktiga för fysiska personer inom inkomstslaget kapital (41 kap. 1 § jfr också 2 § IL). Kapitalvinsten beräknas i huvudregel som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskat med utgifter för t.ex. mäklararvode och omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Sistnämnda avser anskaffningsbeloppet ökade med förbättringsutgifter (44 kap. 14 § IL). Inkomstskattelagen innehåller ett särskilt kapitel (45 kap.) för avyttring av fastighet, men detta föreskriver inte att taxeringsvärdet påverkar skatteplikten, därav sker beräkningen enligt ovan angivna huvudregel. Däremot tas kapitalvinsten inte upp i sin helhet utan till 22/30-delar (kvotering) därefter är skatten 30% på den summan (65 kap. 7 § IL), skatten landar således på 22% kvoteringen inräknad. SvaretTaxeringsvärdet inte spelar någon roll för huruvida vinsten är skattepliktig. Vid försäljning av fritidshus som är nolltaxerat behöver man vid eventuell vinst betala skatt. En situation utanför ramen för frågan där det, på grund av huvudsaklighetsprincipen, kan ha betydelse är vid gåva.Hälsningar,

Köpte ovanligt billig maskin online, avtalet ångrades av säljaren på grund av tekniskt fel. Är avtalet giltigt eller ogiltigt?

2021-04-09 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej!Hittade verktyg i en onlinehandel ovanligt billigt. Beställde, betalade och fick en orderbekräftelse plus kvitto. Ett köp har alltså genomförts. Fick idag mail om att tack vare ett tekniskt fel så var det ett ej marknadsrealistiskt pris som satts på varorna och företaget kommer därför makulera hela min order och pengarna föras tillbaka om ca 3 dagar.Även om man reserverar sig för felskrivningar etc. Så bör väl alla ändringar och felskrivningar kontrolleras INNAN ordern är slutförd och betald från deras sida. Är det verkligen okej att bara makulera en order för att man känner för det när ordern är bekräftad och betald? Ha en trevlig dag och tack på förhand!
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättslig utgångspunktHuvudregeln är precis som du skriver att när avtal väl ingåtts med ett visst innehåll ska detta hållas (pacta sunt servanda). Av billighetsskäl finns vissa betydelsefulla undantag härom.Aktuell reglering står att läsa i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL). 32 § AvtL som situationen träffas av är mycket svårläst, delvis eftersom bestämmelsen är avsedd att läsas motsatsvis. Vad som ligger inom gränsen respektive utanför får delvis avgöras med hjälp av förarbetena, lagkommenterarer och doktrin. Klart inom gränsen ligger tangentfelslag och omkastning av siffor. Som exempel inom doktrinen anförs att om en varas prisuppgift är felregistrererad föreligger i allmänhet ett förklaringsmisstag. Omständigheter i det enskilda falletDu har angett att verktyget var ovanligt billigt. Det är normalt, om inget annat skäl som förklarar underpriset är för handen, en följd av felskrivning eller annat misstag. Säljaren är då inte bunden av det icke-marknadsmässiga priset om du insåg eller borde ha insett misstaget (32 § AvtL). Med andra ord måste du ha befunnit dig i god tro avseende priset för att avtalet ska bestå. Ond tro är du i om priset framstod som osedvanligt förmånligt i förhållande till marknadsvärdet, och mot bakgrund av vad du anfört om hur du uppfattade priset har du varit i ond tro, åtminstone i bemärkelsen "bort insett" säljarens misstag. Påföljden blir att avtalet är ogiltigt, även om detta orsakar onödig tidsutdräkt för konsumenten. Risken är dock förutom att företaget ådrar sig badwill, om liknande prissättningsproblem återkommer, att prisavvikelsen någon gång är liten och därför konsumenten i god tro, varpå avtalet står sig. Förekommer systematisk marknadsmanipulation är det en fråga som behandlas separat inom marknadsrätten. I vissa fall kan detta föranleda ingripande av konsumentombudsmannen. Återkoppla gärna om något är oklart.Trevlig helg!Hälsningar,

Vill godkänna ett arbete på byggnad i efterhand, kan uppskov för dröjsmålsränta medges om betalning sker efter besiktning som utförts senare än förfallodagen.

2021-04-03 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag har lagt om tak på mitt hus. Vem bestämmer när arbetet är utfört. Jag anser att jag måste godkänna arbetet först med en besiktningsman innan jag kan betala fakturan.Hur lång tid efter förfallodagen (på fakturan står den 10 dagar netto) har jag på mig innan de kan debitera dröjsmålsränta. Hälsningar
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Fakturan och räntaBetalning ska i huvudregel ske på förfallodagen med risk att dröjsmålsränta annars utgår från och med dagen därpå (3 § första stycket räntelagen (1975:635) (RänteL)). Normalt bestämmer näringsidkaren när arbetet är klart, men rättsligt sett är arbetet inte klart förrän vad som avtalats fullgjorts. Arbetet och besiktning samt rätten att innehålla betalning som påföljd vid felTakbyte är en form av arbete på byggnaden, i detta fall, utfört av en näringsidkare åt en privatperson. Detta aktualiserar konsumenttjänstlagen (1-1a § konsumenttjänstlag (1985:716) (KtjL). Uppdagas fel hänförligt till arbetet i samband med besiktningen, får du som konsument hålla inne betalningen enligt 19 § KtjL (16 § första stycket KtjL). Situationen är således denna att om besiktningsmannen upptäcker fel så behöver du inte betala för vad som kan ge dig säkerhet för dina krav på grund av felet hos tjänsten, även om fakturans förfallodatum inträtt. Följaktligen utgår ingen dröjsmålsränta avseende det belopp du kan hålla inne. Och vice versa om påståendet rörande fel visar sig obefogat i efterhand. Visar sig inga fel och besiktning sker efter 10 dagar kan företaget kräva dig på dröjsmålsränta om 8 procenthenheter avseende fakturabeloppet per år (6 § RänteL) om inte annat avtalats. Ni kan ha avtalat om en högre eller lägre ränta, lagen är inte tvingande.Sammanfattningsvis har du egentligen ingen tid på dig efter förfallodagen innan de kan debitera räntan. Situationen är dock, likt ovan nämnt, annorlunda om fel visar sig. Tänk då på att du endast kan innehålla så mycket som är rimligt i säkerhet för dina krav, och att om du inte betalar resterande belöper ränta på det beloppet, såvitt inte dina krav rimligen avser hela fakturasumman.Hälsningar,