Är det tillåtet att bedriva försäljning av folköl i begränsad omfattning utan tillstånd?

2020-09-04 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Lawline! Jag har en fråga om försäljning av folköl! Jag och några kompisar försöker samla in pengar till ett projekt genom att köpa och sälja folköl från ett bryggeri som själva säljer. Min fråga är om vi behöver ha något tillstånd för att sälja folköl? Vi säljer bara till bekanta och i en begränsad mängd.
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Definitionen av alkoholdryckRegleringen kring försäljning av alkoholhaltiga drycker finns framförallt i alkohollagen (2010:1622). I lagens iinledande kapitel uppställs definitionen på vad som krävs för att en dryck ska anses vara alkoholdryck. Härvid står det i 1 kap. 5 § att med alkoholdryck avses en dryck med en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent. Dryck som har högst 2,25 volymprocent benämns lättdryck enligt andra stycket samma lagrum.Till vilken grupp hänförs folköl, lättdryck eller alkoholdryck?Det beror som du säkert redan förstått uteslutande på volymprocenten alkohol. Folkölen har av tradition en alkoholhalt från 2,25 procent upp till och med 3,5 procent. Den kvalificeras således som alkoholdryck i lagens mening. Vad gäller då för försäljning av alkoholdryck?I 3 kap. 1 § stadgas kort att alkoholdrycker får inte säljas om det inte finns rätt till det enligt alkohollagen (dvs. tillstånd). SlutsatsDet fordras tillstånd att sälja folköl (alkoholdryck) i Sverige. Den som bryter mot regeln kan dömas för olovlig försäljning av alkohol till böter eller fängelse i högst två år enligt 11 kap. 3 §.Hoppas att du fick svar på din fråga!Rekommenderad vidare läsningVill du läsa mer om vad som krävs för att erhålla tillstånd rekommenderar jag Folkhälsomyndighetens hemsida, du kommer dit genom att klicka här.Hälsningar,

Går den efterlevande makens rätt före särkullbarn vid den ena makens bortgång?

2020-08-31 i Särkullbarn
FRÅGA |I min mammas testamente finns det ett ny bil värd 200.000 kr.Vid arvskiftetshandlingen så är den bilen borttagen och ersatt av en gammal bil ifrån 1990 värd 2000 kr.Änklingen efter min mor o advokatbyrå påstår att det finns en paragraf i lagen som gör att Änklingen i dödsboet kan behålla bilen utan att ge mig ersättning för min del av värdet. Stämmer detta ?
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den efterlevande maken har rätt till kvarlåtenskapen framför bröstarvingar (barnen). Vid den ena makens död får den andre maken således allt. Undantaget är om arvlåtaren har särkullsbarn så äger dessa rätt att få ut sin arvslott direkt 3 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB). Tillfogas ska att Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Denna s.k basbeloppsregeln gäller även mot särkullbarn. Makens rätt går här ändå orubbligt före särkullsbarns arvslott, upp till lagstadgad belopp.Jag uppfattar det som att maken till din bortgångne mamma inte är din biologiska pappa. Du har därför rätt till din arvslott, men maken har rätt till egendom motsvarande fyra gånger prisbasbeloppet (47 300 år 2020), totalt blir det 189 200 kr. Förmodligen åsyftas detta av maken och advokatbyrån när de hänvisar till en paragraf i lagen. I stort sett uppgår ju det bilens värde.Är bilen den enda egendomen i förmögenhetsmassan tycks alltså maken och advokatbyrån ha gjort en riktig analys av gällande rättsläge. Men skulle du inte få ut din arvslott på grund av basbeloppsregeln, tilldelas du efterarvsrätt enligt 3 kap. 2 § första stycket ÄB. Med andra ord ärver du den efterlevande maken till hälften. Om du är missnöjd med arvsfördelningen, eller annars vill gå vidare med ditt fall rekommenderar jag dig att först kontakta någon av Lawlines skickliga jurister https://lawline.se/contact.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Kan man överklaga en dom som fallit fyra år sedan, om inte vad kan man annars göra?

2020-08-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej jag blev dömd för våldtäkt 4år sen och den tjejer vill ha bara pengar hon hade ljugit och sa att jag hade stoppat min fingrar till hennes vagina, det stämmer inte vad kan jag göra anlita en advokat eller?
Pontus Fridén |Hej!Domstolen fann alltså dig skyldig till brottet våldtäkt för fyra år sedan i enlighet med 6 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) (BrB). Är du missnöjd med domen ska ett överklagande ske inom tre veckor från det att domen meddelades, dvs. för lång tid har gått för att kunna överklaga domen; du har förlorat rätten att överklaga. Domen har vunnit laga kraft och huvudregeln är att dom som vunnit laga kraft ska gälla. Konsekvens och tillförlitlighet till att dom som faller faktiskt gäller är centralt i ett modernt rättssystem. Sista möjligheten för dig att omkullkasta domen är resningsinstitutet. Du kan alltså begära resning i målet. Förutsättningen är att något av följande förekommit:grovt rättegångsfel; jäv hos domare, åklagare eller vittne,eller om vittne har ljugit,eller om någon skriftlig handling som åberopats till bevis har varit falsk,eller om det framkommit bevis på senare tid som mycket starkt talar för oskyldighet; omständighet eller bevis som inte förebringats tidigare, sannolikt skulle ha lett till att den tilltalande frikänts, eller brottet ansetts mildare58 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)Resning beviljas som sagt sällan av Högsta domstolen, normalt leder resning till en ny rättegång i den domstol som senast dömt. Domstolen ska då pröva om domen ska ändras.Vad du kan göra nuBehöver du rådgöra kring en eventuell resningsansökan, anmodar jag dig att kontakta någon av Lawlines professionella jurister https://lawline.se/contact

Beräkning av dagsböter

2020-08-16 i Påföljder
FRÅGA |Hej, Hur mycket dagsböter blir det på ringa narkotikabrott o drograttfylleri. Hur räkna man ut det o var blir det om års lönen är 220000kr.säg om man får 50 dagsböter Hur mycket blir böterna på. Tack på förhand
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Första delen av din fråga; hur mycket dagsböter det blir på ringa narkotikabrott och drograttfylleri är vansklig att besvara. Det beror bland annat på brottens allvarlighet inom de givna lagrummen, dvs. om det t.ex. ligger precis i gränsen mellan ringa narkotikabrott och narkotikabrott eller om det avser väldigt liten mängd. Domstolen kan också skärpa straffvärdet om personen tidigare gjort sig skyldig till brott (29 kap. 4 § Brottsbalken (1962:700)).Andra delen; Om årslönen är på 220 000 kr och 50 dagsböter utdöms, hur mycket blir böterna på?Jag utgår nu från att årslönen är före skatt. Enligt Åklagarmyndighetens riktlinjer som domstolen ofta följer, ska årslönen reduceras med 20 procent för den del av årsinkomsten som överstiger den nedre skiktgränsen (367 600 kr) i linje med 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229). Dvs. i detta fallet ska årslönen inte reduceras med 20 procent utan fastställas som 220 000 kr. Dagsboten fastställs sedan till en tusendel av 220 000 kr (se Åklagarmyndighetens riktlinjer), vilket är detsamma som 220 kr. 50 dagsböter gånger 220 kr blir 11 000 kr.Min beräkning baseras uteslutande årslönen, dagsböterna kan blir större (om nettoförmögenheten är större än 1 500 000) eller mindre om hänsyn tas till indirekta skatter.Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Vad är orimlig hyra för uthyrning av bostad?

2020-08-31 i Avtal
FRÅGA |Hej , jag satte mitt hus till uthyrning på annons för 9000kr juni 2019, fick minst 20 personer som ville hyra då mitt hus är ( var innan hyresgäster fördärvade det) i perfekt skick. Jag fick kontakt med ett par som kom från Serbien som var tokiga i huset och ville ha det till varje pris. Dom föreslog att betala 1000 kr mer alltså 10 000 kr) mer för att jag skulle ta dem samt föreslog dem att betala 2 månaders garanti hyra( om de fördärvar något). Jag hyrde ut till dem och de stannade ett år utan att skicka uppsägningstid för dom hade ju egentligen 3 månaders uppsägningstid. Dom har haft en stor vattenläcka i vardagsrummet samt haft sönder tvättmaskin , diskmaskin m m. Dom har nu krävt mig på 45 000 kr tillbaka på hyran för dom tycker att jag tagit för mycket i hyra samt vill dom inte att jag drar bort vattenskadan , diskmaskinen , tvättmaskinen som är sönder och dessa två är inte sönder av ålder utan för att deras barn på några år har hängt på dem så dom läcker. Finns massor med andra problem som skruvar och stora hål som inte är igenfyllda. . Dom har gått till advokat . Mitt hus är 67 kvm har liten trädgård på ett lugnt område i Helsingborg är det orimligt hyra?
Pontus Fridén |Hejsan!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att undvika eventuella missförstånd; jag har tolkat din fråga på följande sättNi kom överens om en hyra på 10 000 kr med deposition för två månader. Familjen som hyrde stannade i ett år och lämnade därefter huset utan att meddela dig om uppsägning, fastän det enligt kontrakt gällde 3 månaders uppsägningstid. Det har uppdagats en stor vattenläcka i vardagsrummet som ledde till tvättmaskin- och diskmaskinshaveri m.m.Har du tagit för mycket i hyra?I svensk rätt råder avtalsfrihet. Man får avtala med vem man vill (eller låta bli), till vilket innehåll man vill. Och överenskommelse som uppkommer på det sättet ska hållas, pacta sunt servanda. Parternas uttryckliga viljeförklaringar, vad som skrivs i kontraktet ska respekteras. Givetvis tillåts man inte att utnyttja avtalsfriheten till nytta för en själv och till nackdel för någon annan genom att t.ex. tvinga någon, eller förmå någon i särskilt utsatt ställning eller liknande. Av allt att döma är ert avtal civilrättsligt gällande och bindande. Att en domstol skulle kunna finna hyran oskäligt hög är en annan sak. Den yttersta gränsen är nämligen 36 § lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL). Paragrafen tillämpas dock framförallt på ojämna styrkeförhållande, typfallet är där ena parten är konsument medan den andre är näringsidkare. Dock har det inträffat att den tillämpats även i mer jämböriga stykreförållanden. 36 § AvtL kan man aldrig helt bortse ifrån. Huruvida den oskälighetsregeln är aktuell i detta fallet, kräver en bättre översikt än vad jag har på bostadsmarknaden. Observera att det är käranden (om det blir stämning; den som stämmet), alltså familjen som huvudsakligen lär bära bevisbördan(måste bevisa) att hyran varit oskäligt hög. De kan argumentera utifrån det allmänna prisläget i närområdet för liknande hus och för vitvarors funktionsoduglighet (om det nu vore din börda och familjen ej haft sönder sakerna). Familjen har, som jag förstått det, totalt betalat 120 000 kr (hyra) plus 20 000 kr (deposition, som jag antar du behållit på grund av skadorna) för ett år. Av dessa begär de 45 000 kr tillbaka. Vilket rimligtvis torde avse depositionen om 20 000 kr och 25 000 kr i för mycket hyra. De menar då att hyran borde ha legat på drygt 8 000 kr och att de inte har orsakat vitvaruprodukternas sönderfall.Går det att bevisa att skadorna beror på onormalt användande är det klart att familjen ska stå för dessa kostnader. Egendomen tillhör ju dig. Bevisfrågor är dock knepiga och det är svårt att veta hur domstolen i slutändan ställer sig till dessa. Vidare, om uppsägningstiden visar sig gälla, är de skyldiga att betala under tiden för hur lång tid den gäller oavsett om de bor där eller inte, såvida ni inte kommit överens om något annat.Sammanfattningsvis- I fråga om hyranKan jag inte ta ställning till om det är en orimlig hyra. Det krävs helt enkelt mer information och även då kan det vara svårt att dra gränsen. Ofta blir det en skönsmässig bedömning hos domstolen, eftersom det sällan finns ett annat, eller ännu bättre fler identiska husobjekt i samma område som man kan utgå från. Någon bedömning med vetenskaplig exakthet kan alltså inte -- än så länge -- göras härvid. Domstolen ska fritt pröva bevisen 35 kap. 1 § rättegångsbalk (1942:740).- I fråga om skadorna och depositionenAvgörande blir vem som lyckas bevisa vad. Beviskravet (det man behöver uppnå för att anses ha uppfyllt bevisbördan) varierar stundom mellan vilket typ av tvist det gäller och olika av grader av beviskrav laboreras med såsom; sannolikt bevisat, till övervägande del bevisat, klart bevisa,. Vanligast brukar i civilrättsliga mål vara att det är tillräckligt att gjort det sannolikt för domstolen, att det som påstås är sant.Vad du kan göra nu- Bestrida deras påståenden om du anser dem vara osanna- Kontakta själv en jurist, föreslagsvis någon av Lawlines skickliga jurister https://lawline.se/contactDet är enklare att få en bättre bild av situationen genom ett samtal med en jurist där ni kan utväxla information och reda ut kvarstående frågetecken.Hoppas att mitt svar utredde några frågetecken.Hälsningar,

Vad händer om en byggare försöker lägga på extra kostnader utanför avtalat pris och om priset för ett visst arbete är för dyrt jämfört med branschpraxis?

2020-08-26 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Vi skrev kontrakt med en byggare som försöker ta extra kostnader på varje del han gör, dessutom vi betalde 250 000kr på plattan som är 40kvm och alla säger att det är för dyrt och att han lurade oss. Hur ska vi göra?
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag från att byggaren är en näringsidkare som utför arbetet inom ramen för sin professionella verksamhet. Vidare tolkar jag det som att byggaren ska uppföra en byggnad om 40 kvm.Vilken lag?Ert avtal omgärdas av tvingande lagstiftning; 1 § första stycket p.2 och andra stycket, konsumenttjänstlagen (1985:716) (KtjL). Lagen tillåter dock stor frihet för parterna i utformning av avtalet. Men det får aldrig vara till nackdel för konsumenten i förhållande med vad KtjL föreskriver. Anledningen till att lagen tillämpas är på grund av att ni – vilket jag presumerar – är privatpersoner vars beställning av ett bygge (arbetet på fast egendom, alternativt småhusentreprenad) gått till en näringsidkare.Du beskriver att byggaren försöker ta extra betalt, utan fog i överenskommelsen antar jag att du menar. Om denna delen inte är, eller inte fullständigt avgjord i avtalet föreskriver 8 § KtjL att om det när tjänsten utförs framkommer behov av artbete som på grund av sitt samband med uppdraget lämpligen bör utföras samtidigt med etta (tilläggsarbete), är näringsidkaren nödgad att informera er och invänta era anvisningar. Har ni inte funnits tillgängliga, får byggaren utföra tilläggsarbetet om:1. Priset är obetydligt, eller lågt i förhållande till priset för den avtalet tjänsten, eller2. om det finns särskilda skäl att anta att konsumenten önskar få tilläggsarbetet utfört i samband med uppdraget.Näringsidkaren är skyldig att uföra tilläggsarbete som inte kan uppskjutas utan fara för allvarlig skada för er, och här likt ovan gäller detta om ni är oanträffbara. För priset av tilläggsarbetet hänvisas man till 38 § KtjL, nringsidkaren har rätt till pristillägg (utöver det avtalade priset från början). Likaså gäller här att extra kostnad utgår om tjänsten fördyrats på grund av er och som näringsidkaren inte förutsåg när avtalet träffades.För betalningen avseende 250 000 kr för plattan om 40 kvm gäller följande. I Sverige råder avtalsfrihet, vilket innebär att envar är fri att överhuvudtaget ingå avtal, med vem man vill och till vilket innehåll man önskar. Principen kompletteras av den kanske mest betydande; pacta sunt servanda (avtal ska hållas). Med betydelsen att parter som utväxlat samstämmiga viljeförklaringar, binds till överenskommelsen utan möjlighet att frånträda. Detsamma gäller för ert avtal, till och med det i svensk rätt tunga konsumentskyddet ger vika för avtalet vad gäller vilket pris som gäller se 36 § första stycket ("I den mån priset inte följer av avtalet") KtjL. Det finns i svensk rätt likväl några få, betydelsefulla inskränkningar av pacta sunt servanda. Mest relevant är 36 § lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar (AvtL). Paragrafens tillämpningsområde är stundvis diffust. I stora drag tar den sikte på oskälighet, och vad oskälighet är skiljer sig från fall till fall. Kurt Grönfors uttryckte det som att det är tillåtet att göra en god affär, men inte en orimligt god affär på den andres bekostnad. 36 § AvtL sätter den yttersta gränsen för hur god en affär får vara.Hur ska ni göra?Om ni anser er lurade, att ni kanske kan på goda grunder visa på att plattan i själva verket borde vara mycket billigare, har ni åtminstone en utgångspunkt att argumentera utifrån.Kommer ni inte överens, kvarstår för er att antingen acceptera nuvurande avtal eller gå vidare med en stämning, troligtvis med grund i 8 § KtjL och 36 § AvtLBehöver ni hjälp att komma vidare med ärendet, uppmanar jag er att kontakta någon av Lawlines skickliga jurister https://lawline.se/contactHälsningar,

Kan man köpa en bil trots avsaknad av körkort?

2020-08-18 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag har fått återkallat mitt körkort, kan jag ändå köpa en bil?
Pontus Fridén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bil tillhör juridiskt sett kategorin egendom; sak. Vem som helst av såväl fysisk som juridisk person med rättskapacitet och rättshandlingsförmåga kan förvärva äganderätt till sådan egendom (bil). Se närmare om detta i 9 kap. föräldrarbalken (1949:381). Du får däremot inte framföra bilen utan förarbehörighet (körkort) enligt 2 kap. 1 § körkortslagen (1998:488), lagen är intimt kopplad till trafikreglerna i trafikförordningen (1998:1276) för vilka körkortet ska återspegla behörig kunskapsnivå inom. Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Är brottet att bjuda en person under 20 år på alkoholdrycker ett s.k mängdbrott?

2020-08-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Fråga om s.k. mängdbrott.Enligt 3 kap. 9 § andra stycket alkohollagen är det förbjudet att bl.a. bjuda en person som inte har fyllt 20 år på alkoholdrycker. Enligt 11 kap. 7 § döms den som bjuder på alkoholdrycker i strid med bestämmelsen för olovligt anskaffande av alkoholdrycker.Fråga:Är är det att bjuda en person på alkoholdrycker i strid med 3 kap. 9 § andra stycket alkohollagen ett s.k. "mängdbrott"?
Pontus Fridén |Hej!Mängdbrott är ett begrepp för de brott som är överrepresenterade i statistiken. Till mängdbrott hör bland annat de "klassiska" brotten; inbrott, skadegörelse, misshandel (som även är ett s.k artbrott för vilket påföljden i normala fall ska bestämmas till fängelse), rattfylleri och bedrägerier, som kostar samhället mycket pengar, men vars allvarlighet inte når upp till samhällets allra mest moraliskt förkastliga brott. Att bjuda en person under 20 år på alkoholdrycker i strid med 3 kap. 9 § andra stycket alkohollagen (2010:1622), torde förekomma i synnerligen stor utsträckning. För detta har jag inget underlag i form av vetenskaplig rapport, utan endast baserat på min empiriska uppfattning av hur det ser ut i samhället. Att det förekommer överhuvudtaget råder det i vart fall ingen tvekan om. Att bestämma exakt är inte möjligt, andelen anmälda fall bör vara försvinnande liten och i så fall om det faller inom mängdbrotten är svårt att avgöra. Utifrån min uppfattning är brottet ett s.k mängdbrott.Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,