Avboka fotograf pga. coronarestriktioner

2021-04-11 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |HejJag och min sambo skulle gift oss i början av augusti 2021, men pga av rådande restriktioner och pandemilag har vi valt att avboka (vi har redan ändrat datum 2 gånger sendan 2020 pga av pandemin). I skrivande stund är det ju varken tryggt ur ett smittspridningsperspektiv eller lagligt att ordna ceremoni med över 8 pers - samt en middagsbjudning måste avslutas vid 20. I januari i år skrev vi på ett nytt kontrakt med en fotograf. Vi betalade en deposition på ca 4000 kr. Totala summan för hela tjänsten ligger på ca 20000 kr. I kontraktet står det att han har rätt att begära 50% av totala kostnaden om vi avbokar.Nu kommer vi ju att avboka med hänsyn till rådande restriktioner och pandemilag. Är det rimligt att vi då måste betala 50% av en tjänst som aldrig genomförts och som ej är möjlig att genomföra i dagens läge?Tack!
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller avtal så blir avtalslagen (AvtL) tillämplig. När det gäller fotografer har detta både inslag av en vara (leverans av foton) och en tjänst (själva fotograferingen). Jag utgår ifrån att fotografen ni anlitat gör detta yrkesmässig (dvs. är professionell) och man får då även söka vägledning i både konsumenttjänstlagen (KtjL) och konsumentköplagen (KKöpL). Jag kommer börja med att se till vad som hade gällt om inget avtal som reglerade avbeställningen hade funnits, för att sedan gå in på hur avtalet förändrar situationen. Till sist kommer jag gå igenom möjligheterna att jämka avtalet för att sedan avsluta med en sammanfattning. Avbeställningen Utgångspunkten är att fotografen har rätt till ersättning för den del av tjänsten som redan utförts samt det arbete som inte kan avbrytas. Dessutom har fotografen rätt till ersättning som han går miste om (han har kanske tackat nej till ett annat bröllop då han bokat in er) (42 § 1 & 2 st. KtjL). Ersättningen får dock aldrig överstiga priset för fullbordat tjänst (dvs. 20 000 kr i det här fallet) (42 § 3 st. KtjL). Fotografen måste göra så gott han kan för att begränsa sina förluster, exempelvis om han kan boka in ett nytt bröllop istället ska han inte få ersättning för att han tackat nej till ett annat bröllop tidigare. Hur stor ersättning fotografen skulle haft rätt till om inget avtal funnits baseras alltså på om han kan lyckas boka in ett annat uppdrag den dag ni avbokar eller inte. Hur förändrar avtalet situationen? Fotografen får förbehålla sig ett fast belopp vid avbeställning (43 § KtjL). Denna måste dock vara skälig sett till vad han annars skulle fått enligt 42 § KtjL (alltså det som jag redogjorde för ovan). Jag har ingen särskild kunskap i hur svårt det är för fotografer att få in nya bokningar, och bedömningen om 50% är skäligt eller inte är således ingenting jag kan besvara säkert. Dock kan sägas att fotografen åtminstone som utgångspunkt har rätt till 50% enligt avtalet. Kan avtalet förklaras ogiltigt? Det finns vissa möjligheter att avtal åtminstone jämkas. En av de allra viktigaste paragraferna inom avtalsrätten är 36 § AvtL som stadgar att avtal kan jämkas med hänsyn till vad som är skäligt. Här tar man hänsyn till att fotografen är näringsidkare och ni endast är konsumenter. För bedömningen om vad som är skäligt krävs dock en mer ingående kunskap inom fotobranschen än vad jag kan erbjuda. Avtal kan också alltid förklaras ogiltiga med hänvisning till "force majeure", vilket kan sägas vara extraordinära händelser som naturkatastrofer, krig, eller en pandemi. I det här fallet är det dock, trots att det råder en pandemi, tveksamt om ni kan avboka fotograferingen med hänvisning till force majeure eftersom ni (som jag förstår det) vid ingåendet av avtalet visste om att pandemin rådde. Om corona inte hade börjat sprida sig i Sverige vid ingåendet av avtalet är det möjligt att ni kan avboka med hänvisning till force majeure och i så fall inte behöva betala. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att 50% måste vara en skälig ersättning. Kan fotografen utan större svårigheter boka in någon annan på den dagen ni hade bokat honom skulle detta kunna tyda på att avtalet är oskäligt och ni inte behöver betala hela beloppet. Om fotografen dock inte kan boka in någon annan med så kort varsel får avtalet förmodligen anses skäligt och han har rätt till ersättningen. Min rekommendation är att ni kontaktar fotografen och förklarar situationen samt redogör för hur ni ställer er till betalningen. Förhoppningsvis kan ni komma fram till en kompromiss ni båda är nöjda med. Om inte annat rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå för ytterligare vägledning. Jag hoppas detta har besvarat din fråga och att er situation löser sig. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Oskyldig enligt lag

2021-04-01 i Påföljder
FRÅGA |Angående en nedlagd förundersökning då bevisningen inte räcker för åtal diskuteras huruvida den misstänkte är oskyldig enligt lag eller ska anses vara oskyldig. Jag tycker det att personen ska anses vara inte är ett direkt ställningstagande på samma sätt som att säga att personen är. Vad är rätt i detta?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är upp till åklagaren att bevisa att den åtalade är skyldig. Beviskravet inom straffrätten är högt: det ska vara "ställt utom rimligt tvivel". Med begreppet "ställt utom rimligt tvivel" menas inte att åklagaren behöver bevisa att det är 100% säkert att den åtalade är dömd, men det räcker inte heller med att bara göra det "övervägande sannolikt" (dvs. 51% eller mer). Värt att nämna är att man normalt sett inte pratar i rena procentsatser, utan jag gör det här för att göra det mer begripligt. Anledningen till att man valt ett så högt beviskrav är helt enkelt för att vi hellre låter en skyldig gå obestraffad än att en oskyldig blir bestraffad. "Hellre fria än fälla" som man brukar höra ibland. Det höga beviskravet innebär således två saker: Skyldiga kommer ibland gå obestraffade, men i och med att man inte heller pratar om ett 100% beviskrav kommer det också i vissa fall innebära att oskyldiga blir straffade. För att konkret besvara din fråga: Personer kommer, tyvärr, anses vara felaktigt skyldiga/oskyldiga i lagens mening ibland. Det kommer, tyvärr, finnas skyldiga personer som döms som oskyldiga i domstol på grund av bristande bevisning.Jag hoppas jag har tolkat din fråga rätt och att du fått svar på den!Med vänliga hälsningar,

Ge bort egendom för att kringgå laglott

2021-03-20 i Laglott
FRÅGA |Jag är gift men funderar på att skilja mig och ge allt som är mitt till min då blivande fd hustru och stanna kvar som sambo eller alternativt inneboende. Orsaken är att om jag går bort har jag ingenting att ge till mina särkullsbarn. Vi har inga egna barn tillsammans. Min fru har sina särkullsbarn. Kan man göra så? I nuläget har vi ett testamente där våra respektive särkullsbarn endast kan få sin laglott.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lagar och regler om arv finns främst i ärvdabalken (ÄB) och det är således hit jag kommer att hänvisa mina svar.Kan man göra sina barn arvslösa? Det korta svaret är: Nej, det kan man inte. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten är det som bröstarvingen hade ärvt om inget testamente fanns. Som jag förstår din fråga har du testamenterat bort allt förutom dina barns laglott, men din förhoppning är att genom att ge bort din egendom och därmed minska din kvarlåtenskap till 0 kr, så kan du göra dina barn utan arv. Detta är dock inte möjligt. Anledningen till detta är att det finns en bestämmelse som stadgar att gåvor som du som arvlåtare ger bort under din livstid kommer att anses som ett testamente eftersom syftet med gåvorna är att göra dina barn arvslösa (7 kap. 4 § ÄB). Din nuvarande hustru kommer i så fall behöva betala tillbaka så mycket som krävs för att täcka dina barns laglotter. Det krävs dock att dina barn faktiskt väcker talan om detta inom ett år från det att boupptäckningen avslutades. Gör inte dina barn detta förlorar de sin rätt till sin laglott (7 kap. 4 § 2 st. ÄB). Jag hoppas att jag tolkat din fråga korrekt och att du har fått svar på den. Med vänliga hälsningar,

Använda annans design

2021-03-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Har tänkt tillverka & sälja stolar vars idé & inspiration jag fått ifrån design på nätet. Är detta okej eller blir det nån slags copyrighting? Stolens mått, träslag behandling & lite annat kommer inte vara samma men designen kommer vara snarlik. Med vänlig hälsning
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Immaterialrättsligt skydd när det gäller design kan uppkomma på två olika sätt; både genom upphovsrättslagen (URL) och mönsterskyddslagen (ML). MönsterskyddslagenGenom ML kan formgivaren skapa ett immaterialrättsligt skydd för mönstret. Här krävs det dock registrering av mönstret för att skyddet ska uppkomma (1a § ML). Du kan söka i designdatabasen genom Patent- och registreringsverkets sida här för att undersöka om designen är skyddad sedan tidigare. För att det ska ses som en ny design krävs det två saker: att det är "nytt" och att det är "särpräglat"(2 § ML). Det får inte ha offentliggjorts de senaste 12 månaderna (3a § ML). Det svåraste är dock att avgöra om mönstret är "särpräglat". Här måste en bedömning göras i varje enskilt fall, men i lagtexten definieras "särprägel" som att "en kunnig användares helhetsbedömning av mönstret skiljer sig från det andra mönstret" (2 § 3 st. ML). Det är alltså tillåtet att inspireras av ett mönster, men det måste ändå särskilja sig från ursprungsmönstret.UpphovsrättslagenDet vanligaste är dock att något är skyddad upphovsrättsligt. Detta är vanligare eftersom upphovsrätt inte kräver någon registrering, utan i Sverige uppkommer upphovsrätt automatiskt. Här är det centrala begreppet "verkshöjd". Så fort ett verk har uppnått verkshöjd får det nämligen upphovsrätt. Här brukar man prata om att verket ska vara såpass unikt att "två personer, oberoende av varandra, inte skulle kunna prestera exakt samma resultat" (se definition här). Den ursprungliga designen ska alltså vara såpass unik att ingen annan rimligen skulle kunna komma fram till ett likadant mönster. Upphovsrätten gäller dock som utgångspunkt endast i 70 år efter upphovspersonens död. (43 § URL). SammanfattningSom du säkert har förstått när du läst mitt svar är det i princip omöjligt för mig att ge ett svar på om användningen du beskriver strider mot något immaterialrättsligt. När det gäller mönsterrätten kan du lättast söka i databasen för att se om designen är upphovsrättsskyddad. För att din design ska anses vara ett eget mönster ska en kunnig person anse att helhetsintrycket är annorlunda från det ursprungliga. Beroende på hur lik din design är kan detta alltså vara tveksamt. När det gäller upphovsrätten är den första frågan att ställa sig om det ursprungliga mönstret är upphovsrättsskyddat. Alltså; är det såpass unikt att ingen annan hade kunnat komma fram till den designen? Om det inte är såpass unikt är det inte upphovsrättsligt skyddat och du kan använda det fritt. Om det är såpass unikt är det förmodligen upphovsrättsligt skyddat och du kan inte använda designen.Jag hoppas, trots att jag inte kan ge dig ett mer konkret svar, att du blivit något klokare. Önskar du mer detaljerad rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå genom att antingen boka en tid här eller ringa oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Arvsavsägelse

2021-04-07 i Arvsavstående
FRÅGA |Min farfar har avlidit och min far gjorde en arvsavsägelse enligt 17 kapitlet, 2 §, tredje stycket. Min faster ärvde då min fars laglott och jag fick ej ta del av arvet.Hur kommer det här sig att jag blir arvslös som avkomling till min far som gjort arvsavsägelse?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din far har gjort en "arvsavsägelse" enligt 17 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB) och detta gäller som huvudregel gentemot hela dennes arvsgren. Det innebär precis som du säger att du som är arvinge efter din far inte heller får ta del av din farfars arv. Det ska dock sägas att bestämmelsen är dispositiv, vilket innebär att din far kan avstå från arvet bara för sin del och fortfarande låta dig "ta hans plats" om han önskar. Det är dock upp till din far att göra detta i så fall och utgångspunkten är som sagt att arvsavsägelsen gäller även gentemot dig. Det vanligaste är att arvingen (din far) får någon form av ersättning för sin arvsavsägelse. Har han inte fått det kan han, trots sin arvsavsägelse, få ut "skälig ersättning" vid din farfars död om din far önskar. Skillnaden mellan arvsavsägelse och arvsavståendeDin far har gjort en arvsavsägelse (17 kap. 2 § ÄB), vilket görs medan din farfar fortfarande är vid liv. En sådan kan inte tas tillbaka och gäller, som sagt ovan, även gentemot dig. Det är dock möjligt att istället göra ett arvsavstående, dvs. att din far avstår från arvet utan att avsäga sig arvet. I så fall träder du in i hans ställe enligt 2 kap. ÄB. Detta görs i så fall först då din farfar är avliden. Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att allt löser sig för dig!Med vänliga hälsningar,

Testamente enligt utländsk rätt

2021-03-20 i Testamente
FRÅGA |Hejjag är gift sedan tio år med en belgiska som har 2 barn sedan tidigare (A och B)1. Vi är gifta enligt belgisk lag2. Vi har ett vigselkontrakt med äktenskapsförord.3. Jag har testamenterat alla mina tillgångar till min fru och senare till hennes barn. Testamentet är baserat på belgisk lag.4. Jag har inga egna barn.5. Jag är svensk medborgare. Min fru är belgisk.Om jag skulle gå bort ärver först min fru naturligtvis, kan A och B även ärva efter mig, sa star det i mitt belgiska testamente men gäller detta även i Sverige för mina tillgangar där?Hoppas ni förstår frågan
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller arv i internationella situationer gäller EU:s successionsförordning. Utgångspunkten är att det är det landet där du har hemvist vid din död som är behörig på arvet i sin helhet, det vill säga även tillgångarna i Sverige (art. 4). I din fråga framgår det inte om du bor i Belgien eller Sverige (eller något annat land), men om du bor i Belgien kommer testamentet således gälla även de tillgångarna du har i Sverige. Detsamma gäller för tillämplig lag: utgångspunkten är att det är lagen i det land du har hemvist i vid din död som tillämpas (art. 21) och lagen är tillämplig på hela arvet, även tillgångar i annat land (art. 23). Undantaget här är om du har uppenbart närmare anknytning till ett annat land (exempelvis om du har bor i Norge när du avlider men endast har gjort det i ett år, medan din fru och barn är belgiska medborgare och du i övrigt har bott i Belgien hela ditt liv) (art. 21.2) Det finns även en möjlighet för dig att välja vilken lag som ska gälla, men detta är begränsat till det land där du är medborgare (alltså Sverige) (art. 22). Slutligen ska jag nämna erkännande. Om belgisk domstol eller belgisk lag är tillämplig, ska detta erkännas och verkställas även i Sverige (art. 39 & 43). Sammanfattning Testamentet du har skrivit kommer att tolkas enligt belgisk lag om du har hemvist i Belgien vid din död. Om du har hemvist i Sverige kommer dock svensk lag att tillämpas om du inte kan påvisa att du har uppenbart närmare anknytning till Belgien (vilket skulle kunna vara möjligt att påstå om din fru och barn är belgiska medborgare). Om testamentet tolkas enligt belgisk lag kommer det omfatta även dina tillgångar i Sverige, och testamentet kommer att erkännas även i Sverige. Jag hoppas du har fått ett tillfredsställande svar på din fråga och att din situation löser sig på bästa sätt! Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Makas rätt till arv trots avliden make

2021-03-20 i Make
FRÅGA |Hej.Min far gick bort för några år sen och min farfar är avliden sen länge men nu har även farmor gått bort och då blir jag och mina syskon arvingar för våran fars del. Nu är det så att huset skall säljas och delas upp på mig och mina syskon och våra två farbröder, men nu har det kommit en fråga om inte vår mor skall ha en del av husförsäljningen då hon var gift med vår far när han gick bort. Stämmer detta? För vi vill ju inte göra fel.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För arv gäller reglerna i ärvdabalken (ÄB) och det är alltså hit jag främst hänvisar mina svar. I första hand ärver bröstarvingar, det vill säga arvlåtarens barn. Är barn avliden, träder dennes barn in i dess ställe (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att du och dina syskon träder i din fars ställe, och inte din fars fru (er mor). Mer än ovan krävs egentligen inte för att besvara din konkreta fråga, men för att ge kontext till "missförståndet"/"funderingen" om att er mor skulle ha ärvt ska jag även nämna följande: Utgångspunkten är att arv sker baserat på blodsband. En make/maka ärver endast med fri förfoganderätt om hens make avlider, men makan träder alltså inte in i makens ställe i exempelvis situationer som du beskriver. Det innebär att maken/makan inte ärver egendomen från den avlidne maken helt och hållet, utan man kan uttrycka det som att maken/makan får "ta hand om egendomen så länge", tills även maken/makan avlider, och först då fördelas arvet på den först avlidna makens arvingar (3 kap. 1 § ÄB). Om du är intresserad att läsa mer om detta kan du läsa det här svaret. Hoppas du har fått ett tydligt svar på din fråga och att er situation löser sig. Med vänliga hälsningar,

Hur mycket skattar man på förskott av arv/gåva?

2021-03-13 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej. Jag är änka och det enda arvtagare. Jag går i tankar om att sälja vårt stort villa. Vi hade två gemensamma vuxna barn. Jag ville ge bort en likadan summa pengar till var och en av barnen efter hus försäljning och efter köp av en mindre lägenhet till mig. Ska denna summa vara skattepliktig, dvs måste barnen betala skatt på gåvan? Vad blir bättre, att ge den som gåva eller som förskott på arv? Tacksam för hjälp.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor om skatt regleras i inkomstskattelagen (IL) medan frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Gåvor som förskott på arv Till att börja med kan sägas att gåvor som ges till bröstarvingar presumeras vara förskott på arv om inget annat framgår (6 kap. 1 § ÄB). Det innebär att det egentligen inte är någon skillnad på en gåva till dina barn eller förskott på deras arv. Det är helt enkelt samma sak kan man säga. Hur blir skatten? Gåvoskatten togs bort i Sverige den 1 januari 2005, vilket innebär att om du ger dina barn en gåva kommer de inte skatta på gåvan överhuvudtaget! Detsamma gäller för deras framtida arv (arvsskatten är alltså numera också borttagen) (8 kap. 2 § IL)Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att förskott på arv och gåva är samma sak, och att dina barn inte kommer behöva skatta någonting på den summan de mottar från dig. Jag hoppas du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,