Skattepliktig gåva

2021-03-31 i Gåvoskatt
FRÅGA |Jag är särbo sedan 6år.Under ca 5år har jag fått 2000kr/månad som gåva.Jag har varit på visit 1ggr varje vecka.Ibland har jag hjälpt till med tex räkning,dator etc.Ibland även handlat på vägen dit.Skall dessa pengar beskattas?Vi har inga papper på dessa gåvor.Tacksam för svar
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer utgå från bestämmelserna i Inkomstskattelagen (1999:1229) för att besvara din fråga. Utgångspunkten i inkomstskattelagen är att gåvor är skattefria (8 kap. 2 § IL). För att pengarna ska ses som en gåva krävs att den uppfyllt vissa krav för att anses vara skattefria. Det som först och främst krävs är att det ska handla om en förmögenhetsöverföring, vilket pengar räknas som. Frivillighet och gåvoavsikt Vidare krävs att gåvan ska vara rent benefik, det innebär att den inte ska vara en form av ersättning för en prestation som gåvotagaren gjort. Det ska vara en helt frivillig överföring av en tillgång, ifall detta rekvisit inte uppfylls ses det som en tjänst och ska beskattas. I den juridiska litteraturen nämns att de flesta svårigheterna i att bedöma ifall en förmögenhetsöverföring ska ses som en gåva är ifall den gjorts i form av ersättning mot en prestation, en så kallad remuneratorisk gåva. Här menar en att gåvotagaren gjort någon form av arbetsinsats till gåvogivaren som ligger till grund för gåvan. Domstolen gör en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet och viktiga faktorer i den bedömningen brukar vara bland annat relationen mellan parterna. Ifall det handlar om en nära personlig relation talar det oftast för att det är en benefik överföring, alltså utan motprestation, det framgår av HFD 2016 ref. 69. Men det är dock väldigt beroende på omständigheterna i övrigt och hur domstolen ser på det enskilda fallet. Så i din situation talar er relation för att det ska ses som en skattefri gåva, men enligt min åsikt talar resterande omständigheter som ärendena du utför för det motsatta, att det snarare handlar om någon form av ersättning som ska beskattas. Dessutom omständigheten att du får pengar kontinuerligt varje månad talar för att det är en ersättning och därmed en skattepliktig gåva. Men det är en snäv linje mellan en skattefri och skattepliktig gåva och bedömningen är väldigt svår. Jag kan tyvärr inte ge ett exakt svar i ditt specifika fall utan det är upp till domstolens och dennes bedömning av omständigheterna att komma fram till vare sig det handlar om en benefik överföring eller ersättning. Jag hoppas du fått ett svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline.

Får hyresvärden höja hyran hur mycket den vill?

2021-03-30 i Hyresavtal
FRÅGA |Får hyresvärden höja hyran med hur mycket som helst?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer främst att utgå från reglerna i Jordabalken (1970:994) för att besvara din fråga om hyra då det är där denna sorts förhållanden främst behandlas. Ett simpelt svar på din fråga är Nej. En hyresvärd har rätten att höja hyran, men det måste vara en skälig höjning. I bedömningen om ifall den nya hyran är skälig ska man göra en jämförelse till liknande lägenheter i samma ort. Så ifall priset är påtagligt högre än liknande lägenheter på orten ska det inte anses som en skälig prishöjning. I bedömningen tas bl a lägenhetens standard, modernitet och även dess placering upp (12 kap. 55 § JB). Ifall hyresgästen skulle anse att det är en oskälig höjning, kan denne anmäla det till Hyresnämnden för att få höjningen prövad. Hyresnämnden gör då en prövning av höjningen och ser om den ska anses vara skälig (12 kap. 54 § JB). För att hyresvärden ska få höja hyresgästens hyra måste denne skriftligen meddela detta, i meddelandet ska det också framstå inom vilken tidsfrist hyresgästen ska motsätta sig hyresvärdens begäran, tidsfristen är minst 2 månader. Ifall hyresgästen inte motsätter sig detta inom tidsfristen som är angiven i meddelandet anses det som om att hyresvärden och hyresgästen ingått nytt avtal och hyresgästen blir bunden av det (12 kap. 54 a § JB). Så nej det är absolut inte möjligt för en hyresvärd att höja hyran hur mycket som helst, höjningen måste vara skälig. Och även då går det bra att motsätta sig den och be hyresnämnden att pröva om höjningen är skälig. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Syskons rätt till arv

2021-03-24 i Arvsskifte
FRÅGA |Fråga angående arvsrätt: Ett gift par +80 år utan barn. Inget testamente. Deras föräldrarna är döda. Hon har ett syskon och han har tre syskon. När hustrun avled ärvde mannen hela boet.Fråga: När mannen dör fördelas då kvarlåtenskapen så att hustruns enda syskon ärver hälften och mannens tre syskon den andra halvan av kvarlåtenskapen som delas lika mellan mannens tre syskon?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det du säger stämmer till viss del, när ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas lika mellan dem i en bodelning, vilket framgår av 9 kap. 1§ äktenskapsbalken. Det innebär att makarna som utgångspunkt ska få lika mycket i kvarlåtenskap. Som du nämner ärver efterlevande make all egendom i första led (3 kap. 1 § ärvdabalken). Vid efterlevande makens död ärver förste avlidne makens arvingar dennes egendom (3 kap. 2 § ärvdabalken). Viktigt att veta är dock att den andelen själva arvet utgör i förhållande till efterlevande makes (mannens) egen kvarlåtenskap är den andelen den först avlidnes (hustruns) arvingar får ärva vid efterlevande makes bortgång. Alltså ifall just arvet utgör hälften av efterlevande makes hela egendom så ska den förste avlidnes syskon få hälften av efterlevande makes kvarlåtenskap. Ifall arvet utgjort en annan andel av efterlevande makes gemensamma egendom ex v 1/3 skulle den först avlidna makens syskon ärva 1/3 av efterlevande makes hela kvarlåtenskap vid dennes bortgång (3 kap 2 § tredje stycket ärvdabalken). I detta fallet beroende på vilken andel arvet utgör av mannens gemensamma egendom ska hustruns enda syskon ärva hela den andelen själv, medan mannens syskon får dela lika på den andelen som tillhörde mannen själv. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan makar avtala om att egendom ska bli enskild?

2021-03-21 i Testamente
FRÅGA |Hejsan..Min mamma och hennes nya man bor i huset som min mor ägde redan innan dom gifte sig. Dom vill nu skriva så att huset är hennes enskilda egendom så att vid hans bortgång så behöver hon inte köpa ut hans son från det och att vi, hennes bröstarvingar, ärver det efter hennes bortgång. Hennes man ska även kunna bo kvar om hon skulle gå bort innan honom. Hur går man till väga, är det i testamentet man skriver detta?Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller att förklara huset som enskild egendom så görs det via ett äktenskapsförord. Genom att upprätta ett äktenskapsförord mellan makarna så kan en bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller en av makarna ska betraktas som enskild egendom (7 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken). Enskild egendom tas inte med i en framtida bodelning och förblir i detta fallet din mammas egendom och tillfaller hennes kvarlåtenskap (7 kap 2 § punkt 1 äktenskapsbalken), giftorättsgods är det enda som ingår i bodelningen (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det finns inte riktigt formkrav på hur ett äktenskapsförord ska skrivas, det som krävs är bl a att det är skriftligt samt daterat och undertecknat av båda makarna (7 kap. 3 § andra stycket äktenskapsbalken). Det ska tydligt framgå vilken egendom det ter sig och och det ska vidare registreras hos skatteverket (7 kap. 3 § tredje stycket äktenskapsbalken). Vidare gällande frågan om att efterlevande make ska bo kvar i det i händelse av ena makens död så ska det ske genom ett testamente. Efterlevande make ska således få nyttjanderätt till huset. Formkraven för ett testamente är bl a att testamentet ska vara skriftligt och tydligt uttrycker hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Det är viktigt eftersom att testatorn inte är vid liv och kan inte tydliggöra sin vilja utöver det som står i testamentet, utöver det ska även testamentet upprättas med två vittnen (10 kap. 1 § ärvdabalken). Det ska framgå tydligt vem det är som ska ta emot egendomen eller i detta fall få nyttjanderätt, i Sverige anger man personnummer för att oklarheter inte ska uppstå. Det kan vara en väldigt komplicerad process att skriva testamente och regler om det finns i 10 kap ärvdabalken. Rekommendation Att skriva ett testamente och äktenskapsförord kan vara komplicerat i och med att det ställs strikta formkrav för att det ska vara giltigt, åtminstone när det gäller testamente. Därför rekommenderar jag dig att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10:00-16:00 Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Det förstärkta laglottsskyddet

2021-03-31 i Laglott
FRÅGA |Min make har ev en dotter som han inte vetat om. Vi är gifta, med 2 vuxna barn. Min make har, via Gåvobrev, överlåtit sin del av vår gemensamma bostad, åt mig. I gåvobrevet står att jag ska stå som arvtagare av alla hans tillgångar vid ev dödsfall. Om min make avlider, kan hans ev dotter, trots gåvobrevet, göra anspråk på arv?Kan kanske anses som dåligt av oss tänka som vi gör. Men denna dotter har redan ärvt en hel del, av den man som varit hennes far hela hennes uppväxt. Kan informera om att gåvobrevet "godkänts" av Skatteverket.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att det endast handlar om ett gåvobrev som föreskriver egendomsförhållandet vid din makes död, alltså inte ett testamente. Jag kommer vidare att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Generellt är det fritt för föräldrar att ge bort gåvor och förfoga över sin egendom som de vill men det finns dock en regel som säkerställer att en bröstarvinge som ej fått ta del av sin laglott (halva arvslotten) kan kräva ut den, ett så kallat förstärkt laglottsskydd (7 kap 4 § ÄB). Enligt bestämmelsen ska gåvor som är att likställa med testamente återbäras ifall dem inkräktar på en bröstarvinges rätt till laglott. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två utgångspunkter: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit en nyttjanderätt av egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet, alltså givit den i gåvan men använder den fortfarande. Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Av informationen i frågan framgår det att det är er gemensamma bostad, som jag antar att ni lever i. Således har din make en nyttjanderätt till den och det kan då likställas med ett testamente. Vidare är även gåvobrevet väldigt "testamente liknande" då det förskriver att du ärver alla tillgångar vid din makes bortgång. Av den juridiska doktrin framgår det att om ändamålet med gåvan kan antas ha varit att ordna successionen efter gåvogivarens död, kan bestämmelsen tillämpas. Det finns dock inte uttryckliga regler om vad som anses likställas med testamente utan detta är bara utgångspunkter och bedömningen ligger hos en potentiell domstol. Min personliga åsikt är att det finns väldigt mycket som talar för att det ska likställas med ett testamente och om så är fallet har bröstarvingen rätt att jämka detta hos tingsrätten och begära att egendomen återbäras till kvarlåtenskapen varav personen sen får ut sin laglott (7 kap. 4 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten (arvslotten utgör den totala kvarlåtenskapen delat på antalet barn) detta framgår av 7 kap. 1 § ÄB. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Syskonbarns rätt till arv - Den legala arvsordningen

2021-03-29 i Arvsordning
FRÅGA |Hej. Min faster är på sitt yttersta. Jag undrar hur långt arvsrätten sträcker sig. Hon har inga syskon i livet. Men syskonbarn
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga, utöver det kommer jag även på ett generellt sätt förklara hur arvsordningen ser ut. Arvsordningen tas upp i 2 Kap ärvdabalken och ger en utförlig bild av hur arv fördelas.Första arvsklassen (2 kap. 1 § ÄB)Till den första arvsklassen räknas bröstarvingar, alltså arvlåtarens barn eller adoptivbarn. De ärver i första led, ifall en bröstarvinge är död så ärver arvingens barn i dennes ställe.Andra arvsklassen (2 kap. 2 § ÄB)Till den andra arvsklassen hör föräldrarna. Ifall det inte finns några arvingar i första arvsklassen så går arvet vidare till arvlåtarens föräldrar i andra ledet. Ifall någon av föräldrarna är död går arvet vidare till dennes barn, alltså arvlåtarens syskon och halvsyskon. Ifall ett syskon är dött går det vidare till dennes barn, alltså arvlåtarens syskonbarn.Tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ÄB)I den tredje och sista arvsklassen ärver Mor- och Farföräldrar. Arvsklassen aktualiseras när ingen av dem föregående arvsklasserna har berättigade arvingar. Ifall en av dessa dör ärver dennes barn deras andel (alltså arvlåtarens farbröder, fastrar, morbröder och mostrar).Värt att nämna är att Ifall ingen av ovanstående arvsklasser har berättigade arvingar så går arvet till allmänna arvsfonden, kusiner ärver alltså inte (5 kap ÄB).SlutsatsI din fasters situation, förutsatt att hon inte har egna barn enligt första arvsklassen eller föräldrar vid liv, så ska hennes syskonbarn tilldelas arvet i och med att de träder i syskonens ställe.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Bröstarvinges rätt att få ut laglott från en bortgiven gåva (Det förstärkta laglottsskyddet)

2021-03-24 i Laglott
FRÅGA |Om två syskon tidigare fått pengar som "ej ska räknas som förskott av arv", och det i princip inte finns några pengar kvar vid bouppteckningen, blir de två syskonen då återbetalningsskyldiga till det tredje syskonet som motsvarar "Laglotten"?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga om gåvor och arv. Huvudregeln är att gåvor till barn räknas som förskott på arv ( 6 kap. 1 § ÄB). I ditt fall utgår jag från att föräldrarna på något sätt uttryckt att det inte ska betraktas som ett förskott vilket istället gör så att det betraktas som en gåva. Generellt är det fritt för föräldrar att ge bort gåvor och förfoga över sin egendom som de vill men det finns dock en regel som säkerställer att en bröstarvinge som ej fått ta del av sin laglott kan kräva ut den, ett så kallat förstärkt laglottsskydd (7 kap 4 § ÄB). Enligt bestämmelsen ska gåvor som är att likställa med testamente återbäras ifall dem inkräktar på en bröstarvinges rätt till laglott. Det kan vara svårt att veta vilka gåvor som är att likställa med testamente så jag ska nämna två utgångspunkter: Ifall gåvogivaren gett bort gåvan strax innan dennes bortgång så är det att likställas med ett testamente eller ifall gåvogivaren behållit en nyttjanderätt av egendomen som gått i gåva, t ex nyttjanderätt till en fastighet som en givit sitt barn i gåva. Dessa två exemplen är inte uteslutande men används som vägledningen om vad som ska anses likställas med ett testamente. Av informationen i frågan är det svårt för mig att dra slutsatsen att pengarna är att likställas med ett testamente. Men om så är fallet kan en bröstarvinge jämka detta hos tingsrätten och begära att egendomen återbäras till kvarlåtenskapen varav personen sen får ut sin laglott. Ifall personen nu vill göra gällande rätt till laglott mot gåvotagaren måste det göras inom 1 år efter bouppteckningen avslutats, annars är den rätten förlorad (7 kap. 4 § andra stycket ÄB) Sammanfattning För att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras krävs först att en bröstarvinges rätt till laglott kränkts, alltså ska det inte finnas tillräckligt med medel i kvarlåtenskapen för att bröstarvingen ska få ut sin laglott. Senare måste gåvan likställas med ett testamente, exempel på vilka sorts gåvor som gör det finns ovan. Ifall rekvisiten är uppfyllda kan bröstarvingen göra gällande rätt till laglott. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Särkullbarns rätt att ärva efter efterlevande makes bortgång

2021-03-20 i Efterarv
FRÅGA |Min Mamma och min Pappa skiljde sig och Pappa gifte om sig och jag fick en styvmor och dom adopterade en flicka och därmed fick jag en syster.Min Pappa avled 1996 och min styvmor avled 2020.I bouppteckningen efter Pappa framgick det att han efterlämnade sig bankmedel.Jag bodde vid min Pappas död med egen familj på annan ort. Jag blev sedemera förfrågad om jag ville kräva min laglott vilket jag gjorde 1996. Men pga. Att min styvmor sa mig att det fanns inget att ärva, så med den kunskapen levde jag tills min styvmor avled, då fick jag ett brev om förfrågan om jag ville få ut min laglott efter min far. Det visades det sig att det fans bankmedel att ärva..Min styvmor avled 2020 och hon hade betydligt mer bankmedel.Min fråga är om jag har rätta att ärva även min styvmor. Det finns inget testamente mellan min styvmor och min ( adopterade ) syster. Har jag rätt att dela lika av min Pappas bankmedle och min styvmors bankmedel.Vad händer om det visar sig att min syster inte är rätteligen adopterad, om det inte finns dokument som visar att hon är adopterad
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer att utgå från bestämmelser i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga då det handlar om arv. Jag kommer även beskriva rättsläget lite mer allmänt då jag inte känner till diverse makars egendomsförhållande eller ifall testamente funnits mellan dem. Jag har dock utgått från det då du skrivit att du fick kräva ut din laglott vilket sker vid jämkning av testamente. Frågan om din adoptiv systers adoption är svår att besvara. Jag har svårt att se hur det inte är rätteligen gjort då förfarandet utförs hos tingsrätten enligt 4 kap 12 § föräldrabalken, och leds samt utreds av socialtjänsten. Ifall förfarandet inte gjorts enligt föräldrabalken eller inte erkänts av svensk domstol föreligger inget rättsligt förhållande och enda sättet för personen att erhålla arv är genom testamente. När ett äktenskap upplöses delas egendomen lika mellan parterna, ifall inte egendom varit enskild egendom (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Du har då som utgångspunkt rätt till din arvslott från din pappas kvarlåtenskap, såvida den inte genom testamente gått vidare till efterlevande make. I sådana fall har du rätt att jämka testamentet. Ifall du vid din pappas död avstått från att jämka testamentet och kräva ut din laglott och därmed ta del av din arvsrätt har du rätt att ur efterlevande makes kvarlåtenskap erhålla hälften av egendomen (3 kap. 2 § 1 stycket ärvdabalken). Här är det dock väldigt beroende på testamentet, ifall egendomen är testamenterad med full äganderätt har du bara rätt till din laglott ifall, ifall det dock är testamenterat med fri förfoganderätt har du rätt till hälften. Värt att notera är dock att ifall efterlevande make erhöll en andel som utjorde något annat än hälften som jag utgick från, ska bröstarvingen erhålla den andelen ur efterlevande makes kvarlåtenskap ( 3 kap. 2 § 3 stycket ärvdabalken). Jag utgår även här från att du inte fått ta del av din laglott efter din pappas död, ifall du hade fått erhålla egendom efter din pappas död hade din rätt till efterarv varit borta. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!