Bröstarvinges rätt att jämka ett testamente

2021-01-31 i Laglott
FRÅGA |Jag och min man äger 50%var av ett fritidshus. Vi har inga gemensamma barn.Jag har en dotter och son. Fråga Kan jag testamentera mina 50% av huset till mina barnbarn (mindotters barn) utan att min son kan kräva någon ersättning/arv av detta vid min död?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! I och med att frågan handlar om testamente och och arv kommer jag att utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637). Jag kommer på ett generellt sätt förklara vilken rätt en bröstarvinge har att jämka ett testamente. Det blir dock svårt att besvara vare sig jämkning kan ske på just fritidshuset då omständigheter om resterande del av egendomen inte finns. När det gäller arv sker arvskifte enligt den legala arvsordningen i 2 kap. 1-4 § ärvdabalken (ÄB), ett undantag från den legala arvsordningen är testamente. Testamente bryter den legala arvsordningen, förutom en gren nämligen första klassens arvingar (bröstarvingar), alltså barn eller barnbarn. Huvudregeln är att en bröstarvinge alltid har rätt att få sin arvslott ( andelen utgör hela arvet delat på antalet bröstarvingar). Ifall ett testamente inskränker bröstarvinges rätt till sin arvslott har denne rätt att jämka testamentet och få ut sin laglott (utgör hälften av arvslotten) 7 kap. 1 & 3 § ÄB. Så i ditt fallet har din son rätt att kräva jämkning av testamentet endast ifall han inte fått egendom värd sin laglott. Värdet på egendomen beräknas enligt marknadsvärdet på egendomen. Så ifall din del av fritidshuset utgör en så pass stor andel av hela din kvarlåtenskap att din son inte kan få ut sin laglott har han rätt att jämka testamentet. Hoppas du fått svar på sin fråga och tack för att du vände dig till Lawline.

När får en hyresvärd förfoga över en hyresgästs kvarlämnade egendom?

2021-01-22 i Hyresrätt
FRÅGA |HejFinns det någon regel som säger att man har 3 månader på sig att hämta sina saker om man flyttar från den som äger huset.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns en bestämmelse i 12 kap. 27 § andra stycket Jordabalken (1970:994) som reglerar hyresvärdens rätt att förfoga över en hyresgästs egendom. Av paragrafen framgår att det ska gälla lägenhet men av lag kommentar framgår det att det även inkluderar bostadsrätt. Ifall en hyresgäst lämnar kvar egendom i hyresbostaden eller utrymme som tillhör bostaden efter att hen avträtt den så ska hyresvärden anmana den tidigare hyresgästen att hämta sin egendom. Hyresgästen har därefter 3 månader på sig att hämta egendomen innan den tillfaller hyresvärden. Ifall hyresvärden inte givit hyresgästen en anmaning ska tillgången tillfalla hyresvärden efter 6 månaders tid från att hyresgästen avträtt bostaden. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ingår surrogat till enskild egendom i bodelning?

2021-01-14 i Bodelning
FRÅGA |Hej, 2009 köpte jag ett hus som singel med 500000kr som enskild egendom. Gifte mig 2014 och sålde huset och köpte vårat hus idag 2015 med pengar från första huset. Banken godkände inte hon som delägare pågrund av inga pengar eller inkomst. Huset står på mig. Vid en skilsmässa. Hur påverkar det bodelningen?Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att frågan handlar om bodelning kommer jag att utgå från bestämmelserna i äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara den. (vidare hänvisas äktenskapsbalken till som Äktb).När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas lika mellan dem i en bodelning, vilket framgår av 9 kap. 1§ Äktb. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1§ Äktb). Som utgångspunkt utgör allt som inte är enskild egendom giftorättsgods vilket framgår av 7 kap. 1§ Äktb. Enskild egendom Som enskild egendom räknas bl a, egendom behäftad med äktenskapsförord, gåva, arv eller testamente (7 kap 2§ Äktb). Som huvudregel ska även vad som trätt istället för enskild egendom anses vara enskild egendom (7 kap. 2§ 6p. Äktb). I denna situation ifall huset är köpt med enbart förmögenheten som är enskild egendom så ska det första huset ses som enskild egendom en så kallad surrogat. Enligt lagens ordalydelse bör det också omfatta det nyköpta huset ifall det köptes genom medel hänförliga till den enskilda egendomen. Det finns en snäv mängd praxis på hur det förhåller sig i praktiken, men paragrafen lydelse säger inte emot det. Så om det nya huset är köpt med medel hänförliga till den enskilda egendomen ska det undantas från en eventuell bodelning.Det krävs dock att det ursprungs pengarna anses vara enskild egendom enligt 7 kap. 2§ Äktb, alltså ska det förhålla sig om gåva, testamente, arv mm. Dessutom ska det nya huset ha köpts med endast medel hänförliga till den enskilda egendomen, ifall det är en blandning av medel från enskild egendom och giftorättsgods så räknas det som blandat omfång och behandlas på annat sätt. Sammanfattning Vid en bodelning delas giftorättsgodset lika på makarna. Vad som utgör giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom enligt 7 kap. 2§ Äktb. Huvudregeln är att egendom som trätt in istället för enskild egendom även räknas som enskild egendom, så ifall ditt pengarna var enskild egendom enligt 7 kap. 2 § Äktb ska huset anses vara enskild egendom, såvida du köpt det med medlen från ditt gamla hus utan tillskott av medel hänförliga till giftorättsgods. Hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Hur beräknas bröstarvingars laglott ifall ett förskott på arv givits?

2020-12-30 i Laglott
FRÅGA |Hej!Min far har gått bort och efterlämnar 2 särkullbarn sin fru och deras gemensamma barn samt hennes 2 barn från tidigare. Testamentet är skrivet så att särkullebarnen endast får ut sin laglott. Hur räknar man ut det om det gemensamma barnet har fått en fastighet som gåva som ska vara förskott på arvet.Fastigheten är värd 800000 och de övriga tillgångarna i arvet 1000000?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga utifrån att det handlar om din fars 2 särkullbarn och det gemensamma barnet. Jag räknar inte med fruns särkullbarn då de inte utgör din fars egna, men principerna i beräkningen är det samma oavsett antalet barn. Vidare utgår jag från att du vill veta hur en räknar ut själva laglotten för barnen. I och med att det handlar om arv och testamentsrätt kommer jag utgå från bestämmelserna i Ärvdabalkens (ÄB) för att besvara frågan. Som utgångspunkt i Ärvdabalken ska alla barn vare sig det är särkullbarn eller gemensamma ärva lika mycket (2 kap. 1§ andra stycket ÄB). Ett undantag från den regeln är om något annat förordnas enligt testamente. När det gäller förskott på arv gäller att det arvlåtaren givit en bröstarvinge under livstiden ska avräknas som ett förskott på arv såvida inget annat är föreskrivet (6 kap 1§ ÄB). Avräkningen innebär att värdet på förskottet ska läggas till hela kvarlåtenskapen för att beräkna alla bröstarvingars arvslotter. (Den som fått förskott har ingen skyldighet att återbära värdet, oavsett om det överstiger dennes arvslott eller inte, framgår av 6 kap. 4§ ÄB). I praktiken innebär det att vid beräkning av arvslotten utgår en från att kvarlåtenskapen utgör 1800 000 kr (6 kap. 5§ ÄB). Arvslotten är alla bröstarvingarnas lika lott, alltså 600 000 kr (1800´/3). Men som jag nämnde innan bryter testamente arvsrätten, alltså ska endast laglotten ges till dem två särkullbarnen, laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1§ ÄB). Det slutliga resultatet blir då utifrån ovanstående omständigheter att särkullbarnen ska få hälften av arvslotten alltså 300 000 kr vardera. Resterande värde går till efterlevande make med fri förfoganderätt, såvida inte testamente föreskriver något annat. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

När kan efterlevande make sitta i oförändrat bo?

2021-01-30 i Testamente
FRÅGA |Hej ! Jag är en gift kvinna på 63 år. Mina föräldrar och syskon lever inte längre, inte min dotter heller. Jag har 3 syskonbarn. Om jag dör före min man, måste det då finnas en arvinge efter mig, eller ärver enbart min man mig automatiskt ? Kan jag i annat fall testamentera bort mina syskonbarn ? Kan min man sitta i oförändrat bo efter mig ? Min man har 3 barn vuxna barn. Kan han skriva testamente så jag får sitta i oförändrat bo tills jag dör om han dör före mig ? Kan vi skriva ett gemensamt testamente där det framgår att vi vill sitta i oförändrat bo?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga handlar om arvsrätt och bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637)blir tillämpliga på din situation. Jag utgår från att dina tre syskon barn är de enda besläktade arvtagarna. Som huvudregel ska efterlevande make ärva den avlidne makens/makans egendom med fri förfoganderätt vid dennes bortgång 3 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Alltså ärver din make allt efter din bortgång. Dina syskonbarn tillhör den andra arvsklassen 2 kap. 2 § ÄB och har därmed även arvsrätt efter efterlevande makes bortgång 3 kap. 2 § ÄB. Så dina syskonbarn har arvsrätt i händelse av att din mans bortgång, och det gäller andel efterlevande make ärvt av dig. I och med att egendomen innehas med fri förfoganderätt innebär det att din man inte får testamentera bort egendomen men har rätt att fritt förfoga över den. Du kan testamentera bort dina syskonbarn, de enda som inte helt kan testamenteras bort är bröstarvingar, så det är fullt möjligt att göra dina syskonbarn arvslösa. Din make kommer som sagt automatiskt att ärva efter dig, det innebär att han sitter i oförändrat bo tills hans bortgång då dina syskonbarn ärver. Ifall du vill att din make ska ärva med full äganderätt över egendomen utan att den ska gå vidare till dina syskonbarn i händelse av hans bortgång så måste du testamentera arvet till honom. När det gäller din makes barn har dem rätt till arv i händelse av hans bortgång i och med att de är bröstarvingar, de utgör isåfall särkullbarn och har rätt till sitt arv 2 kap. 1 § ÄB. Ifall din man testamenterat bort all egendom till dig så har dem ändå rätt att jämka testamentet och kräva sin laglott som utgör hälften av sin arvsrätt 7 kap. 1 & 3 § ÄB. Du kan således inte sitta i oförändrat bo ifall hans barn kräver sin laglott. Detsamma gäller ifall ni skriver ett inbördes testamente, särkullbarnen har alltid rätt att kräva sin laglott ifall egendomen testamenterats bort. Jag hoppas du fått svar på dina frågor och tack för att du vände dig till Lawline!

Går testamente före halvsyskons rätt till arv?

2021-01-16 i Testamente
FRÅGA |HejJag är ogift och har inga barn samt bor själv.Jag har en halvsyster på min mors sida och en halvbror på min fars sida.Jag undrar nu ifall jag kan välja att min flickväns dotter ska ärva allt mitt, och att inget ska gå till mina halvsyskon. Om det är möjligt hur ska jag då tillväga för att så ska ske?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Enligt arvsordningen i ärvdabalken ska arv i 2:a led gå till arvlåtarens föräldrar, alltså om arvlåtaren inte har bröstarvingar (barn). Ifall även föräldrarna till arvlåtaren är döda så ska arvet gå till syskon och halvsyskon (2 kap. 1 § & 2 kap. 2 § ärvdabalken).I ditt fall kan du dock välja att testamentera bort hela din kvarlåtenskap till din flickväns dotter i händelse av din bortgång. Då har ingen annan rätt till din kvarlåtenskap förutom din flickväns dotter. Halvsyskonen har inte heller rätt till laglott då den rätten endast hänför sig till bröstarvingar 7 kap 1 § ärvdabalken. Sammanfattning Du kan välja att testamentera bort all din kvarlåtenskap till din flickväns dotter, då får dina halvsyskon ingen rätt till ditt arv och din flickväns dotter ärver således allt i händelse av din bortgång. Ifall du behöver juridisk hjälp av mer specifik art om hur du skriver ett testamente rekommenderar jag dig att boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10:00-16:00Hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Arvsrätten för bröstarvingar

2020-12-31 i Arvsordning
FRÅGA |Jag har en hel del riktigt gamla saker som tillhörde min mormor och morfar. Det gäller fotoalbum, böcker, olika dokument såsom betyg och intyg, vissa textilier. De har inget värde, bortsett från att för mig har de förstås ett stort affektionsvärde. Dessa saker har varit i min mors ägo i snart 50 år och nu är de mina. Jag har inga syskon. Nu börjar släkten visa intresse för sakerna, och en släkting har redan varit här och tagit en bok som han menade att han borde få. Jag vill veta om jag har rätt att behålla de här sakerna eller om mina släktingar kan kräva att få dem.Jag måste få vara anonym för att inte riskera att stöta mig med släkten.Tacksam för svar.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att tillgångarna tillhört dina morföräldrar men ägts av din mor tills nu, det framgår inte av omständigheterna om hur dem skiftat äganderätt men i och med att släktingar kräver rätt till tillgångarna utgår jag från att det handlar om att sakerna gått i arv. Jag kommer beskriva arvsordningen i ditt fall för att beskriva hur din rätt ser ut. Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalkens (ÄB). När det gäller arv så är bröstarvingar den första arvsklassen, med bröstarvingar menas barn till den avlidne (2 kap.1 § ÄB). Bröstarvingar ska då först ärva från den avlidne och ifall en bröstarvinge går bort ärver dennes barn. Så ifall dina morföräldrar hade flera barn utöver din mor så skulle arvet delas lika på dem också, såvida inte ett testamente förordnat något annat (2 kap. 1§ andra stycket ÄB). Men av frågan framgår att din mor haft tillgångarna i runt 50 år så jag antar att de tillhört henne. Ifall så är fallet ska du enligt den legala arvsordningen ha rätt till din mors arv i och med att du inte har några syskon. Om däremot det funnits fler arvsberättigade, t ex om din mor haft syskon så har dem även rätt till en del av arvet, dock bör en sån rätt hävdas vi själva bouppteckningen. Det finns dock inte tillräckligt med information för att jag ska gå djupare in på det. Så med förutsättningen att din mor haft äganderätten till dessa tillgångar och inget annat förordnats i ett testamente så är det du som ska ha full arvsrätt utifrån 2 kap. 1§ ÄB. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Ska jag betala arvsskatt i Danmark för arv från Sverige?

2020-12-27 i Arvsskatt
FRÅGA |HejJag er bosatt i Danmark och er Dansk medborgare, skall jag betala skat på ett arv jag får från Sverige, i Danmark och Sverige????
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara frågan kommer jag att utgå från EU-rätt och nationella regler i Inkomstskattelagen. Både Danmark och Sverige är medlemmar i Europeiska Unionen, därmed är Europaparlamentets och rådets förordning nr 650/2012 tillämplig. Enligt Artikel 21 ska den lag där arvlåtaren har sin hemvist tillämpas på själva arvet. Eftersom arvet är från Sverige ska det beskattas utifrån Svensk lagstiftning. I Sverige betalar en inte arvsskatt enligt 8 kap. 2§ Inkomstskattelagen. Du skattar därför inte på arvet du fått från Sverige. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!