Kan ena parten slippa betala en skuld när solidariskt betalningsansvar föreligger?

2021-03-02 i Skuld
FRÅGA |Hej! Min dåvarande partner och jag tog ett lån 1995. Vi betalade tillsammans, som gifta, av lite drygt hälften. Vi är nu skilda och har fått brev från kronofogden med anmodan att betala resterande belopp. Mitt ex vägrar och tycker jag ska betala hela beloppet. Han säger att han ska anlita ett ombud om jag går vidare med saken. Vi har båda skrivit under lånereversen. Vad gäller? Kan han "komma undan"? I brevet från kronofogden stod att vi solidariskt skulle betala summan. Vi fick varsitt brev där vi båda står som betalningsskyldiga på båda breven. Någon solidaritet från hans sida finns inte. Jag har inte råd att driva saken till domstol. Det kvarvarande beloppet är ca 25000.Tacksam för svar!
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har valt att modifiera de mer specifika uppgifterna i din fråga för att säkerställa din anonymitet.Bestämmelserna som reglerar skuldebrev och lån återfinns i skuldebrevslagen (SkbrL).Huvudregeln enligt 1 kap 1 § SkbrL är att varje person som har tagit ett lån ansvarar för att betala sin skuld. I detta fall är du och din fd make gemensamma låntagare, i dessa fall gäller principen om solidariskt betalningsansvar. Det innebär att man svarar för en skuld "en för alla, alla för en". Borgenären har därför rätt att kräva hela skuldens belopp av den ena parten, se 1 kap 2 § SkbrL. Äktenskap är i sig inte en omständighet som ligger till grund för solidariskt ansvar. Makars ekonomier är nämligen helt skilda från varandra, se äktenskapsbalken 1 kap. 3 §. Det solidariska betalningsansvaret bottnar istället i att ni utfärdat skuldebrevet tillsammans. Om någon av er låntagare betalar mer än sin egen andel till borgenären har denne därefter så kallad regressrätt mot den andra låntagaren(även kallad gäldenär). I detta fall skulle det betyda att du kan föra regresstalan mot din fd make, förutsatt att du betalar för mer än din andel i skulden, se 1 kap 2 § andra stycket SkbrL.Detta sagt med utgångspunkt i att ni inte har avtalat om delat ansvar med borgenären, som då hade inneburit att borgenären endast kan kräva dig på din del i lånet. Sammanfattningsvis betyder detta att du troligtvis är skyldig att betala hela beloppet till borgenären men att du i efterhand har regressrätt mot din fd make för hans kvarstående belopp i skulden. Känner du dig osäker kring processen kan du alltid boka tid hos någon av våra erfarna jurister för ytterligare hjälp och vägledning här på Lawline. Boka tid kan du göra här.Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänliga hälsningar

Min hyresrätt är för kall, vad gäller kring detta?

2021-02-15 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej, Vi bor i en privat hyresrätt och det är så kallt i lägenheten att vi måste ha AC på dygnet runt för att inte frysa ihjäl om dagarna/kvällarna. Vilket har resulterat i att vår elräkning är på 5500:- kr i månaden och vi har sagt till flera gånger att vi har det såhär. jag undrar om det finns några lagar kring detta?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor som rör hyresrätter regleras i 12 kap. jordabalken (JB), även kallad hyreslagen.Av 12 kap 9 § JB framgår att en hyresvärd har en skyldighet att hålla lägenheten i brukbart skick. En hyresgäst ska inte behöva frysa. Det skall finnas kontinuerlig uppvärmning, det ingår som en del i den lägsta godtagbara standard och anges i 12 kap 18a § JB. Det framkommer i en rekommendation(se här) från folkhälsomyndigheten att temperaturen i en lägenhet bör vara mellan 20 och 23 grader. Är temperaturen lägre än 20 grader kan det innebära en olägenhet för människors hälsa. En första rekommendation vore att kontakta din hyresvärd och påpeka detta, men efter som att din hyresvärd inte gör någonting åt saken efter upprepade försök kan du kontakta miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen. De kan begära att din hyresvärd gör en temperaturmätning och åtgärdar eventuella fel. Ytterligare ett förslag är att kontakta hyresgästföreningen med din klagan och få hjälp att begära ersättning i form av hyresreduktion av din hyresvärd. Hur stor en potentiell ersättning kommer bli kan jag dock inte svara på då det görs bedömningar i det enskilda fallet.Sammanfattningsvis innebär detta att du har rätt att få din temperatur åtgärdad av hyresvärden, om den är under 20 grader. Du kan även har rätt till ersättning för olägenheten. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänligen

Hur blir det med uppsägningstid för bostad om det inte finns ett skriftligt hyresavtal?

2021-02-09 i Hyresavtal
FRÅGA |Om Jag hyr ett mindre hus/stuga och tänker flytta till en lägenhet i en annan kommun. Hur är det då med uppsägningstid? Kan jag flytta ut omgående eller blir jag skyldig att betala 3 månaders hyra? Det finns inget hyresavtal skrivet angående stugan.Tacksam för svar.
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Om din bostad är en hyresrätt, ett första- eller andrahandskontrakt är olika omständigheter som kan påverka hur ett hyreskontrakt ser ut. I detta fall kommer jag att gå igenom de vanligaste formerna och förhoppningsvis stämmer något av dessa in på dig.Avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning regleras i 12 kap Jordabalken (JB), även kallad hyreslagen. Det framkommer i 12 kap. 2 § JB att hyresavtal ska upprättas skriftligen, om hyresvärden eller hyresgästen begär det. Detta innebär att det inte finns något skriftligt formkrav för hyresavtal, detta innebär i sin tur att muntliga avtal också är giltiga.Hyresavtal som gäller för obestämd tid, vilket antagligen är fallet då inget annat avtalats, skall sägas upp för att upphöra att gälla och om ett hyresavtal om en bostad löper på obestämd tid är utgångspunkten att uppsägningstiden är tre månader 12 kap 3 och 4 § JB. Man kan avtala om längre eller kortare uppsägningstid men lagen ska tolkas till hyresgästens fördel, det innebär att du alltid har en uppsägningstid på minst 3 månader, men att du och hyresvärden kan avtala om antingen längre eller kortare uppsägningstid. Är hyreskontraktet på bestämd tid är uppsägningstiden beroende av hyrestiden.Om det är en privatperson som har hyrt ut huset tillämpas lagen om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen). Som hyresgäst har du då alltid rätt att säga upp avtalet från och med det månadsskifte som inträffar tidigast en månad efter uppsägningen, se 3 § privatuthyrningslagen.Som svar på din fråga har du alltså 3 månaders uppsägningstid om inget annat avtalats, förutsatt att det rör sig om en hyresrätt, Om det är en privat uthyrning gäller det månadsskifte som inträffar tidigast en månad efter uppsägningen. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänligen

Kan vi hävda dolt fel i fastighet?

2021-01-28 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej,Vi har precis köpt ett hus, byggt 1926, och har nu kommit på att säljaren medvetet dolt ett läckande avlopp/tätskikt.vi har bott här i 3 veckor nu och upptäckte när vi gick ner i källaren att det droppade vatten från taket (precis under badrummet) i samband med att dusch/badkar använts.innertaket i källarutrymmet är väldigt nyligt utbytt (går se på materialet samt att skruvarna i taket ser sprillans nya ut)hur bör vi gå tillväga nu? vår villaförsäkring eller hävda dolt fel?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kan inte svara på frågor kring villaförsäkringen då jag inte vet vad avtalet innehåller och vad försäkringen täcker, jag kommer istället att berätta vad som gäller kring dolda fel så att du själv enklare kan välja vilket alternativ som känns mest förmånligt. Köp av fastigheter regleras huvudsakligen i jordabalken (JB)Det första som skall utredas är om ett fel i fastighet föreligger. I 4 kap 19 § JB regleras fel i fast egendom, en såld fastighet som avviker från den standard som köparen har rätt att kräva vid köpet betraktas vara behäftad med fel. I ditt fall kan man nog våga påstå att fel föreligger. Ett läckande tätskikt är inte något som en köpare skall behöva förvänta sig föreligga vid ett fastighetsköp. Åldern på huset kan dock vara av betydelse, är dessa fel väldigt vanliga förekommande i jämförbara hus från den tiden kan det tala emot att fel föreligger. Är felet dolt? Utgångspunkten vid ett fastighetsköp är att säljaren inte bär ansvar för fel som köparen borde ha upptäckt i samband med en undersökning av fastigheten före köpet. Detta kallas för köparens undersökningsplikt och den är långgående, fastighetens skick måste undersökas noggrant innan kontraktet för köpet skrivs på. Köparen bär alltså ansvaret för fel som anses vara upptäckbara, samtidigt som säljaren omvänt svarar för dolda fel. För att ett fel ska kunna räknas som dolt måste köparen ha uppfyllt sin undersökningsplikt. Huvudregeln är således att fastigheten säljs sådan den är och att köparen följaktligen får undersöka fastigheten innan köp för att trygga sig. Det är svårt att avgöra om läckan utgår dolt fel, det beror på om den kunde ha upptäckts vid en noggrann undersökning, men du skrev att det tog 3 veckor att finna felet, det kan tala för att det varit svårupptäckt och därför går att åberopa. Det finns dessutom något som kallas för säljarens upplysningsplikt. Upplysningsplikten riktar sig mot säljaren och innefattar ett ansvar hos säljaren att upplysa köparen om förhållanden i fastigheten som kan vara av betydelse för köparens beslut om köp. Det är säljarens vetskap som är av betydelse, vilket innebär att om säljaren har vetskap om ett visst förhållande, riskerar hen att bli ansvarig för fel, just på grund av vetskapen. För att undvika felansvar måste säljaren upplysa motparten om detta. Gör inte säljaren detta riskerar hen att brista i sin upplysningsplikt och felet kan då åberopas. Det skall sägas att upplysningsplikten inte framgår av lagtext, den är sällan förekommande i rättspraxis och är inte lika vedertagen som undersökningsplikten. Det är åter igen omständigheterna som är av relevans och för att kunna göra en säkrare bedömning. Enligt 4 kap 19 a § JB måste köparen åberopa att fastigheten är felaktig genom att meddela säljaren om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (reklamation). Det finns inga formkrav för reklamation, den kan alltså göras muntligen. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänligen

Kan jag tvingas sälja vårat samägda hus?

2021-02-17 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min syster fick mammas landställe i gåva. Nu vill min syster sälja men det vill inte jag. Kan hon tvinga mig att sälja? Hon vägrar sälja sin del till mig Kan hon vägra acceptera mig som köpare om det blir försäljning via mäklare.
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Då du tillsammans med din syster äger ett hus handlar det om ett samäganderätt, då tillämpas samäganderättslagen (SamägL). Samäganderättslagen är dispositiv vilket innebär att avtal mellan dig och din syster gäller framför lagen. Utgångspunkten i svaret kommer att baseras på att det inte har förekommit sådana avtal. Delägarna måste vara överensHuvudregeln enligt 2 § SamägL innebär att beslut som rör egendomen ska tas gemensamt av delägarna. Parterna måste alltså vara överens om beslut rörande fastigheten, så som en försäljning. Undantag gäller för ärenden av akut art som åtgärder vid läcka eller dylikt. Med detta sagt förfogar varje delägare själv över sin andel. Möjlighet att begära tvångsförsäljning Det finns en möjlighet som delägare av fastigheten att via domstolen begära att fastigheten säljs på offentlig auktion, se 6 § SamägL. En sådan begäran skall lämnas in hos tingsrätten. Normalt sätt kan den andra delägaren inte förhindra ett sådant förfarande, om inte synnerliga skäl föreligger. Synnerliga skäl tolkas strängt och det skall mycket till för att det skall föreligga. Om tvångsförsäljning skulle bli fallet, kan du och din syster besluta om ett minimipris för fastigheten i syfte att försäljningen inte skall bli oförmånlig får någon av parterna. Vid tvångsförsäljning kommer en god man kommer att utses vars uppgift är att arrangera auktionen och fördela köpeskillingen, se 8 § SamägL. Nackdelen med detta är att aktionskostnader följer, dessa kostnader ska delägarna dela på utifrån sin andel i fastigheten, se 15 § SamägL. Du kan själv som delägare utan hinder delta i aktionen, det finns således inte möjlighet för din syster att stoppa dig i det anseendet. SammanfattningHuvudregeln är att beslut rörande fastigheten skall tas gemensamt, men om du och din syster inte kan komma överens kan hon ansöka om tvångsförsäljning. Tvångsförsäljning sker via aktion och medför kostnader, det hindrar dock inte dig från att delta i aktionen och ha chans att köpa tillbaks fastigheten. Känner du dig osäker kring processen kan du alltid boka tid hos någon av våra erfarna jurister för ytterligare hjälp och vägledning här på Lawline. Boka tid kan du göra här. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänligen

Kan jag på något sätt bryta företagets hyresavtal?

2021-02-15 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej Jag har ett enskilt företag som inte går runt ekonomiskt alls. Jag har fått sälja mitt hus för att betala skulderna på kronofogden etc. Jag har inte råd att ha kvar lokalen eller företaget. Kan jag bryta hyresavtalet på något sätt?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning regleras i 12 kap Jordabalken (JB), även kallad hyreslagen. Kan man säga upp ett hyresavtal i förtid?När det kommer till hyresavtal på bestämd tid är parterna bundna av hyresavtalet under hela avtalsperioden, om inget annat har avtalats, se 12 kap 3 § JB. I samma paragraf framkommer att om avtalet varat i mer än nio månader måste avtalet sägas upp för att upphöra att gälla. Om ett tidsbestämt hyresavtal saknar bestämmelser kring konsekvenserna av utebliven uppsägning och ingen uppsägning görs, anses hyresavtalet fortsatta löpa på obestämd tid, då med en uppsägningstid på nio månader, se 12 kap 3 och 4 § JB. Trots att dina omständigheter har förändrats är möjligheterna för att säga upp avtalet innan hyrestidens slut små.Vilka möjligheter finns att frånträda avtalet?En möjlig lösning kan vara att hyra ut lokalen i andra hand, det kräver dock hyresvärdens medgivande, 12 kap 39 § JB. Om hyresvärden inte ger sitt medgivande kan det räcka med medgivande från hyresnämnden, 12 kap 40 § JB. En ytterligare lösning är att överlåta lokalen till någon som vill ta över den, 12 kap 32 § JB. Även här är huvudregeln att hyresvärdens godkännande krävs, men om ni framställer en begäran till hyresvärden om att få överlåta lokalen och hyresvärden inte svarar eller lämnar en skälig anledning inom 3 veckor har hyresgästen rätt att säga upp hyresavtalet, 12 kap 32 § JB.Det finns möjlighet att frånträda avtalet vid kontraktsbrott från hyresvärdens sida. Efter som att hyresvärden ansvarar för lokalens beskaffenhet under hyrestiden, 12 kap 15 § JB, har hyresgästen rätt att häva avtalet om lokalen skulle skadas, om hyresvärden brister i sin underhållningsskyldighet eller på annat sätt missköter sig, se 12 kap 16 § JB.Om hyresgästen/aktiebolaget försätts i konkurs, får konkursboet säga upp avtalet, se 12 kap 31 § JB. Sammanfattningsvis är möjligheterna att säga upp hyresavtalet i förväg begränsade. Jag råder dig att höra av dig till din hyresvärd och beskriva situationen så kanske ni tillsammans kan komma fram till en lösning som fungerar för båda. I annat fall kan förhoppningsvis någon av de övriga möjligheterna tillämpas.Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänligen

Hur går det till vid andelsöverlåtelse av fastighet?

2021-02-05 i Fastighet
FRÅGA |Jag äger idag 50 % av en obebyggd fastighet och min exfru sedan drygt 10 år, äger den andra halvan. Vi har nu kommit överens om att hon ska sälja sin halva till till mig, så att fastigheten blir min till 100 %. Hur gör vi detta på enklaste vis?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Överlåtelse av fastighet regleras i 4 kap jordabalken (JB).Vid överlåtelse av en fastighetsandel genom köp tillkommer formkrav. För att köpet skall vara giltig krävs att det dokumenteras ett köpebrev som bevis för överlåtelsen. Köpehandlingen måste innehålla uppgifter kring vad köpet innefattar, dvs din exfrus andel i fastigheten och vilken fastighet det gäller. Köpehandlingen måste dessutom upprättas skriftligt samt undertecknas av både köparen och säljaren, se 4 kap 1 § JB.Köpebrevet kan även innehålla diverse villkor om ni har kommit överens om sådana. Köpet kan dock inte göras beroende av villkor under längre tid än två år, se 4 kap 4-6 § JB.När du har köpt eller på annat sätt förvärvats en fastighet ska den nya ägaren ansöka om lagfart hos lantmäteriet för att registrera sig som ägare. Det ska göras inom tre månader efter förvärvet, se 20 kap. 1 § och 2 § JB. För att en ansökan ska vara giltig behöver säljarens namnteckning vara bevittnad av två personer, JB 20 kap. 7 §.Om fastigheten är belånad och betalningsansvaret skall övertas krävs godkännande från banken. Observera att även expeditionsavgift och stämpelskatt(se stämpelskattelagen), kan tillkomma.Sammanfattningsvis är det fullt möjligt för din exfru att sälja sin del i fastigheten. De formella kraven är få men viktiga och notera att vissa kostnader kan tillkomma, speciellt om ett lån skall övertas. Tänk på att vara noga med att köpehandlingen och eventuella överenskommelser eller avtal blir korrekt och tydligt utformade för att förebygga oklarheter.Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågorVänliga hälsningar

Vem skall betala en gemensam skuld om ena parten saknar betalningsförmåga?

2021-01-27 i Skuldebrev
FRÅGA |Jag har tillsammans med min f d partner skrivit under ett skuldebrev på 500 000 kronor. Vi drev var sitt företag i en gemensam lokal och beloppet var ett lån för inredning av lokalen. Nu har vi gått skilda vägar och min f d partner har inga pengar att betala lånet med. I dagarna har banken krävt att jag ska betala hela beloppet. Är det inte meningen att vi ska betala hälften var? Vad är det som gäller? Ska jag betala hela lånet?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelserna som reglerar skuldebrev återfinns i skuldebrevslagen (SkbrL). Huvudregeln enligt 1 § SkbrL är att varje person som har tagit ett lån ansvarar för att betala sin skuld. I detta fall är du och din fd partner gemensamma låntagare, i dessa fall gäller principen om solidariskt betalningsansvar. Det innebär att man svarar för en skuld "en för alla, alla för en". Borgenären har därför rätt att kräva hela skuldens belopp av den ena parten, se 2 § SkbrL. Solidariskt betalningsansvar föreligger uteslutande i kommersiella sammanhang och gäller därför med hög sannolikhet även i ditt fall. Om någon av låntagarna betalar mer än sin egen andel till borgenären har denne därefter så kallad regressrätt mot den andra låntagaren(även kallad gäldenär). I detta fall skulle det betyda att du kan föra regresstalan mot din fd partner förutsatt att du betalar för mer än din andel i skulden, se 2 § andra stycket SkbrL. Detta sagt med utgångspunkt i att ni inte har avtalat om delat ansvar med borgenären, som då hade inneburit att borgenären endast ka kräva dig på din del i lånet. Sammanfattningsvis betyder detta att du troligtvis är skyldig att betala hela beloppet till borgenären med att du i efterhand har regressrätt hos din fd partner för hens belopp i skulden. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänliga hälsningar