Hur fördelas makarnas egendomar vid skilsmässa?

2021-07-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag och min man ska skiljas. Jag ägde ett hus när vi träffades som han flyttade in i . Han står ej som ägare eller med i lånen.Jag har lån på 750k på huset och det är värderar till 1 miljon. Inga äktenskapsförord är skrivna.Han har mycket skulder hos kronofogden. Förutom huset har jag ca 300k i blanco lån.Tanken är att jag ska behålla huset, behöver jag lösa ut honom med något och hur räknar man isf?
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag tolkar din fråga äger du ett hus värt 1 000 000 kr och du har skulder på 1 050 000 kr. Din man äger ingen del av huset och du undrar om du måste lösa ut honom när ni skiljer er. Svaret hittar vi i äktenskapsbalken (ÄktB). Vad ingår i bodelningen?I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Eftersom att du inte skriver något om ett äktenskapsförord eller enskild egendom utgår jag från att all egendom är giftorättsgods. Makarnas andelar av egendomen ska beräknas och varje parts skulder räknas av på dennes andel innan andelarna slås ihop och delas lika mellan makarna (11 kap. 1 §, 11 kap. 2 § samt 11 kap. 3 § ÄktB). Om huset är det enda giftorättsgodsetJag har ingen information om huruvida det finns annat giftorättsgods än huset men om det skulle vara så skulle du inte behöva lösa ut din man eftersom att dina skulder är större än värdet på huset. Om det finns annat giftorättsgodsDet är troligt att det utöver huset finns annat giftorättsgods som ska ingå i bodelningen. Med ledning av de andelar som beräknas enligt ovan skall giftorättsgodset fördelas på lotter och varje make har då rätt att i första hand få sin egendom på sin lott (11 kap. 7 § ÄktB). En make, vars giftorättsgods i värde överstiger den makens andel, har rätt att i stället för att lämna egendom till den andra maken betala motsvarande belopp i pengar (11 kap. 9 § ÄktB). Detta innebär att om du har mer giftorättsgods kvar än din man efter att era skulder räknats av måste du antingen lämna dina egendomar eller motsvarande värde i pengar så att ni får lika mycket. Om t,ex du skulle ha 100 000 kr mer än din man i giftorättsgods efter att skulder avräknats ska du lämna egendom för 50 000 kr eller motsvarande i pengar. SammanfattningHuruvida du måste köpa ut din man beror på hur mycket giftorättsgods som finns utöver huset. Du har rätt att få din egendom vid bodelningen men om du skulle ha mer giftorättsgods än din man när skulderna avräknats ska du lämna hälften av detta antingen i egendom eller motsvarande belopp i pengar. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning

Har sambo rätt till hälften av huset vid en bodelning?

2021-07-22 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hejsan!En fråga gällande sambo:Ett hus köps med avsikt för att en person med egna barn ska bo där. Personen hinner under tiden husaffären görs träffa en kvinna som flyttar in i huset omgående så de blir sambos. Kvinnan har ett eget barn o de blir sambos i 8 år.Kvinnan flyttar ifrån huset till annan ort med sitt barn.Kvar i huset är mannen som köpt o betalat huset samt står som ägare på huset. Nu vill kvinnan att huset säljs o hon vill ha hälften, då hon anser sig ha rätt till det genom sambolagen. De har inga gemensamma barn. Kvinnan har redan tagit med sig sin privata egendom av möbler o vissa gemensamt inköpta egendomar också.Frågan är: gäller sambolagen här?Har kvinnan rätt till hälften av huset även om huset inte köptes in gemensamt?Finns det nån tidsaspekt när kvinnan valde att flytta till ny ort? Hur lång tid efter kan hon kräva ersättning?De har inga gemensamma barn.
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar frågan på två olika sätt. En tolkning är att mannen köpte huset för att bo där med sina barn och när köpet skedde fanns det ingen avsikt att huset skulle vara mannens och kvinnans gemensamma bostad. Den andra tolkningen är att när köpet skedde fanns det en avsikt att huset skulle bli mannens och kvinnans gemensamma bostad. Nedan kommer jag redogöra för båda fallen och använda mig av sambolagen (SamboL). När ett samboförhållande upphörNär samborna flyttar isär upphör samboförhållandet (2 § SamboL). På begäran av någon av samborna ska en bodelning göras och denna begäran ska framställas senast ett år efter att samboförhållandet har upphört (8 § SamboL). Sambor kan avtala om att viss egendom inte ska ingå i bodelning med ett samboavtal (9 § SamboL). Eftersom att du inte skriver något om att det ska finnas ett sådant samboavtal utgår jag från att det inte gör det och då ska gemensam bostad och gemensamt bohag, så kallad samboegendom, ingå i bodelningen (3 § SamboL). Sådan gemensam bostad som ska ingå i en bodelning är egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål (5 § 1 punkten SamboL).Om det inte fanns avsikt att huset skulle vara gemensam bostadOm det vid köpet av huset inte fanns någon avsikt att bostaden skulle vara mannens och kvinnans gemensamma bostad är det inte samboegendom som ska ingå i en bodelning. Kvinnan har i detta fall alltså inte rätt till huset vid en bodelning. Om det fanns avsikt att huset skulle vara gemensam bostadOm det istället vid köpet fanns en avsikt att huset skulle vara mannens och kvinnans gemensamma bostad är det sådan samboegendom som ska ingå i en bodelning. Kvinnan kan då lämna begäran om bodelning senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. I detta fall har kvinnan alltså rätt till huset vid en bodelning förutsatt att hon lämnar begäran om bodelning senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. SammanfattningHuruvida kvinnan har rätt till huset vid en bodelning beror på om huset köptes med avsikten att det skulle vara mannens och kvinnans gemensamma bostad. Endast om detta var avsikten har kvinnan rätt till huset och kan då lämna begäran senast ett år efter att samboförhållandet upphörde för att få hälften av huset. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning

Hur fördelas arv när båda makarna har särkullbarn och ett gemensamt barn?

2021-06-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Har en fråga jag skulle behöva hjälp med.Make och maka med ett gemensamt barn. Maken har 3 st särkullebarn fån tidigare äktenskap och makan har också 3 st särkullebarn från tidigare äktenskap.Makan gick bort 2015. Hennes 3 särkullebarn fick ut sin laglott enligt lagens alla regler och det gemensamma barnets laglott gick till maken med fri förfoganderätt.2020 gick även maken bort. Nu till frågan: Hur räknas arvsandelarna ut då det gemensamma barnet skall ha ut sitt modersarv innan hen och 3 särkullebarn skall dela på resten? Inget testamente är skrivet och allt ska bara ske efter lagens alla regler.Tackar på förhand!
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur särkullbarnen och det gemensamma barnet ärver sina föräldrar utan testamente. Svaret hittar vi i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).Arvet efter makanNär en av makarna i ett äktenskap avlider upplöses äktenskapet och en bodelning ska göras (9 kap. 1 § ÄB). Bodelningen görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena då makan avled (9 kap. 2 § ÄB). Vad som ska ingå i bodelningen är makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som ingår i giftorättsgodset är som huvudregel all egendom som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Vidare ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB) genom att skulder räknas av (11 kap. 2 § ÄktB) och sedan slås återstående giftorättsgods samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Vid bodelningen fick maken ut sin del av boet med full äganderätt och kunde använda dessa pengar som han ville. Makans del av boet gick i arv till hennes bröstarvingar (2 kap. 1 § 1 stycket ÄB). Eftersom att makan hade 4 barn fick de 1/4 av arvet var (2 kap. 1 § 2 stycket ÄB). De 3 särkullbarnen efter makan fick ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Det gemensamma barnets arv gick till maken med fri förfoganderätt, maken fick alltså använda egendomen som denne vill men inte testamentera bort den (3 kap. 1 § ÄB).Arvet efter makenNär maken dött ska det gemensamma barnet först få delen av arvet efter makan som maken fick med fri förfoganderätt genom så kallat efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efter detta ärver de 4 barnen (3 särkullbarn och det gemensamma barnet) sin far och får 1/4 var av det som återstår (2 kap. 1 § 2 stycket ÄB).Ett räkneexmpelOm det fanns till exempel 2 000 000 kr i giftorättsgods efter att det slagits samman delas det lika mellan makarna. Maken får då 1 000 000 (1/2) kr och makans särkullbarn samt gemensamma barn får då 250 000 kr (1/8) var. Särkullbarnen fick ut sitt arv direkt men eftersom att det gemensamma barnets far fortfarande levde och var gift med barnets mor går 250 000 kr till fadern som barnet istället kommer få ut i efterarv. Maken fick alltså 1 250 000 kr.När maken sedan dör får det gemensamma barnet först ut arvet efter sin mor genom efterarv på 250 000 kr. De 1 000 000 kr som finns kvar delas lika mellan makens 4 barn (3 särkullbarn och det gemensamma barnet) som alla får 250 000 kr var.SammanfattningNär makan dör sker en bodelning och maken får hälften av giftorättsgodset enligt ovan. Den andra hälften delas lika mellan makans barn men det är bara särkullbarnen som får ut sin del direkt. Det gemensamma barnets del går istället till maken och denna kommer få ut sin del när maken dör genom efterarv. När maken sedan dör får det gemensamma barnet först ut sitt efterarv från sin mor och resterande delas lika mellan makens 4 barn.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning

Kan en delägare kräva att samägd fastighet säljs?

2021-06-22 i Samägandeavtal
FRÅGA |Min mor och hennes två syskon ärvde av sina föräldrar en fastighet (en skärgårdsö med tre små hus) för ca 35 år sedan. De tre syskonen har hela tiden haft var sitt av de tre husen. Det finns inget skrivet. Nu har ett av syskonen gått bort och hens tre barn (mina kusiner) ärver alltså en tredjedel av fastigheten. Ett av hens tre barn vill ha ut pengar för sin del och de andra två är villiga att köpa ut det tredje barnet. Det tredje barnet lät värdera fastigheten. Nu vill det tredje barnet att hela fastigheten ska säljas för att få ut största möjliga summa. Detta drabbar därmed min mor och hennes andra syskon och i sin tur även deras barn. Har barnet laglig rätt att kräva en försäljning av fastigheten när alla andra vill ha det kvar?
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att din mor och hennes två syskon ärvde 1/3 av fastigheten var och att barnen till det avlidna syskonet nu har ärvt 1/9 av fastigheten var. Ett av dessa barn vill nu att hela fastigheten ska säljas. Du undrar nu om barnet som äger 1/9 av fastigheten har rätt att kräva försäljning av hela fastigheten. Tillämplig lagstiftningSamäganderättslagen (SamägL) är tillämplig på samägd fastighet (1 § SamägL). SamägL kan avtalas bort genom ett samäganderättsavtal men eftersom att det inte finns något skrivet gäller SamägL. Samtliga delägares samtyckeDet krävs att alla delägare är överens angående förfogande och förvaltning av den samägda fastigheten (2 § SamägL). Detta innebär att alla delägare måste lämna sitt samtycke angående bland annat uthyrning eller försäljning av hela fastigheten samt åtgärder som till exempel målning av fastigheten. Detta innebär också att alla delägare har rätt att göra vad de vill med sin andel av fastigheten. TvångsförsäljningDet finns dock ett undantag som innebär att en ägare av en andel i fastigheten, oavsett hur stor andelen är, kan ansöka om tvångsförsäljning på offentlig auktion. Ansökan görs då hos Tingsrätten och bara om det finns synnerliga skäl kan övriga delägare förhindra försäljningen (6 § SamägL). "Synnerliga skäl" är mycket svårt att uppnå och det är sällan man får anstånd med försäljningen. Vid en sådan offentlig auktion får vem som helst lägga bud på huset och om samtliga delägare är överens om ett bud står det fast men är inte alla överens går fastigheten till högstbjudande (12 § SamägL). Vid en sådan tvångsförsäljning visas det verkliga marknadsvärdet och fastigheten kan komma att säljas för mer än den värderats till men också för mindre. MinimiprisOm någon av delägarna begär det ska domstolen besluta om ett minimipris som blir det lägsta priset fastigheten kan säljas för (9 § SamägL). Minimipriset ska förhindra att fastigheten säljs för ett så lågt pris att det blir oförmånligt för delägarna men får inte sättas så högt att det förhindrar eller försvårar en försäljning. Enligt praxis från Högsta Domstolen brukar minimipriset motsvara taxeringsvärdet på fastigheten (NJA 2012 s. 757). Begär någon att minimipris ska fastställas ska auktionskostnaderna betalas även om det inte blir någon försäljning. God manNär domstolen beslutar om tvångsförsäljning på offentlig auktion ska även en god man utses (8 § SamägL). Denna ska sköta de praktiska runt försäljningen med bland annat försäljningsvillkor (9 § 2 stycket SamägL) och fördelning av köpeskillingen. Kostnader för god man betalas av samtliga delägare i förhållande till deras andel i fastigheten. Vad det innebär för digAlla delägare av den samägda fastigheten borde i första hand försöka komma överens. Använd gärna argumentet att fastigheten kommer säljas för verkligt marknadsvärde och att det kan innebära att den säljs för mindre än den värderats till. Ett annat argument kan vara de kostnader som uppkommer i och med att domstolen beslutar om god man som ska sköta det praktiska kring försäljningen. Försäljningen kan ställas in fram tills att fastigheten är såld om samtliga delägare är överens. Kan ni inte komma överens kan istället övriga delägare tillsammans lägga bud på fastigheten vid tvångsförsäljningen på offentlig auktion. SammanfattningEn delägare av en samägd fastighet har rätt att ansöka om tvångsförsäljning på offentlig auktion hos tingsrätten och det är sällan detta nekas. Vem som helst kan då lägga bud på fastigheten som ska gå till högstbjudande om inte samtliga delägare är överens om att acceptera ett annat bud. Det finns möjlighet att begära att domstolen fastställer ett minimipris som är lägsta priset fastigheten kan säljas för men då måste kostnaderna för auktionen betalas även om det inte blir någon försäljning. Domstolen utser även en god man som ska sköta försäljningen och detta bekostas av alla delägare i förhållande till deras andelar. För att undvika försäljning bör ni försöka komma överens genom att eventuellt påpeka risken att fastigheten säljs för ett lägre pris än den värderats till och de extra kostnader som uppkommer i och med att domstolen utser en god man. Kan försäljning inte undvikas kan ni istället lägga bud på fastigheten på den offentliga auktionen. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning

Vad säger sambolagen om bodelning då lägenhet förvärvad i gemensamt syfte delvis står på en av sambornas förälder?

2021-07-26 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej. Jag och min fd sambo gick isär nu 19/6 i år. Vi blev sambos officiellt 4/7 förra året. Hans mamma står på 75% av lgh och han står på resten. Jag har inte köpt in mig annat än vissa kostnader för viss värdeshöjning. Lgh köptes i gemensamt syfte. Endast jag och fd sambon som bott i lgh med barn. Vad säger sambolagen? Samboavtal finns ej sen innan.
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag tolkar din fråga äger din sambo 25 % av lägenheten som är köpt för att vara erat gemensamma boende och resterande 75 % ägs av hans mamma. Du undrar nu om du har rätt till någon del av lägenheten vid bodelningen enligt sambolagen (SamboL). Vad ska ingå i bodelningen?När samborna flyttar isär upphör samboförhållandet (2 § SamboL). På begäran av någon av samborna ska en bodelning göras och denna begäran ska framställas senast ett år efter att samboförhållandet har upphört (8 § SamboL). Eftersom att ni inte har något samboavtal ska gemensam bostad och gemensamt bohag, så kallad samboegendom, ingå i bodelningen förutsatt att det är förvärvat för gemensam användning (3 § SamboL). En lägenhet som är köpt med avsikt att det ska vara sambornas gemensamma boende är samboegendom (5 § SamboL). Hur går en bodelning till?Först ska sambornas andelar i boet beräknas (12 § SamboL). Samborna har sedan rätt att från den egendom de äger dra av de skulder som hänför till samboegendomen (13 § SamboL). Värdet av det som finns kvar ska sedan läggas ihop och delas lika mellan samborna (14 § SamboL). Din rätt till lägenhetenEftersom att din sambo endast äger 25 % av lägenheten är det dessa 25 % som ska ingå i bodelningen. Jag har ingen information om eventuellt bohag eller skulder som ska ingå i bodelningen eller dras av så jag utgår från att det endast är de 25 % av lägenheten som ska ingå i bodelningen och att det inte finns några skulder. Dessa 25 % ska isåfall delas lika mellan dig och din sambo han har rätt att lösa ut dig med pengar (17 § SamboL). Du har i en bodelning alltså rätt till 12,5 % av lägenheten eller motsvarande värde i pengar. Skulle det finnas skulder som hänförs till din sambos andel i lägenheten ska dessa räknas av innan sammanslagningen sker och ni får hälften var. SammanfattningDin sambos 25 % av lägenheten utgör samboegendom som ska ingå i en bodelning. Förutsatt att det inte finns några skulder som hänför sig till lägenheten och ingen ytterligare samboegendom har du rätt till 12,5 % av lägenheten eller motsvarande värde i pengar. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning

Ärver ett utomäktenskapligt barn född före 1970 sin far?

2021-06-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Har kollat på er sida på ett svar om arvsrätt föt utomäktenskapliga barn, men är inte säker på om jag fattade svaret rätt. Ärver ett utomäktenskapligt barn född före 1970 sin far? Fadern har erkänt faderskapet och lever fortfarande.
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar frågan vill du veta om ett utomäktenskapligt barn född före 1970 ärver sin far.1970 ändrades arvsrätten så att den blev samma för både inomäktenskapliga barn och utomäktenskapliga barn. För att barn som är födda innan 1970 ska få ärva enligt de nya reglerna gäller det att barnet är ett trolovningsbarn, det vill säga att modern var förlovad till fadern när barnet föddes alternativt att fadern avlagt en arvsrättsförklaring. En arvsrättsförklaring innebär att fadern förklarar att det utomäktenskapliga barnet ska ärva honom på samma sätt som barn inom äktenskap. Om ovanstående omständigheter inte är uppfyllda det vill säga, det är inte ett trolovningsbarn och ingen arvsrättsförklaring har skett kan barnet ärva sin far endast om:en annan dödsbodelägare än barnet självt, en boutredningsman eller den som sitter i boet inom tre månader från dödsfallet fått kännedom om arvingenom bouppteckningen förrättas senare, senast vid bouppteckningen fått kännedom om arvingenen anteckning har gjorts om barnet i arvlåtarens personakt (hos församlingen) före arvfallet, eller registrerats i folkbokföringen för arvlåtaren eller hos den person från vilken arvingen härleder sin arvsrätt.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning

Är man underhållsskyldig under pågående skilsmässa?

2021-06-29 i Underhåll
FRÅGA |Hej jag och min fru ska nu skiljas och vi är inte överens om vad jag ska betala henne under tiden skilsmässan pågår, vi har i stort sett bara haft min inkomst under hela vårt förhållande då hon har pluggat under hela tiden, och nu vill hon att jag ska fortsätta betala hennes räkningar och hjälpa henne ekonomiskt fast att jag har flyttat ut, det här är något vi bråkar mycket om. Därför undrar jag om det finns något som säger hur mycket jag är skyldig att hjälpa henne med just ekonomiskt.
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om det finns någon skyldighet att betala din nuvarande fru under skilsmässan och hur mycket. Svaret hittar vi i äktenskapsbalken (ÄktB). Underhållsskyldighet mellan makarEftersom att ni befinner i en pågående skilsmässa är ni fortfarande gifta. Under äktenskapet ska båda makarna, efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses (6 kap. 1 § ÄktB). Om det som den ena maken skall bidra med inte räcker till för makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för underhållet, skall den andra maken skjuta till de pengar som behövs (6 kap. 2 § ÄktB). Syftet med detta är att båda makarna ska ha samma ekonomiska standard. Om någon av makarna försummar sin underhållsskyldighet får en domstol ålägga denne att betala underhållsbidrag till den andra maken (6 kap. 5 § ÄktB). Om makarna inte varaktigt bor tillsammans skall den ena maken fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till den andra maken (6 kap. 6 § ÄktB). Underhållsskyldighet efter skilsmässaHuvudregeln är att efter skilsmässa ska var och en av makarna stå för sin egen försörjning (6 kap. 7 § 1 stycket ÄktB). En tidigare make kan dock bli underhållsskyldig under en övergångsperiod efter vad som är skäligt med hänsyn till den andra tidigare makens förmåga och övriga omständigheter (6 kap. 7 § 2 stycket ÄktB). Underhållsskyldigheten kan dock komma att sträcka sig ännu längre och en tidigare make kan då bli underhållsskyldig även efter övergångsperioden. Detta om den ena maken har försörjningssvårigheter på grund av att ett långvarigt äktenskap upplösts eller om det finns andra synnerliga skäl (6 kap. 7 § 3 stycket ÄktB). Enligt praxis från Högsta Domstolen ska detta undantag tillämpas mycket restriktivt och det ska finnas ett samband mellan försörjningssvårigheterna och äktenskapet. Äktenskapet ska alltså ha begränsat möjligheten för maken att försörja sig, till exempel om man ägnat sig åt att ta hand om hus och hem medan den andra maken skapat sig en god position i förvärvslivet. Din situationEftersom att du och din fru fortfarande är gifta finns underhållsskyldighet enligt ovan. Om du inte fullgör din underhållsskyldighet kan en domstol ålägga dig att betala underhållsbidrag till din fru. Hur mycket du ska betala beror på hur mycket som behövs för makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för underhållet och utgångspunkten är att ni ska ha samma ekonomiska standard. I ditt fall verkar det inte vara frågan om ett långvarigt äktenskap och det verkar inte heller som att din frus försörjningssvårigheter beror på äktenskapet. Att du ska bli underhållsskyldig efter skilsmässan är därför inte troligt men jag känner inte till alla omständigheter och i slutändan måste en bedömning i det enskilda fallet göras. SammanfattningDet finns en underhållsskyldighet mellan makar och syftet med detta är att makarna ska ha samma ekonomiska standard. Efter äktenskapet finns det som huvudregel ingen underhållsskyldighet men undantag finns om det varit ett långvarigt äktenskap och den ena makens försörjningssvårigheter beror på äktenskapet. Du är alltså underhållsskyldig under tiden skilsmässan pågår men troligen inte efter. I slutändan måste ändå en bedömning i det enskilda fallet göras. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen! Med vänlig hälsning

Vem blir betalningsansvarig för begravningskostnaderna om tillgångarna i dödsboet inte räcker?

2021-06-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag undrar om dödsboet saknar tillgångar kan man ju söka ekonomiskt bidrag hos kommunen. Men om begravningsfakturan överstiger bidraget. Är det hela dödsboet som är betalningsskyldig då, eller bara den personen som skrev under beställningen? Hela dödsboet satt med o beställde kista, blommor o dyl på begravningsbyrån men bara en i sällskapet skrev under fakturan.
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar omständigheterna på två olika sätt. Antingen har ni först ansökt och fått begravningsbidrag från kommunen eller så har ni inte gjort det än och funderar nu på att göra det. Oavsett tolkning vill du nu veta om alla dödsbodelägare ska betala det som bidraget inte täcker eller om det endast är den som skrivit under beställningen som är betalningsansvarig. BegravningshjälpOm tillgångarna i dödsboet inte räcker för att betala begravningskostnaderna finns det möjlighet att ansöka om bistånd till begravning från socialtjänsten i kommunen (4 kap. 1 § socialtjänstlagen). Detta bidrag ska räcka till en enkel men värdig begravning med bland annat dödsannons, gravsten och transport till gravplats. Socialstyrelsen rekommenderar ett belopp upp till ett halvt prisbasbelopp som 2021 motsvarar 23 800 kr. Skulder kan inte ärvasI Sverige kan man inte ärva skulder och om skulderna i ett dödsbo överstiger tillgångarna skriver man av de skulder som inte kan betalas. Begravningskostnader skrivs dock inte av. BetalningsansvarDen som skriver under beställningen för en begravning intygar att denna företräder dödsboet och blir därför skyldig att se till att fakturan för begravningen blir betald. Om tillgångarna i dödsboet eller det ekonomiska biståndet inte räcker blir alltså beställaren betalningsansvarig för det överstigande beloppet. SammanfattningOm tillgångarna i ett dödsbo inte räcker för att betala begravningskostnader finns det möjlighet att ansöka om bistånd från socialtjänsten i kommunen för en enkel men värdig begravning. I Sverige ärver man inte skulder men begravningskostnader skrivs inte av. Om tillgångarna i dödsboet tillsammans med ekonomiskt bistånd från socialtjänsten inte räcker för att betala kostnaderna för begravning blir den som åtog sig att se till att begravningskostnaderna blir betalda betalningsansvarig. Betalningsansvaret faller alltså på den som skrev under beställningen. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning