Har säljaren rätt att häva avtalet när köparen inte betalar?

2020-03-25 i Köplagen
FRÅGA |Hej!En säljare hade en annons på blocket. En köpare skrev och de kom överens om ett pris samt att datorn skulle postas. Utan säljarens godkännande så skickar köparen en handpenning självmant. Säljaren skickar tillbaka handpenning en stund efter. Säljaren vill häva avtalet sedan med köparen. Men blir då hotad att ta det till tingsrätten och påstår att "enligt lag så är handpenning betalad och affären sluten" även då säljaren aldrig bad om handpenning eller godkände det. Och då påstår köparen att "du sa aldrig emot det så automatisk godkände du det". Säljaren som är lite yngre blir såklart nojig och orolig över att bli hotad på det sättet så säljaren säger då "om du ska börja hota mig så får jag väl sälja den till dig då". Och säljaren ger köparen en deadline att genomföra betalningen. Men tiden gick och köparen lyckades inte utföra betalningen innan tiden säljaren givit honom. Men då börjar köparen komma med saker som "du bestämmer inte hur lång tid jag har på mig, du får vänta tills jag löst det". Och köparen frågar om han inte kan betala på ett annat sätt och säljaren säger då "nej vi kom överens om blocketpaket" och köparen säger då "vi har en affär som inte är strikt bunden till ett betalningssätt".Allt är väldigt otydligt. Det enda de varit eniga om är priset i princip som de kom överens om från början. Jag läste någonstans om att "Är inte avtalet tydligt nog, är det ej ett riktigt avtal."Vad tycks? Har säljaren rätt nu att häva avtalet?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag avser att börja mitt svar med att klargöra vissa viktiga utgångspunkter. Hela den här situationen tar några turer åt olika håll men som jag förstår det föreligger nu ett köpeavtal avseende en dator. Jag utgår från att datorn ännu inte har skickats till köparen eftersom du inte skriver någonting om det.Problematiken ligger nu närmast i om säljaren kan häva köpet med anledning av att köparen inte ännu har betalat. Det som gör det hela lite krångligt är huruvida avtal har ingåtts som innebär att säljare och köpare ska följa det s.k. blocketpaketet. I och med att köparen säger att det inte avtalats om något betalningssätt förstår jag det som att denne menar att parterna inte är bundna av att försäljningen ska ske i enlighet med blocketpaketet. Som jag förstår det krävs för blocketpaketet att säljaren registrerar sig via en länk som finns på blocket. Säljaren ska sedan initiera betalningen genom att skriva in vissa fraktuppgifter. Köparen ska då få ett mejl för hur betalningen ska gå till. Blocket använder sig här av ett annat bolag (hädanefter kallad "blockets företagspartner") för att hålla köparens pengar fram till dess att säljaren skickar varan och köparen sedan hämtar ut den och undersöker den. Någon dag senare är det tänkt att säljaren ska få pengarna utbetalda.Genom den information jag har fått kan jag inte svara på om köparen och säljaren har kommit överens om att tillämpa blocketpaketet. I det fall de har det finns det detaljerade regler för hur försäljningen ska genomföras och i vilken ordning. I detta läge verkar det inte som att någon av parterna riktigt följer det. Åtminstone inte utifrån den tolkningen jag gör av informationen jag har fått. Vad gäller?Vad som gäller mellan parterna kommer vara beroende av om man kommit överens om blocketpaketets försäljningsvillor eller inte. Det blir ytterst en bevisfråga mellan parterna. Har man inte kommit överens om det eller att avtalet, som du säger, är otydligt medför inte det att avtalet blir ogiltigt. Istället gäller de dispositiva reglerna i köplagen mellan parterna. Att lagen är dispositiv innebär att lagen gäller såvida inget annat har avtalats. Även om det inte nödvändigtvis är relevant i detta stadium vill jag klargöra frågan om handpenning också. Det finns ingen skyldighet eller rättighet att betala handpenning. Skulle man skicka iväg en handpenning medför inte det att man per automatik har slutit avtal. Avtalet är redan slutet när anbudet stämmer överens med accepten. Det vill säga avtalet är slutet direkt när ex. köparen erbjuder sig att köpa varan för ett visst pris och säljaren godtar det. Här spelar det ingen roll vem som hörde av sig till vem eller vem som föreslog prissumman. Så länge båda accepterat villkoren har man slutit ett avtal. När avtalet är slutet går det inte att ångra sig. Däremot kan det gå att häva om rätt grund föreligger. När säljaren inte betalarSom sagt utgår jag från att ett köpeavtal föreligger men att det är oklart om blocketpaketets regler ska tillämpas före köplagens. Blocketpaketet har som bekant tydliga regler för i vilken ordning köpet ska genomföras. Där kommer köparen betala till blockets företagspartner innan säljaren skickar varan. Köplagen däremot innehåller andra regler. Där har varken köparen eller säljaren skyldighet att prestera före den andra. Det medför att köparen aldrig måste betala förrän säljaren överlämnar varan. Samtidigt medför det att säljaren aldrig måste överlämna varan förrän köparen betalat (10 och 49 § köplagen). Tanken är alltså att bytet ska ske samtidigt, vilket blir omöjligt när varan måste fraktas. I de här fallen beror alltså allt på vad parterna kommit överens om.Köparen har förvisso skyldighet att medverka på ett sådant sätt som skäligen kan förväntas för att köpet ska bli av. Om köparen inte medverkar har säljaren rätt att häva avtalet om den bristande medverkan utgör ett väsentligt avtalsbrott för säljaren och köpare insåg eller borde ha insett detta enligt 50 § 1 p. och 55 § köplagen. Det skulle kunna vara om säljaren sagt att han vill sälja varan så fort som möjligt. Köparens bristande medverkan utgör då sannolikt ett väsentligt avtalsbrott vilket denne också inser. Att köparen ännu inte betalat i detta fall utgör inte sådan bristande medverkan. Detta med hänsyn till att köparen inte har skyldighet att betala förrän varan överlämnas, såvida inget annat har avtalats. I detta stadium av försäljningen blir det därför viktigt att avgöra vad parterna rent faktiskt har avtalat. Har man kommit överens om blocketpaketet ska båda parterna följa de villkoren. Är det då så att köparen inte betalar inom avtalad tid till blockets företagspartner enligt anvisningarna i villkoren för blocketpaketet har köparen rätt att häva köpet om betalningsdröjsmålet utgör ett väsentlig avtalsbrott enligt 54 § köplagen. Här skulle man även kunna hävda att köparen inte medverkar till köpet enligt vad som är avtalet mellan parterna.SlutsatsVad som har avtalats är synnerligen viktigt. Har man avtalat om blocketpaketet ska man följa de villkor som gäller för den tjänsten. Skulle köparen inte medverka korrekt genom att betala i rätt tid och till blockets företagsparter samtidigt som säljaren har följt de anvisningar som gäller för honom så kan man argumentera för att köpet kan hävas med anledning av köparens bristande medverkan. Har man inte avtalat om blocketpaketet gäller köplagens regler till fullo. Köplagens regler kan tillämpas som utfyllnad i det fall någonting inte är reglerat i villkoren för blocketpaketet. Vad köplagen säger är att ingen av parterna måste prestera före den andra. Kan inte överlämningen av varan ske samtidigt som betalningen måste parterna komma överens hur man ska göra. Situationen är därför nu i ett stadium där ingen riktigt kan agera. Min rekommendation är att säljaren vänder sig till köparen och föreslår att man tillämpar blocketpaketet. Alternativet är att komma överens om vad som ska ske först betalning eller överlämnandet av varan. Om man inte lyckas komma överens om något kan förhoppningsvis parterna komma överens om att gemensamt häva avtalet. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! med vänliga hälsningar,

Strikt skadeståndsansvar för fodervärd till hund.

2020-02-25 i Strikt ansvar
FRÅGA |Hej!Den 23/12-2019 blev vår golden hane svårt skadad av våran grannes pitbull. Vår 12 åriga dotter var ute på en promenad med vår hund och grannen sitter på sin uteplats med sin hund utan koppel. När deras hund fick syn på vår hund så rusar den fram och börjar bita honom. Vilket resulterade ett svårt skadat öga, bitskador i öra, nos och hals. Vi fick åka akut till djursjukhuset där han fick operera sitt öga och sy sitt öra. Slutsumman+ medicin blev 5100 kronor. Vi har vid flera tillfällen försökt att prata med grannarna för att komma fram till en lösning. Dom hävdar att det inte är deras hund utan att dom va fodervärd till denna. Därför är dom inte villiga att betala. Nu har dom ej hunden kvar den är hos riktiga ägare och dom menar att han i sin tur är fodervärd och att det finns ytterligare en ägare. Vi har försökt att förklara för dem att man som hundägare har ett strikt ansvar men dom verkar inte lyssna på det. Och säger att hundens ägare får ta detta på sin försäkring. Vi har bett och kontaktuppgifter men dom säger att det har dom inte, nte ens ett mobilnummer har vi fått. Nu ignoreras våra meddelanden som vi skrivit till dem. Hur ska vi gå.till väga vi vill gärna ha ersättning för skadorna för vår hund.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är korrekt det du säger om att hundens ägare har strikt skadeståndsansvar för skador som hunden orsakar. Det strikta skadeståndsansvaret omfattar även innehavare av hunden enligt 1 kap. 19 § lagen om tillsyn över hundar och katter. Med innehavare avses enligt förarbetena till lagen, "någon som för underhållande eller nyttjande har tagit emot en hund" (från proposition 2006/07:126 s. 69). Det kan då konstateras att även en fodervärd har strikt skadeståndsansvar för skador hunden orsakar. Det ni kan göra då är att kräva ersättning direkt från era grannar eftersom de var innehavare av hunden när skadan uppstod. Förhoppningsvis kommer grannen att ta ansvar för den skada som har uppstått. Detta eftersom lagen är tydlig med att även innehavare av en hund också har strikt ansvar för hunden. Skulle grannen i fortsättningen vägra att svara föreslår jag att ni skickar brev eller annat meddelande där ni redogör för grannens juridiska ansvar samt riktar ett tydligt ersättningskrav. Vägrar denna att betala får ni överväga att stämma i domstol. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp! Skulle ni ha några fler frågor är ni välkomna att höra av er igen! Med vänliga hälsningar,

Får man som åtalad kalla vittnen till rättegången?

2020-02-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min f d sambo är åtalad för sexuellt ofredande. Kan han kalla vittnen till rättegången?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett åtal ska väckas krävs det att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten enligt 45 kap. 1 § rättegångsbalken (RB). Vad tingsrätten då gör att utfärda stämning genom att ge den åtalade tillfälle att svara på åtalet (45 kap. 9 § RB). I och med detta ska den åtalade även ges möjlighet att muntligen eller skriftligen ange vilken bevisning man vill åberopa till sitt försvar (45 kap. 10 § RB). Som utgångspunkt får man åberopa i princip vilken bevisning som helst (35 kap. 1 § RB). För din sambo innebär detta att i och med att han står åtalad ska han ha möjlighet att åberopa den bevisning han vill, inkluderat vittnen. Om han vill göra detta föreslår jag att han skriftligen besvarar stämningen där anger vilka vittnen han vill åberopa och vad respektive vittne ska syfta till att bevisa. Alternativet är att han ringer behörig tingsrätt där målet ska prövas och berättar att han vill kalla vittnen.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänlig hälsning,

Bekant fick låna min cykel men behöll den

2020-01-30 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en bekant som skulle köpa min cykel men fick använda den innan den var betald. Nu har hon valt att inte köpa den och jag har bett att få den tillbaka. Hon säger att hon behåller den tills hon inte behöver den längre. Saken är den att jag har satt på nya däck (1000:-) och jag vill inte att hon ska slita på dem nu när hon inte tänker köpa den. Är det ett brott att behålla cykeln?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sådana här typer av gärningar är ofta lite mer knepiga att koppla till något brott. Detta eftersom personen har någon annans egendom i sin besittning när den eventuella brottsliga gärningen uppstår. I mitt svar kommer jag att utgå från 10 kap. brottsbalken (BrB). Detta eftersom då egendomen var i personens besittning har ett förtroendeförhållande förelegat mellan er. Personen har ju fått låna din cykel. vilket gör 10 kap tillämpligt. Annat hade varit om personen olovligen tagit cykeln när den var i din besittning. Då hade istället 8 kap varit tillämpligt. 10 kap brottsbalkenKapitlet har en särskild systematik som innebär att vissa brott har företräde framför andra. Jag måste därför gå igenom dessa brott för att se om de är tillämpliga. Det första brottet är förskingring (10 kap. 1 § BrB). För att en gärning ska uppfylla kraven på förskingring krävs det att personen fått egendomen i sin besittning för att utgiva eller redovisa för denna. Då cykeln gavs till personen i form av ett lån är detta brott inte aktuellt. Nästa relevanta brott är olovligt förfogande (10 kap. 4 § BrB). För brottet förutsätts att personen som har annans egendom i sin besittning vidtar en åtgärd som medför att ägaren frånhänds eller berövas sin rätt till egendomen. När en person har kvar egendomen innebär det inte nödvändigtvis att den riktiga ägaren frånhänds eller berövas sin rätt till den. Har personen uppsåt att själv tillägna sig egendomen så anses den riktiga ägaren dock ha berövats sin rätt till egendomen. I ditt fall bedömer jag detta krav som icke-uppfyllt. Åtminstone i nuläget. Personen säger ju till dig att den kommer att ha kvar cykeln till dess att denne inte behöver den mer. Skulle det visa sig att det tar lång tid innan du får tillbaka den så kan det tyda på att personen har tillägnat sig den. Brottet olovligt förfogande skulle då vara uppfyllt. Då det är lite osäkert om brottet olovligt förfogande har begåtts i nuläget finns det anledning att också titta på brottet olovligt brukande (10 kap. 7 § BrB). Olovligt brukande innebär att någon vållar ekonomisk skada eller olägenhet genom att otillåtet använda någon annans egendom. Då personen har för avsikt och därför högst troligt använder cykeln kan kraven för detta brott vara uppfyllda. Eftersom personen känner till att du vill ha tillbaka cykeln så sker användandet olovligen. Användandet medför sannolikt olägenhet för dig samt ekonomisk skada då däcken förslits. SlutsatsMin slutsats är att det är högst sannolikt att brottet olovligt brukande har begåtts. Det som måste kunna visas här är att det faktiskt har skett ett brukande som varit olovligt och som medfört skada eller olägenhet. Med vänliga hälsningar,

rättegångskostnader i brottmål

2020-02-28 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Fick brev från polisen att jag är misstänkt för bedrägeri och ingen aning vad det handlar om. Jag begärde advokat för har noll koll på vad det är.Jobbar inom bud och lämnar-hämtar paket. Hade inte fått jobb om jag hade haft kriminellt livsstil.Frågan är nu skulle jag dömmas står jag får all kostnad? Har inte bra inkomst då jobbat som vikariat i 1år med 5-10tusen kr i månadslön
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i brottmål är att om den tilltalade blir dömd för brott ska denne också ersätta kostnaderna för försvararen. Detta enligt 31 kap. 1 § rättegångsbalken (RB)Däremot finns det möjlighet att helt eller delvis sänka beloppet som ska betalas. Det gäller om den dömdes ekonomiska förhållanden är sådana att sänkning av beloppet bör ske (31 kap. 1 § fjärde stycket RB). I praxis brukar man göra så att har den dömde knappt pengar nog för att betala för sin bostad så sätter man ner beloppet helt och hållet. I annat fall där personen förvisso har ekonomiska medel men ganska lite sätts beloppet ner med en andel istället. Enligt förarbetena bör den tilltalades betalningsförmåga beaktas inom rimliga gränser och det borde inte komma i fråga att ålägga den dömde en återbetalningsskyldighet som kunde försvåra hans återanpassning till samhället.Utöver denna möjlighet finns rättshjälpslagen som 31 kap. 1 § tredje stycket RB hänvisar till. Rättegångsbalken stadgar att den dömde aldrig ska betala mer än vad den hade behövt betala enligt rättshjälpslagen. Rättshjälpslagen medför ekonomisk lättnad för den som har ett ekonomiskt underlag på mindre än 260 000 kronor. Med ekonomiskt underlag menas den tilltalades förväntade årsinkomst minus skulder. Exakt hur bedömning av underlaget görs är komplicerat och inget jag kan göra givet de begränsade uppgifter jag har om din ekonomi. Däremot följer exakt hur beräkningen ska göras enligt domstolsverkets föreskrifter DVFS 2002:8. Skulle ditt ekonomiska underlag vara mindre än 50 000 kronor skulle du bara behöva betala 2 % av försvarskostnaderna i fall du döms. Är det mer än 50 000 men under 100 000 så betalar du bara 5 % av kostnaderna. 10 % om underlaget är mellan 100 000 och 120 000. Dessa och fler procentsatser följer av 23 § rättshjälpslagen. Din ekonomiska situation kommer då spela stor roll för hur mycket du skulle behöva betala i det fall du döms. Givet den månadslön du brukar få skulle jag bedöma risken för att du skulle behöva betala mer än någon procent som väldigt liten. Det är möjligt att du inte skulle behöva betala någonting alls. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Förlikningserbjudande för påstådd fildelning

2020-02-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejFick ett brev från innerstans advokatbyrå i början på feb om att jag fildelat en film. Dom erbjuder mig ett förlikningsförslag på 7000kr som jag inte har betalat. Om jag inte går med på erbjudandet finns risk att dom går vidare med rättsliga åtgärder. Dom har skickat mig papper på filmtitel, tidpunkt och min ip-adress. saken är att på dom papprerna jag har fått så stämmer inte ip adressen överens med min ip adress utan det står någon annans . Vet ej hur jag ska göra man blir ju både orolig och förbannad på samma gång. Har ingen som helst lust att kontakta dom, känner mig hotad av deras brev.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Just när det kommer till förlikningserbjudanden för påstådda fildelningar går det att se en ökad tendens på. Däremot är tendensen att ta sådant här till domstol är mycket låg. Anledningen kan vara att det finns flera omständigheter som gör att det är mycket enklare att förlikas i sådana här situationer. Dessa omständigheter är alltså sådant som talar för att du kanske inte bör vara särskilt orolig för domstolsprocess. För det första kommer bevisbördan att läggas på den som påstår att du har fildelat. Bara det utgör ett stort hinder för att faktiskt ta detta till domstol. Särskilt eftersom de måste visa att just du har fildelat, vilket blir svårt eftersom det tycks vara från felaktig IP-adress. En annan omständighet som talar mot domstolsprocess är skadeståndets storlek. Det är svårt att visa hur stor skada en upphovsman har lidit för att ett verk har fildelats. Det är dock något som den som stämmer måste kunna styrka för att få rätt till skadeståndet. Därför är det mycket enklare att bara sätta ut en summa så som 7 000 och förlikas istället. Ytterligare omständighet är att skulle de stämma dig och yrka att du ska betala ett belopp som är under 23 650 kronor (hälften av det så kallade prisbasbeloppet) så kommer målet att behandlas som ett "småmål". Det innebär att även om de skulle vinna skulle du bara behöva betala mycket begränsad andel av deras advokatkostnader och övriga rättegångskostnader. Utgångspunkten i småmål är alltså att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader oberoende av vem som vinner (se 18 kap. 8 a § rättegångsbalken). Det medför att det knappt är ekonomiskt värt att driva processen över huvud taget.Även om det är mindre sannolikt att det kommer drivas process i detta ärende så förstår jag att du är orolig. Dessutom är det inte helt lätt att säga hur du bör agera. I och med att det rör sig om felaktig IP-adress kan det vara fördelaktigt att besvara kravet och säga det. Alternativet är att vänta och se hur de kommer att agera. Det är upp till dig vad du känner är bäst. I det fall de stämmer dig, blandar in kronofogden eller säljer fordringen till ett inkassobolag så är det viktigt att tydligt och skriftligt bestrida betalningskravet.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Får man spela in ett möte med jobbet?

2020-02-21 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Får jag spela in möte med jobbet (rehabiliterings möte efter sjukskrivning) .1: utan deras medgivande / i smyg (kan det användas som bevis i domstol)?2: Med deras medgivande (användas som bevis i domstol)?3: Får dom neka mig att spela in?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att man får spela in samtal. Den begränsning som finns utgörs av brottet olaga avlyssning i 4 kap. 9 a § brottsbalken. För att inte begå brottet olaga avlyssning är det viktigt att man själv är deltagande i samtalet som spelas in. Något medgivande från de andra krävs inte. Skulle man spela in samtal mellan andra utan medgivande och där man själv inte deltar begår man alltså brottet olaga avlyssning. Får man använda inspelningen som bevisI Sverige gäller principen om fri bevisföring (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Det innebär att parterna i en domstolsprocess är i princip fri att föra vilken bevisning som helst. Det finns mycket litet utrymme för domstolen att avvisa bevisning. Svaret på din fråga är alltså att inspelningen får användas som bevisning. Det hade till och med sannolikt varit tillåten som bevisning även om inspelningen skedde i strid mot förbudet om olovlig avlyssning. Får de neka dig att spela in?De har ingen rätt att hindra dig från att spela in. Det är upp till dig om du vill förmana personerna om att du spelar in. Du har dock ingen skyldighet att göra det utan inspelningen får som sagt ske utan deras medvetande och i smyg (under förutsättningen att du själv är deltagande i samtalet). Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Får en ordningsvakt kroppsvisitera och ta egendom i beslag?

2020-01-24 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej!Får en ordningsvakt verkligen kolla i ens medhavda väska? Jag har emellanåt medicin med mig (laglig sådan) men som jag inte har lust att någon annan ska se eller veta. Får ordningsvakten ta beslag på medicinen?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huruvida en ordningsvakt dels får undersöka någons väska och dels ta något i beslag beror helt på vilket lagstöd som finns för tvångsåtgärderna. Lagstödet i sig är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet samt av vissa särskild principer så som proportionalitets, behov och ändamål. Jag kommer börja med att rikta fokus på händelsen att ordningsvakten kollade i din väska och sedan på beslaget. KroppsvisitationAtt undersöka någons väska utgör en kroppsvisitation enligt 28 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken (RB). Generellt får kroppsvisitation göras i det fall det finns anledning att anta att ett brott som har fängelse i straffskalan har begåtts. Vidare krävs att personen är skäligen misstänkt för brottet. Kroppsvisitationen får göras för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar eller som kan vara av betydelse för utredningen av brottet (28 kap. 11 § första stycket RB). Om inte personen är skäligen misstänkt får ändå kroppsvisitation ske om det finns synnerliga anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (28 kap. 11 § andra stycket RB). Vem får kroppsvisitera?Enlig 19 § polislagen får en polis kroppsvisitera i anslutning till ett gripande, omhändertagande eller avlägsnande. Kroppsvisitationen får då bara göras om det är nödvändigt av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål ska kunna tas om hand. Eller om det behövs för att någons identitet ska kunna fastställas. Samma rätt till kroppsvisitation i dessa sammanhang tillfaller även ordningsvakter (29 § polislagen). Rätt att kroppsvisitera för att söka efter föremål enligt 28 kap. 11 § RB, dvs för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar eller som är av betydelse för brottsutredning tillkommer dock inte ordningsvakter. Endast polis får genomföra sådan kroppsvisitation. En ordningsvakt får alltså bara kroppsvisitera om det är av säkerhetsskäl. Ej av något annat syfte som att ex. söka efter stulet föremål. I din fråga skriver du dock inte i vilket syfte kroppsvisitationen skedde. Det har betydelse i vilket sammanhang ordningsvakten kroppsvisiterade dig. I det fall du blev gripen, avlägsnad eller omhändertagen så fanns lagstöd för kroppsvisitationen, om den gjordes av säkerhetsskäl. Får ordningsvakten ta medicinen i belag?Svaret på denna fråga beror helt på om kroppsvisitationen som sådan var tillåten. Den som med lagstöd kroppsvisiterar (eller griper, anhåller mm) får ta föremål som därvid påträffas i beslag enligt 27 kap. 4 § RB (som gäller för ordningsvakter enligt 7:6 polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter PMFS 2017 FAP 670-1)För att ett föremål ska kunna tas i beslag krävs det att föremålet skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott. Detsamma gäller föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (27 kap. 1 § RB). Jag skulle egentligen behöva veta mer om vad som hände men sannolikt uppfyller inte din medicin kravet på sådant som kan tas i beslag. Dessutom kan man, även om det funnits lagstöd, ifrågasätta om beslaget av medicinen är förenlig med proportionalitets- och behovsprincipen. Min slutsats är alltså att det finns begränsade möjligheter för ordningsvakter att kroppsvisitera samt beslagta föremål. För att kroppsvisitationen ska ha haft lagstöd krävs det att du i samband med det blev antingen, gripen, avlägsnad eller omhändertagen, samt att visitationen gjordes för säkerhetsskäl. Egentligen hade jag behövt veta mer om omständigheterna i fallet för att kunna ge ett mer exakt svar. Förhoppningsvis kan du genom det här svaret ändå komma fram till om kroppsvisitationen och beslaget var förenligt med lagen. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,