När kan läkare anmäla alkoholproblem till Transportstyrelsen efter journalgenomgång?

2020-07-16 i Trafik och körkort
FRÅGA |Läkare har anmält patient till Transportsstyrelsen enl Körkortslagen Kap 10 §5 för "sannolik olämplighet att inneha körkort" baserat på journalgenomgång då läkare aldrig träffat patienten utan har "ärvt" denne från annan läkare.Journalen är full av uppgifter från tidigare läkare "B" & sjuksköterska som skriver att "patienten önskar behandling...patienten har fördjupad insikt om sitt alkoholproblem...patienten läser självhjälpsböcker...patienten har som mål att bli nykter...patienten önskar fortsatt kontakt med läkare...patienten lämnar frivilligt prover...patienten är hjälpsökande...patienten önskar behandling med Antabus". etc. Tidigare läkare (B) har diskuterat bilkörning med patienten som uppger att hen aldrig skulle riskera att köra alkoholpåverkad. Läkaren fann det trovärdigt och uppfattade pat som samarbetsvillig för behandling & anmälde därför ej till Transportsstyrelsen. Pat är nu (pga Dr A's anmälan) ålagd av TP att lämna blodprover i sex månader. Har Dr A brutit mot Körk.lagen då rekvisit om "motsättande av behandling" ej är uppfyllt och därmed kränkt patienten samt att patientens rättsliga ställning drabbats? Har läkare A också gjort sig skyldig till brott mot Sekretesslagen då hen olovligen lämnat uppgifter om patienten till Transportsstyrelsen?Skulle uppskatta er juridiska uppfattning och om detta har prövats i domstol alternativt om IVO, Inspektionen för vård och omsorg (tidigare HSAN) har prövat detta?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDen bestämmelse i körkortslagen du refererar till i din fråga innebär att en läkare som undersöker en körkortsinnehavare är skyldig att anmäla till Transportstyrelsen om hen finner att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon (10 kap. 5 § första stycket körkortslagen). Om en läkare vid undersökning eller journalgenomgång finns det sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort och körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning ska läkaren anmäla förhållandet till Transportstyrelsen (10 kap. 5 § andra stycket körkortslagen). I din fråga är det såvitt jag förstår bestämmelsen i andra stycket som aktualiseras.Bestämmelsen om läkares anmälningsskyldighet utökades efter den 2010-08-31. Fram till nämnda datum förelåg anmälningsskyldighet endast om körkortshavaren av medicinska skäl bedömdes vara uppenbart olämplig att ha körkort. Bestämmelsen justerades med hänvisning till att möjligheten för en läkare att stoppa en olämplig förare var liten (prop. 2009/10:198 s. 14 och 15). Anmälningsskyldigheten vid genomgång av journalhandlingar trädde i kraft den 2012-01-01. Anledningen till lagändringen var att det förekommer att en patient har kontakt med en läkare som efter en viss tid byter klinik eller sjukhus. Om patienten därefter uteblir från uppföljning hos en ny läkare finns det ingen som kan göra anmälan eftersom ingen av de kvarvarande läkarna har undersökt patienten. Dock finns tveksamheter till körkortsinnehavet oftast väl dokumenterade i journalen, vilket skulle kunna utgöra underlag för en kvarvarande läkare på mottagningen att göra en anmälan. Det väsentliga för att en anmälningsskyldighet ska föreskrivas bör vara att läkaren har sannolika skäl för sin misstanke, inte vad misstanken grundar sig på. Enligt regeringens mening kan noggranna journalanteckningar mycket väl utgöra en tillräcklig grund för misstanke. Själva anmälan är vidare endast en indikation för Transportstyrelsen att gå vidare med en utredning och utgör ingen självständig grund för ett ingripande (prop. 2011/12:125 s. 131-132). I det fall du beskriver innebär det inte per automatik att enbart för att körkortshavaren sagt att hen önskar fortsatt behandling det inte finns sannolika skäl att misstänka annat. Det torde inte vara omöjligt att den som har en missbruksproblematik säger en sak men har en annan avsikt. Tyvärr går det inte att för mig göra en bedömning av vilka skäl läkaren må ha haft för anmälan. Även om det du skriver i frågan står i journalen, kan det finnas motstridiga anteckningar som ger sannolika skäl för en misstanke om att körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning. Exakt vad som krävs för att läkaren ska ha sannolika skäl för sin misstanke är tyvärr svårt att avgöra. Rent generellt brukar det för sannolika skäl krävas att misstanken vid en objektiv bedömning framstår som berättigad. Som framgår av förarbetena till bestämmelsen är själva anmälan endast en indikation för Transportstyrelsen att gå vidare med en utredning; dock förefaller det som att det funnits skäl för myndigheten att gå vidare vilket skulle kunna tala för att det faktiskt funnits sannolika skäl för läkarens misstanke. Det är således inte alls säkert att läkaren utan lagstöd lämnat vidare informationen om körkortshavaren. Jag kan inte finns att något ärende som det du refererar till är prövat av domstol eller IVO, dvs. huruvida läkaren felaktigt gjort en anmälan. Ett av syftena med anmälningsskyldigheten är att körkortshavare inte ska befinna sig i trafiken när vederbörande är medicinskt olämplig. Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur mycket får särkullbarnen om de begär sin laglott?

2020-07-13 i Laglott
FRÅGA |Min make har avlidit. Han har 3 barn, särkullbarn . Jag har inga.Det finns ett testamente att jag ska sitta i orubbat bo. Hans barn har skrivit på om arvsavstående. Jag vet att det inte gäller juridiskt och att de har rätt att få ut sin laglott om de önskar det.Om de vill ha sin del nu så tror Jag att jag får 75% av boet och att hans barn får dela på resterande 25%. Tänker jag rätt då ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat om någon av makarna avlider. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska först makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för att skulder ska täckas läggs samman. Värdet därav ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).Den del som tillfaller den avlidne maken i bodelningen utgör vederbörandes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen ligger till grund för arvet. Om arvlåtaren var gift är utgångspunkten att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver sin förälder först när den efterlevande maken avlider. Om det finns särkullbarn har dessa däremot rätt att få ut sitt arv direkt. Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Basbeloppsregeln går före eventuellt testamente och särkullbarn. Även om den avlidne testamenterat bort sin egendom till annan har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I det fall du beskriver skulle de tre särkullbarnen ärvt kvarlåtenskapen efter sin far, om det inte fanns testamente. Eftersom det finns ett testamente måste särkullbarnen påkalla jämkning av testamentet för utfående av sin laglott. Jämkning måste påkallas inom sex månader efter att särkullbarnet tog del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Påkallas jämkning har särkullbarnet rätt att få ut hälften av det den skulle ärvt. Eftersom det finns tre särkullbarn skulle de utan testamente haft rätt till 1/3 av sin fars kvarlåtenskap, laglotten är 1/6 av detta. I ditt fall kan det innebära att du får 75% av allt och särkullbarnen 25% vid begäran om laglott. Det blir dock något missvisande med sådan beräkning då det dels är beroende av om alla särkullbarnen påkallar jämkning (vart och ett måste själv påkalla jämkning), dels om det finns någon enskild egendom. Som synes enligt inledningen ska inte enskild egendom ingå i bodelningen. Det kan innebära att om din make hade sådant som var enskild egendom ingår det inte och hans kvarlåtenskap kan vara större än din, likväl som att du kan ha enskild egendom innebärande att din del efter bodelningen är större än din avlidne makes. Det mest korrekta svaret är att utan testamente har särkullbarnen rätt till 1/3 av kvarlåtenskapen efter sin far (din makes andel i bodelningen) och att laglotten utgör 1/6 av kvarlåtenskapen.Vid uppdelning av arv, och eventuella tvister därom, kan det alltid vara en god idé att anlita en jurist som företräder en och är behjälplig. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

What applies to me as an EU citizen in the case of free movement?

2020-07-13 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hi Lawline,I'm currently a UK citizen and plan to move to Sweden. I will be moving in with my friends who are Swedish citizens. I understand I have the right to live and work in Sweden as currently I belong to an EU country. I also know I will need to sign on to the electrical register and gain a personal number. I also know I need to have health insurance. Is there anything I should be aware of or and rules/laws I maybe don't know?I will be renting a room at my friend's place while I look for work and my own place to live. Am I entitled to any benefits whilst looking for work or studying?
Dennis Lavesson |Hello and thank you for contacting us at Lawline with your question!Free movement is one of the most fundamental elements of the EU cooperation. As part of free movement, citizens of EU countries (citizens of the Union) who meet certain conditions have an automatic right of residence, ie the right to stay in another EU-country. As a citizen of the United Kingdom, during a transitional period after Brexit, you still have the opportunity to take advantage of free movement within the EU. The transition period is valid until 31 December 2020. The free movement arises from Directive 2004/38 on the right of citizens of the Union and their family members to move and reside freely within the territory of the Member States and is implemented in Swedish law through Chapter 3a Aliens Act (2005:716).In order to have a temporary right of residence, ie up to three months, nothing is required other than that the Union citizen has a national ID card or a passport. However, the right may cease if the citizen of the Union becomes an "unreasonable burden" on the host Member State's social assistance system (Art 14.1 Directive 2004/38). An alien staying more than three months in Sweden must have a residence permit unless a visa has been granted for a longer period (Chapter 2 Section 5 Aliens Act). 'Right of residence' means a right for EEA nationals and their family members to stay in Sweden for more than three months without a residence permit in accordance with what is stated in Chapter 3a (Chapter 3a Section 1 Aliens Act). An EEA national has a right of residence if he or she (1) is a worker or a self-employed person in Sweden, (2) has come to Sweden to seek work and has a real possibility of obtaining employment (2), is enrolled as a student at a recognised educational institution in Sweden and, according to an affirmation to this effect, has adequate assets to support himself or herself and family members and has comprehensive health insurance for himself or herself and family members that is valid in Sweden or (4) has adequate assets to support himself or herself and family members and has comprehensive health insurance for himself or herself and family members that is valid in Sweden (Chapter 3a Section 3 Aliens Act). The right of residence exists as along as the conditions are satisfied (Chapter 3a Section 5 Aliens Act).As an UK citizen you can still use the right to move and reside freely within the territory of the Member States within the transition period. If you wish to stay for more than three months you need to fulfill what is stated in Chapter 3a Section 1 Aliens Act. Union citizens who are deemed to have a right of residence in Sweden have the same right to social assistance as Swedish citizens. It is a consequence of the principle of equal treatment under EU law. It also means that the social services can make the same demands on these people as Swedish citizens, for example with regard to the obligation to contribute to their own livelihood according to their ability. Union citizens who have no right of residence in Sweden, for example someone who has applied here without realistic opportunities to assert themselves in the Swedish labor market and therefore, for example, have to beg for their livelihood, are generally only entitled to necessary assistance to avert an emergency. What it is, the social services must assess from case to case. In practice, this often means occasional assistance with food, accommodation and travel back to the country from which the EU or EEA citizen comes. If you plan to stay for more than three months, I recommend that you meet the requirements in Chapter 3a Section 1 Aliens Act. If something is unclear or you need further help from one of our lawyers, you are welcome to contact me by e-mail for a quote and further contact. I can be reached for the purpose at dennis.lavesson@lawline.se.Sincerely,

Hur gör vi för att hjälpa våra barn med ett huskonto till samägd fastighet?

2020-07-13 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag och min man ska ge bort vårt fritidshus som gåva till våra tre vuxna barn. I samband med det vill vi skapa ett "huskonto" till dem så att de har råd med underhåll under de första åren. Hur gör vi med detta konto så att det " säkras"? Kan alla tre stå som innehavare eller hur blir det bäst?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär barnen mottager fritidshuset som gåva kommer de att äga fastigheten gemensamt. Om inte annat är avtalat gäller bestämmelserna i lagen om samäganderätt (samäganderättslagen). Samäganderättslagens bestämmelser innebär exempelvis att samtliga delägare måste vara överens för förfogande eller förvaltning av det samägda godset i dess helhet (2 § samäganderättslagen). Bestämmelsen innebär i praktiken att alla tre barnen måste vara överens om t.ex. renovering av fastigheten. Om inte annat är avtalat ska kostnad för förvaltning av det samägda fördelas utifrån hur stor andel en delägare innehar (15 § samäganderättslagen). Om era barn kommer att äga fastigheten med 1/3 var innebär det att de ska svara för kostnaderna enligt samma andel.Som jag tolkar det har ni för avsikt att starta ett "huskonto" till dem för att de ska ha råd med underhåll de första åren. Det ni kan göra är att antingen (1) skänka lika stor summa till vardera barn eller (2) starta ett konto där de gemensamt är kontohavare. Alternativ 1 innebär att ni helt enkelt skänker (nu eller löpande) en lika stor summa till vardera barn. Alternativ 2 innebär att barnen öppnar ett konto där alla tre är delägare; de måste dock gemensamt öppna kontot. Ni har inte möjlighet att öppna konto i barnens namn, varken enskilt eller gemensamt. Barnen är vuxna och måste öppna kontot själva.Bankerna brukar erbjuda möjligheten att ha flera kontohavare till samma konto. Min rekommendation för det fall att ni vill att barnen ska ha ett gemensamt konto till vilket ni för över pengar är att ni tillsammans med era barn bokar en tid med er bank. Banken kan hjälpa er att starta ett konto under de förutsättningar ni önskar. Det finns i princip inget hinder mot flera kontohavare till samma konto om det inte är särskilt föreskrivet i lag att så inte kan ske. Ett exempel på konto som inte kan ha flera kontohavare gemensamt är investeringssparkonto, ISK (jfr 9 § lagen om investeringssparkonto).Sammanfattningsvis finns det möjlighet att öppna ett konto med flera kontohavare. Då detta är en banktjänst är min rekommendation att ni kontaktar er bank för ett möte. Ni kan inte öppna ett konto i era barns namn utan det förutsätter att era barn själva öppnar kontot. Ett alternativ är att ni skänker samma summa till vardera barn då de ändå svarar för 1/3 av förvaltningen av det samägda.För det fall att ni önskar hjälp med upprättande av gåvobrev av fastigheten eller med upprättande av samägandeavtal är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har aktieägare i fåmansbolag rätt till insyn?

2020-07-15 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag driver ett AB, Jag är VD och äger 50% v bolaget. Bolagets suppleant äger 50%.Jag arbetar ensam och undrar om suppleanten som äger 50% kan han kräva att ha direkt tillgång in i företagets företagskonto, bokföringssystem och faktureringssystem ?Han kräver direkt tillgång och begär in gamla sie filer vilket han sedan ställer 1000-tals frågor om. Bolaget går plus.Suppleanten är inte längre verksam i företaget men ängar massa tid att ifråga sätta allt om allt, vilket tar mycket av arbetstiden och ökade kostnader för företagets bokförare m.m.Om han kan kräva detta: Kan suppleanten då få betala alla extra tillkommande tim/kostnader för bolaget?Aktieägaravtalet står inget om insyn.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI aktiebolagslagen (ABL) finns bestämmelser avseende aktieägares rätt till insyn i fåmansaktiebolag. I ett aktiebolag med höst tio aktieägare gäller att varje aktieägare och ombud eller biträde som denne anlitar ska ges tillfälle att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning det behövs för att aktieägaren ska kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som ska behandlas vid bolagsstämma. Om det kan ske utan oskäliga kostnader eller besvär ska styrelse och VD dessutom på begäran hjälpa aktieägaren med den utredning som behövs för ändamålet och tillhandahålla behövliga kopior. Skyldigheten gäller inte om det skulle medföra en påtaglig risk för allvarlig skada för bolaget att aktieägaren får del av uppgifter om bolagets verksamhet (7 kap. 36 § ABL). Bestämmelsen innebär att en aktieägare i ett fåmansbolag ska kunna ta del av böcker och räkenskaper men även andra handlingar, t.ex. korrespondens, protokoll, rapporter, analyser avtal m.m. (SOU 1978:66 s. 200). En aktieägare som anser att bolagsledningen utan rätt hindrar honom från att utöva insyn i bolaget kan föra talan inför domstol med yrkande om att han ska beredas tillfälle att ta del av berörda handlingar. Aktieägaren kan i samband med detta begära att domstolen förpliktigar bolagsledningen att tillhandahålla handlingarna vid äventyr av vite (prop. 1997/98:99 s. 118).Då det i ditt fall rör sig om ett fåmansaktiebolag och suppleanten är en av två aktieägare har han en långtgående rätt till insyn i bolaget. Utgångspunkten är att han har rätt till insyn för att kunna bedöma bolagets ställning och resultat, eller inför bolagsstämman. I ditt fall kan jag tyvärr inte göra någon bedömning av om det suppleanten begär ut är sådant som faller inom insynsrätten; insynsrätten i fåmansaktiebolag är däremot långtgående och är tänkt att efterlikna den transparens som finns i ett handelsbolag. Varken lag eller praxis ger någon ledning för vad som är att anse som "oskälig kostnad eller besvär" utan det får avgöras i det enskilda fallet.Om du anser att det finns skäl att hindra suppleanten/aktieägaren insyn i bolaget bör du vara uppmärksam om att han kan vända sig till domstol med yrkande om att du mot vite ska förpliktigas att lämna ut de handlingar som begärs. Om så sker, eller om du önskar hjälp i kontakten med vederbörande, kan en av våra jurister hjälpa dig vidare. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur vet man vilken hastighet som gäller på vägen?

2020-07-13 i Trafik och körkort
FRÅGA |HejVem bestämmer vägens hastighet ?I min bil (Tesla) visas vägens "aktuella" hastighet med hjälp av GPS i hastighetsmätaren. Den överensstämmer inte alltid med den skyltade hastigheten.Vad jag kan förstå så är det vägens registrerade hastighet som borde gälla för att bötfälla eller dra in körkort.Om det är den registrerade hastigheten som gäller var kan man få uppgifter om vägens hastighet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningHastighetsbegränsningar och föreskrifter om högsta tillåtna hastighet ska märkas ut på väg enligt bestämmelserna i vägmärkesförordningen (10 kap. 13 § trafikförordningen). I vägmärkesförordningen anges hur skylten ska se ut, dvs. sådana skyltar som finns i trafiken för hastighetsbegränsningar. En förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot hastighetsbegränsningarna döms till penningböter (14 kap. 3 § trafikförordningen). I vissa fall kan Transportstyrelsen besluta om återkallelse av körkortet (jfr 5 kap. 3 § körkortslagen). Den hastighet som gäller är den som är skyltad längs med vägarna och ska följas utifrån din hastighetsmätare. Överskrider du högsta tillåtna hastighet innebär det att du gör dig skyldig till en överträdelse av trafikförordningen och kan dömas till böter. Det är dock så att hastighetsmätaren på bilar i regel visar något lägre än vad fordonet verkligen framförs i. Det är sannolikt anledningen till att din GPS-mätare visar något annorlunda mätning än din hastighetsmätare. Jag kan tänka mig att en GPS-mätning är mer exakt, det är dock en teknisk fråga och ligger utanför juridiken. I vissa bilar finns i färddatorn inlagt vilken hastighetsbegränsning som gäller. Du ska dock ha i åtanke att det som gäller rent juridiskt är den skyltade hastigheten längs med vägen.Om polisen upprättar en kontroll (ofta med laser) kommer ditt fordons hastighet att uppmätas. Överskrider fordonets hastighet den skyltade hastigheten kan du bötfällas. Om skyltningen visar 90 och du rent faktiskt håller 90 enligt din GPS-mätare har du inte gjort dig skyldig till någon överträdelse. Om din färddator visar att det är en annan hastighet som gäller för sträckan är det inte tillräckligt för att undgå böter. Avgörande är vilken hastighet som skyltats på sträckan där du framfört ditt fordon.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller mellan mig och min sambo om vårt förhållande tar slut?

2020-07-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, 1993 flyttade jag och min sambo in permanent i ett fritidshus som han och hans far gick in med hälften var i 140.00 1994 fick vi vårt första barn av senare tre. Ett av barnen är 19 och bor hemma idag. Huset har tilläggsisolerats och genomgått renovering och är ett permanentboende. År 2012 ville min sambo separera och jag hade annan bostad men ansökte aldrig om hjälp eftersom jag i princip bodde i den gemensamma bostaden. År 1999 i december blev jag utkastad och utlåst och då bestämde jag mig att efter hans flera års alkoholmissbruk fick det vara nog, han är sjukpensionär så inget jobb som stoppade honom. Skaffade återigen en bostad som jag möblerade från min mors dödsbo. Januari 2020 tog han på eget initiativ hjälp mot sitt beroende och jag flyttade hem (men är ej skriven här förrän jag vet vad som gäller) och har bott här för att hjälpa/stötta honom. Fortfarande väldigt labil och jag är rädd för att om jag skulle flytta hem igen så kanske jag åker ut igen så har bett om någon garanti som tex giftermål för att det inte ska ske men han vägrar och säger att det är hans hus. Jag är inte på något sätt ute efter att stjälpa honom ekonomiskt men anser att hans teori om att jag kan ta mina möbler och flytta inte känns rätt eftersom jag alltid bistått ekonomiskt i alla år med det som är i ett hushåll med barn. Hur gör jag? Ska jag gå med på att ta "mitt" och flytta eller hur fungerar det? Husvärde kanske 2-2,5 miljon
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga flyttade du år 1993 in i en fastighet tillsammans med din sambo. Fastigheten var då ett fritidshus men har sedermera tilläggsisolerats och renoverats för permanent boende. Året efter fick ni ert första barn. År 1999 blev du utkastad och utlåst. Du bestämde dig då att det fick vara nog på grund av din sambos alkoholmissbruk. Det framgår inte helt klart, men mellan raderna utgår jag från att du sedan flyttade tillbaka igen, eftersom du i din fråga skriver att din sambo ville separera år 2012 och min utgångspunkt är att så skedde. Januari 2020 tog din sambo på eget initiativ hjälp mot sitt missbruk och beroende och du flyttade åter igen hem till honom. Du är dock inte skriven där och du vill ha någon form av "garanti" som t.ex. giftermål för att säkerställa att du inte än en gång blir utkastad. Din sambo vägrar däremot och säger att det är hans hus. Den lag som reglerar vad som gäller mellan sambor är sambolagen. När ett samboförhållande upphör av annan anledning än att samborna ingår äktenskap med varandra ska samboegendomen fördelas dem emellan genom en bodelning (8 § första stycket sambolagen). Till samboegendom räknas sambor gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Begäran om bodelning ska ske senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § första stycket sambolagen). Begärs inte bodelning i rätt tid saknas rätt till bodelning. Vid bodelning på grund av att samboförhållande upphör tas det inte hänsyn till vem som står som ägare till bostaden eller vem som betalt den. Det som är avgörande är om bostaden är förvärvad för gemensam användning. Huruvida bostaden förvärvades för gemensam användning år 1993 är svårt att avgöra utifrån den information du delgett oss, det kan dock eventuellt argumenteras för det. Däremot har ert samboförhållande därefter upphört och du har inte begärt bodelning inom ett år varför du på den grunden inte har rätt till något värde i bostaden. När du nu åter flyttar in är det i din sambos bostad, inte en bostad som är förvärvad för gemensam användning. Skulle ert samboförhållande återigen upphöra har du därför ingen rätt till något värde i bostaden vid en bodelning. Det finns en möjlighet för sambo att i vissa fall överta bostaden även om bostaden inte utgör samboegendom. Förutsättningarna som krävs är däremot att den andra sambon ska inneha bostaden med hyres- eller bostadsrätt och att den övertagande sambon ersätter ägarsambon ekonomiskt (jfr 22 § sambolagen). I ert fall förefaller det inte vara aktuellt då som jag förstår det bostaden varken är hyres- eller bostadsrätt.Ett alternativ ni har är precis som du själv skriver; giftermål. När ett äktenskap upplöses ska det göras en bodelning (till skillnad från i samboförhållande då sådan endast ska ske efter begäran). I bodelning på grund av skilsmässa ska allt makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom kan uppkomma t.ex. genom äktenskapsförord eller genom att en make fått något genom gåva/arv/testamente av annan än den andre maken med villkoret att egendomen ska vara enskild (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Om du och din sambo skulle gifta er för att vid ett senare tillfälle skilja er ska bostadens värde räknas in i bodelningen och delas lika mellan er (efter avdrag för skulder).Ett annat alternativ är att din sambo skänker dig halva fastigheten. Om han skänker dig halva fastigheten har du rätt till hälften av den.Som jag förstår det har din sambo däremot inget intresse av varken att ingå giftermål eller att skänka en andel av fastigheten till dig (grundat på att han vägrar och säger att det är hans hus). Det är dock inte möjligt att med tvång begära att du ska få halva fastigheten, eller för den delen att ni ska ingå äktenskap. För din del innebär det helt enkelt att du får avgöra huruvida du anser det värt att åter igen bli sambo med honom eller inte. Utifrån de uppgifter du presenterat utgör fastigheten inte samboegendom och dessvärre tas det inte någon hänsyn till att du bistått ekonomiskt i alla år med det som är i ett hushåll med barn.Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att testamente ska vara ogiltigt?

2020-07-09 i Testamente
FRÅGA |Hej.Min bror avled i april 2020 och efterlämnade två testamenten.1. 1a testamentet är skrivet 7 november 2012. Där han testamenterar sin del av gemensam familjeegendom till vår syster. Och med möjlighet att i ett senare tillfälle ange vad som sker med övriga tillgångar.2. 2a testamentet är skrivet 3 augusti 2013. Där han kompletterar sitt testamente med att jag inte skall ärva honom till någon del.Min bror har sedan 20 år lidit av en djup depression som medfört att han inte helt kunnat ta vara på sig själv och sin omgivning. jag har under hela den tiden försökt att hjälpa honom med att motivera honom att söka hjälp för att kunna förbättra sitt uppkomna hälsotillstånd ( stor övervikt 160 kg med dito följdsjukdom diabetes hjärtproblem mm) Han vill inte hörsamma mitt välvilliga intresse utan snarare blivit bemöt med hat och återkommande dödshot. Vår familj har alltid levt nära varandra där vi delat en sommaregendom som vi fått i gåva av vår mor, och därför tvingats att samsas och fatta gemensamma beslut om skötsel och arbete, vilket pga hans tillstånd inte varit enkelt. Min syster och hennes mans roll har varit helt undfallande och mer inriktad på att underblåsa min brors konflikt med mig än att hjälpa honom att komma tillrätta. Testamentena är bevittnade av min syster goda vänner och grannar tillkallade av min syster. Under senaste åren har min bror blivit mer förtrolig där han har uttryckt sin tacksamhet men även uttryck ett ekonomiskt beroende av vår syster.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar det du skriver har din, nu avlidne, bror upprättat två testamenten. I det första testamentet testamenterar han sin del samägd familjeegendom till er syster. I testamentet skriver han att han i ett senare testamente ska ange vad som sker med övriga tillgångar. I det andra testamentet, skrivet knappt ett år senare, kompletterar han med att du inte ska ärva honom till någon del. Testamentena är bevittnade av er systers goda vänner samt grannar tillkallade av er syster. Det framgår inte i klartext exakt vad du undrar över, mitt antagande är därmed att du undrar om allt gått rätt till eller om testamentena på något sätt kan angripas.Regler om upprättande av testamente finns i 9-10 kap. ärvdabalken (ÄB). Den som upprättar testamente ska som utgångspunkt fyllt 18 år (9 kap. 1 § ÄB). Testamentet ska upprättas skriftligen med två vittnen. Testator (den som testamenterar) ska i vittnenas samtidiga närvaro skriva under testamentshandlingen (10 kap. 1 § ÄB). I ärvdabalkens 13 kapitel finns de fall då testamente kan vara ogiltigt. Testamente kan vara ogiltigt bland annat om det upprättats under psykisk störning eller om någon tvingat testator att upprätta testamente eller förmått honom att upprätta testamentet genom missbruk av hans oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning (13 kap. 1-2 § ÄB). Om testamentet upprättats genom tvång eller genom missbruk av testators oförstånd, viljesvaghet eller beroendeställning motsvarar det inte testators yttersta vilja.Om man som arvinge vill göra gällande att testamentet är ogiltigt enligt någon av grunderna i 13 kap. ÄB ska man väcka klandertalan inom sex månader efter att man tog del av testamentet. Väcks inte klander i tid faller rätten därom bort (14 kap. 5 § ÄB). Enligt praxis är det den arvinge som klandrar ett testamente och påstår att det är ogiltigt på materiell grund som har bevisbördan för sitt påstående.I ditt fall kan det eventuellt argumenteras för att testamentet upprättats under otillbörlig påverkan från er syster. Huruvida så är fallet är beroende på vad som sagts och vad som skett. För att testamentet ska vara ogiltigt räcker det inte med att er syster gett er bror råd eller på annat sätt diskuterat saken med honom. Din syster måste ha tvingat din bror alternativt att din brors vilja på något sätt måste varit begränsad på grund av din syster. Därutöver kommer bevisbördan att placeras på dig, det blir således upp till dig att bevisa att testamentet är ogiltigt.Om du vill ha vidare hjälp av en av våra jurister för att gå igenom hur möjligheterna till framgång vid klander ser ut är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,