Kan jag få ut uppgifter om förhör i min förundersökning?

2019-12-29 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej, jag blev dömt 2012 för narkotikabrott bland annat, men min fråga är under jag satt i häkte så tog polisen in vänner till mig under förhör, och jag undrar om det finns dokumentaion som jag kan ta del av och kolla vad som sas under förhören? och om det är att jag kan det så vart går jag någonstans för att få tag i det
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om du dömts för ett brott har det upprättats ett förundersökningsprotokoll vilket du bör ha tagit del av inför domstolens huvudförhandling. I förundersökningsprotokollet redogörs för det som framkommer under förundersökningen, bland annat förhör som hållits. Min rekommendation, för det fall att du inte har förundersökningsprotokollet kvar, är att du vänder dig till Polismyndigheten med begäran att få ta del av förundersökningsprotokollet. Protokollet är en allmän handling när åtal väckts.Vänligen,

Vilka arvsregler gäller när min far, boende i Norge, avlidit?

2019-12-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej jag bor i sverige å min far som bor i Norge har avlidit den 12 dec . Jag är sk oäkting dvs att han hade en utomäktenskaplig kontakt med min mor och resultatet blev jag . Hur ärver jag honom ? Vad är mina rättigheter ? Han har 2 st barn inom äktenskapet och en ny fru . Kan dödsboet strunta i mig eller på annat sätt utesluta mig från arvslott ? Hur gör jag för att få kontakt med dodsboet ? Kan ni undersöka detta å ta kontakt med dödsboet eller hur gör jag ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningInledningsvis vill jag klargöra att svaret av din fråga till stor del styrs av norska lagregler. Norsk rätt (nordisk rätt i allmänhet) påminner i mångt och mycket om vartannat. Det finns dock skillnader och svenska jurister har i allmänhet mindre kunskap om andra länders lagar. Du bör ha det i beaktande inför att svaret läses. Den framställning som görs nedan sker i stort utifrån ordalydelsen av den norska lagen.Enligt EU-rättsliga överenskommelser ska lagen där den avlidne vid sin död hade sin hemvist tillämpas på hela arvet. Så gäller trots att Norge inte är medlem i EU (art 20-21.1 EU:s arvsförordning). I och med EU:s arvsförordning innebär det att norsk lag är tillämplig på arvet vid din fars bortgång.Norska regler för arv framgår av lov om arv m.m. (arvelova). Om den avlidne var gift utgörs arvet av den avlidnes andel (vanlig hälften) av gemensam egendom samt den avlidnes eventuella enskilda egendom. Först att ärva är den avlidnes barn, s.k. livsarvingar (jämförbart med bröstarvingar i Sverige). Den avlidnes barn ärver lika del (1 § arvelova). Om den avlidne var gift har efterlevande make rätt till en fjärdedel av arvet, dock minst fyra grundbelopp (jämförbart med svenska prisbasbelopp) (6 § arvelova). Fyra grundbelopp motsvarar ca 400.000 NOK. Det stadgade innebär att den efterlevande maken ärver 1/4 men minst fyra grundbelopp, eventuella barn delar på 3/4. Om det upprättats ett testamente i vilken din far testamenterat bort sin kvarlåtenskap har du som bröstarvinge (och särkullbarn) rätt till din laglott. Laglotten (benämnt pliktdelen) utgör två tredjedelar av arvlåtarens kvarlåtenskap. Laglottskvoten beräknas på arvlåtarens nettodödsbo efter att skulderna dragits av. Laglotten är dock beloppsbegränsad till 1.000.000 NOK per barn (29 § arvelova). I ditt fall innebär det att om din far inte efterlämnade någon make och inget testamente ska arvet fördelas lika mellan dig och de andra barnen. Om han efterlämnade en make har vederbörande rätt till 1/4 av arvet efter honom, dock minst fyra grundbelopp. Om det upprättats ett testamente vari kvarlåtenskapen testamenterats bort har du rätt till den norska motsvarigheten till laglott.När någon avlider i Norge ska dödsfallet anmälas av närmsta anhöriga till tingsrätten eller polisen i kommunen där den avlidne bodde. Förfarandet är något som ofta begravningsbyråer är behjälpliga med. Om du är registrerad som anhörig men boende i Sverige ska norska myndigheter anmäla dödsfallet till svenska myndigheter som i sin tur ska meddela dig. Det kan i ditt fall dock vara en god idé att själv ta kontakt. Du bör kunna ta kontakt med tingsrätten på orten där din far bodde för att få kontakt med dödsboet. Se hemsida från Norges domstolar för förteckning över de olika tingsrätterna. Om du hellre vill ha hjälp av en jurist från Lawline juristbyrå kan vi bistå dig i kontakten och vara behjälpliga så du kan bevaka din rätt. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att kontakta mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur beräknar vi skälig hyra och hur upprättar vi ett lånedokument?

2019-12-26 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej, bor i en villa på 195 kvadratmeter, sjöutsikt, värderad till 12 miljoner i Sollentuna. Min man dig för 2,5 år sedan och mamma och pappa flyttade upp. De flyttade in i huset och en lägenhet byggdes som de betalade ca. 450 000. Förutsättningen var att de skulle betala lägenheten. De har dessutom när de flyttade upp betalt av ett inblancolån på 300 000 kr.Sen har vi byggt ut ytterligare 15 kvadratmeter till mamma och pappa som de skulle betala. Då hade de inte tillräckligt med pengar och jag har tagit ett inblancolån på 160000De betalar en hyra på 5000 kr vilket är lite mer än vad själva driften kostar. Lägenheten är på 50 kvadratmeter. Vi måste skriva papper och vad är en skälig hyra för dom? Hur skriver vi lånedokumentet? Vad måste vara med.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga vill du dels veta vad som är skälig hyra för uthyrning av lägenheten du byggt, dels vad som måste vara med i det lånedokument ni ska skriva då dina föräldrar är skyldiga dig pengar.Uthyrning av egen bostadEfter att ha läst din fråga förstår jag det som att det du benämner "lägenheten" är en del av din fastighet, varför lagen om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen) är tillämplig. Privatuthyrningslagen tillämpas när någon utanför näringsverksamhet upplåter en bostadslägenhet för annat ändamål än fritidsändamål (1 § privatuthyrningslagen). Enligt privatuthyrningslagen är du och dina hyresgäster (dina föräldrar) fria att komma överens om hyran. Som hyresvärd har du rätt att genom hyran få ersättning för dina kostnader för bostaden. Om det däremot blir tvistigt mellan hyresvärd och hyresgäster kan de senare begära att hyresnämnden ska fastställa vad som är skälig hyra. Hyran ska då, om inte den avtalade hyran är lägre, fastställas till ett belopp som inte påtagligt överstiger kapitalkostnaderna och driftskostnaderna för bostaden. Kapitalkostnaden beräknas som en skälig avkastningsränta på bostadens marknadsvärde (4 § privatuthyrningslagen).Avkastningsräntan har inte någon koppling till dina faktiska räntekostnader, utan är en uppskattad kostnad för att ha kapitalet bundet i bostaden. Det har ingen betydelse om du lånat pengar för att köpa bostaden eller om du lånat pengar för att bygga ut. Den närmare gränsen skälig avkastningsränta får enligt förarbetena bedömas i rättstillämpningen. Som ett riktvärde för avkastningsräntan anges i förarbetena fyra procent, ett par procent över Riksbankens referensränta (se prop. 2012/13:1 utgiftsområde 18 s. 78). För att beräkna kapitalkostnaden utgås således från värdet av lägenheten. Om vi förenklat antar att lägenheten är värd 1.000.000 kronor blir kapitalkostnaden (1.000.000 x 0,04)/12 = 3.333 kr / månad. Till det ska läggas driftskostnaderna. Driftskostnaderna innefattar nödvändiga kostnader för att inneha bostaden i det skick den hyrs ut. Det kan t.ex. handla om kostnader för el och vatten. Som hyresvärd har du även rätt att tillgodoräkna dig viss ersättning för slitage av möbler, om lägenheten hyrs ut möblerad. I fråga om driftskostnader avses de faktiska kostnaderna. Inget hindrar att ni som partergör en uppskattning av dessa. I de fall ett sådant antagande leder till en alltför hög hyra kan den dock komma att sättas ned av hyresnämnden.Ovanstående är hur hyresnämnden räknar för det fall att hyran skulle bli tvistig mellan dig och dina föräldrar. Det står dock dig och dina föräldrar fritt att avtala om vilken hyra ni kommer överens om. Det är först om hyresgästen anser att den är oskälig som det prövas av hyresnämnden och hyran kan sättas ner.För lånet behöver ni skriva ett skuldebrevDå du lånat ut pengar till dina föräldrar behöver det skrivas ett skuldebrev. Regler om skuldebrev och dess giltighet finns i skuldebrevslagen (SkbrL).Ett skuldebrev ska vara:1. Skriftligt 2. Till det yttre fristående (dvs det ska bara ge uttryck för en fordran) 3. Ensidigt (eventuella motprestationer ska inte framgå) 4. En utfästelse om ett penningbelopp.I skuldebrevet kan skrivas in om hela beloppet ska betalas vid anfordran eller att en viss summa ska betalas t.ex. varje månad eller kvartal. Om man inte skriver in något förfallodatum är huvudregeln att hela beloppet ska betalas när det begärs (5 § SkbrL). För att ha rätt att ta ut ränta (förutom ev. dröjsmålsränta) måste även det skrivas in i skuldebrevet.Rent juridiskt finns det inget direkt formkrav för ett skuldebrev, innebärande att det inte behöver vara underskrivet för att vara giltigt. Däremot, för att det ska ha ett bra bevisvärde vid en eventuell tvist, är det en god idé att det undertecknas. I skuldebrevet ska således nedtecknas hur mycket pengar dina föräldrar har lånat av dig, eventuella räntevillkor samt eventuella villkor om återbetalning. Dina föräldrar bör även underteckna skuldebrevet.Jag kan varmt rekommendera Lawlines avtalstjänst vari ni kan upprätta ett skuldebrev till ett mycket konkurrenskraftigt pris. I vår tjänst skapar ni skuldebrevet utifrån vår guide som förklarar de olika begreppen och ser till att alla uppgifter finns med. Efter betalning erhåller ni skuldebrevet korrekt juridiskt författat till er e-post. För det fall att ni hellre vill ha hjälp av en av våra jurister, eller om något är oklart, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När blir ett stannande en parkering och vem har bevisbördan för felparkering?

2019-12-23 i Parkeringsböter
FRÅGA |Stannade bilen på vändplats(skylt c42) där det råder parkeringsförbud. Stannade där då anvisad parkering tillfälligt var avstängd. Ställde bilen så långt åt höger som möjligt och i färdriktningen för att hämta min dotter och en kasse med kläder på förskolan. Något som tar 6 minuter. När jag kommer tillbaka till bilen har jag fått en parkeringsanmärkning. Enligt parkeringsanmärkningen har parkeringsvakten endast varit där i 1 minut. Jag anser att ja inte parkerat mitt fordon utan ett stannande där för att hämta min dotter som är tre år och ej klarar sig själv men även en kasse med kläder som anses som gods enligt mig. Samma sak som vid avlastning, hämnting utav gods eller ledsagning utav barn och äldre. Vad gäller?P-vakten har uppenbarligen endast varit vid min bil i 1 minut. Räcker det med att p-vakten säger att han observerat mig i 5 minuter. Finns enligt min mening inga bevis för det, och ord står mot ord. Hur snabb bör man vara? El hur många minuter får det gå innan det anses som en parkering? Och kan jag får rätt vid en bestridan av denna parkeringsanmärkning? Gärna svar hänvisat till paragrafer jag kan använda i en eventuell bestridan.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga vill du dels veta om det räknas som parkering eller som avlastning att stanna bilen i ett område med parkeringsförbud för att hämta upp din dotter och en kasse med kläder på förskolan, dels vem som har bevisbördan för att en felparkering verkligen skett.Som du själv anger är det tillåtet att lossa och lasta på plats där det råder parkeringsförbud. Vändzonen som du stannat bilen i är en sådan plats; det råder parkeringsförbud däremot inget förbud mot att lossa och lasta. När en uppställning för lastning övergår till att bli parkering är inte detaljreglerat i lag. För att det ska räknas som avlastning ska sådan ske utan pauser utan att fördröjas. Det innebär i sig att även ett längre stopp kan räknas som en avlastning och inte parkering, under förutsättning att det kontinuerligt lastas ut från bilen. I praktiken innebär det att om det inte kontinuerligt pågår lastning eller lossning eller av- eller påstigning av passagerare räknas det som en parkering. Så länge själva lastningen eller lossningen pågår anses det inte vara en parkering. Att flytta avlastat gods från trottoaren upp till t.ex. en lägenhet ingår inte i avlastningen. När godset förflyttas därifrån och bilen står kvar, räknas det istället som parkering. Mycket talar därför i ditt fall, då du lämnat bilen, att det räknas som en parkering (trots den korta tidsperioden). Då du parkerat bilen i strid med gällande parkeringsförbud får det utdelas en parkeringsanmärkning. En parkeringsvakt har ingen skyldighet att kvarstanna någon viss tid vid en felparkerad bil. Det är således fullt tillräckligt att vederbörande varit vid din bil endast en minut. Som du säger så står "ord mot ord" avseende om bilen parkerats eller inte, varför om en tvist går till domstol någon kommer att åläggas bevisbördan. Vem som har bevisbördan vid tvister om felparkering har avhandlats i praxis. Den kommun för vars räkning parkeringsanmärkningen har utfärdats har bevisbördan för att parkeringen har skett i strid med gällande villkor (NJA 2013 s. 711 II p.7). När en parkeringsanmärkning utfärdas utgör en anteckning om felparkering ett starkt bevis. Kommunen/parkeringsbolaget har således uppfyllt sin bevisbörda genom att utfärda parkeringsanmärkningen och den anteckning som skett därom. För att undslippa betalningsansvar övergår bevisbördan till den som fått parkeringsanmärkningen och påståtts ha felparkerat. Bevisbördan innebär att vederbörande måste lämna en trolig redogörelse för omständigheterna vid parkeringen eller framställa någon form av bevisning som medför att invändningen mot avgiften framstår som så trovärdig att den inte kan lämnas utan avseende (NJA 2001 s. 889). Enbart ett påstående om att felparkering inte har skett är inte tillräckligt för att betalningsansvar ska undanröjas (NJA 2013 s. 711 p.7 med hänvisning till NJA 2001 s. 889).I ditt fall finns det mycket som talar för att du inte stannat bilen för av- eller pålastning av passagerare eller lossning/avlastning då det inte skett kontinuerligt. Eftersom du lämnat bilen är att det räkna som en parkering. Då parkeringen skett i strid med gällande regler får en parkeringsanmärkning utfärdas.Bevisbördan för att en felparkering skett åligger i regel kommunen/parkeringsföretaget. Dock är kravet lågt ställt. Bevisbördan är i regel uppfylld genom att parkeringsanmärkningen utfärdas och det antecknas därom av parkeringsvakten. Om du påstår att en parkering inte skett alternativt att det skett en kontinuerlig av- eller pålastning, lossning eller avlastning, övergår bevisbördan till dig. Enbart ett påstående om att felparkering inte skett är inte tillräckligt för att uppfylla bevisbördan. Du måste lämna en trolig redogörelse för omständigheterna vid parkeringen eller framställa någon form av bevisning som framstår som så trovärdig att den inte kan lämnas utan avseende.Min bedömning är tyvärr att du får svårt att nå framgång om du bestrider parkeringsanmärkningen då du rent juridiskt inte stannat bilen för avlastning utan du har parkerat den i samband med att du gick och hämtade din dotter på dagis.Om du har några frågor eller om du behöver ytterligare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Finns det formkrav för kravbrev?

2019-12-29 i Fordringar
FRÅGA |Finns det några formkrav på kravbrev som företag skickar till privatpersoner? Måste exempelvis bolagsuppgifter, organisationsnummer m.m. framgå?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I svensk rätt finns inte lagstadgat något formkrav för kravbrev. Ett kravbrev är en uppmaning (ett krav) att betala en påstådd fordran. Kravbrevet i sig innebär dock inte per se att kravet är riktigt. Kravbrevet uppmanar mottagaren att betala, om mottagaren vägrar att göra så, eller inte betalar utifrån kravet, är det upp till avsändaren att gå vidare till t.ex. domstol eller Kronofogdemyndigheten. Först i ett sådant förfarande finns lagstadgat om vilka uppgifter som måste meddelas till myndighet eller domstol.Vänligen,

Kan min hyresvärd blir skadeståndsskyldig för att den förhalar besked om överlåtelse av lokal?

2019-12-27 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej,Då jag inte längre använder min lokal ska jag sälja min verksamhet. Jag har kommit överens med en köpare, skickat alla uppgifter till hyresvärden och bett dem förbereda överlåtelsen. Men hyresvärden är svår att få tag i, förhalar processen och har först gått med på ett möte 2,5 månad efter begäran om godkännande för överlåtelse. Detta kostar såklart mitt bolag mycket pengar och vi riskar även affären för överlåtelsen. Hyresvärden medger ingen kompensation utan svarar "Om vi inte svarar på din överlåtelsebegäran eller skulle neka överlåtelsen utan befogad anledning så kan du säga upp ditt hyreskontrakt i förtid. Skulle du anse att vi inte gjort vad som ålegat oss i denna del, så är du välkommen med din uppsägning. Vi är eller blir inte ersättningsskyldiga gentemot dig på grund av ett sent svar eller på grund av att vi vill se till att allt är i sin ordning innan vid godkänner en överlåtelse. Vi kommer inte heller bära några hyreskostnader i anledning av att överlåtelsen ännu inte godkänts av oss".Dem menar även att det är en fråga om överlåtelse av lokal och inte av verksamhet. Köparens verksamhet är inte identisk men går i samma linje. Det finns heller ingen skrivet i hyresavtalet om vilken verksamhet som har, eller får, bedrivas i lokalen. Vad har jag för rättigheter att utföra affären och kan hyresvärden bli skyldig att ersätta mig för mina ökade kostnader?Tack på förhand.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om överlåtelse av lokaler finns i 12 kap. 32-28 § Jordabalken (JB). Utgångspunkten är att du som hyresgäst inte får överlåta lokalen utan hyresvärdens samtycke. Vägras samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden inte besked inom tre veckor efter det att samtycke begärdes, får du som hyresgäst säga upp hyresavtalet (12 kap. 32 § JB). Treveckorsfristen räknas från att hyresvärden fått din förfrågan. Det är hyresgästen som har bevisbördan för när hyresvärden fått del av framställningen. Det finns inget i lagbestämmelsen som anger att hyresvärden måste uppge skälen till ett nekande svar inom treveckorsfristen. Så framgår av en hovrättsdom (Hovrätten över Skåne och Blekinge, avd. 3, dom 2009-11-17 i mål nr T 2785-08). Enligt domen står det hyresvärden fritt att när som helst framföra sina skäl för att vägra överlåtelse. Det är först inför en eventuell rättslig prövning han måste åberopa de omständigheter som han anser utgöra giltiga skäl för vägran.Att din hyresvärd "förhalat" processen genom att medge ett möte tidigast om 2,5 månader kan rent juridiskt tolkas som ett nej till förfrågan om överlåtelse alternativt att hyresvärden inte svarat i tid. Ett hovrättsavgörande (Hovrätten över Skåne och Blekinge, avd. 3, dom 2006-04-12 i mål nr T 137-05) utgör ett exempel på fall där hyresvärden ansågs inte ha svarat i tid. Hyresgästen (ett AB) uppgav sig i ett meddelande önska överlåta hyresrätten till ett danskt bolag inom samma koncern med angivande av namn, adress och danskt skatteregistreringsnummer och hyresgästen sade sig framställa en förfrågan om detta. Meddelandet bedömdes av domstolen som en begäran om överlåtelse. Hyresvärden som per telefon förgäves sökt företrädare för hyresgästen och som i tvisten uppgav att man saknade kännedom om hur man kunde få fram uppgifter om ett danskt företag angav inom fristen i brev att man övervägde att godta en överlåtelse under förutsättning att man fick tillgång till ett aktuellt bokslut. Hyresvärdens meddelande bedömdes av domstolen som att företaget inte svarat i tid. I sammanhanget konstaterade domstolen att hyresvärden inte ensidigt kan utsträcka tidsfristen. Enligt lagkommentarerna till bestämmelsen kan det i det aktuella fallet ifrågasättas om inte hyresvärdens villkorade svar i stället borde ha betraktats som ett nej varvid domstolens prövning skulle ha inriktats på frågan om hyresvärden haft skälig anledning att vägra.Den hyresvärd som får en förfrågan om överlåtelse och som vill försöka hindra hyresgästen att säga upp avtalet i förtid bör undersöka den tilltänkte hyresgästen samt med hänsyn till resultatet svara ja eller nej inom tidsfristen. Om hyresgästen i det senare fallet säger upp hyresavtalet i förtid och hyresvärden inte vill godta detta måste han föra talan om avtalets bestånd. Därvid blir utgången beroende av om hyresvärden haft skälig anledning att vägra eller inte. Ett villkorat svar får normalt ses som en vägran.Utifrån hur du beskrivit din fråga kan det åtminstone argumenteras för att hyresvärden faktiskt svarat, men att den vägrar att ge ett besked, varför det kan tolkas som ett nej. Om du får ett nej utan skälig anledning kan du säga upp avtalet eller begära tillstånd enligt 12 kap. 36 § JB (se nedan). Däremot har du ingen möjlighet att kräva hyresvärden på skadestånd (se Hovrätten för Västra Sverige dom 2005-11-10 i mål nr T 2249-04).I 12 kap. 36 § JB finns ett undantag från överlåtelseförbudet av lokal. Enligt bestämmelsen får den som hyr en lokal för att helt eller till väsentlig del använda den för handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverksamhet, överlåta hyresrätten till den som skall överta verksamheten, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresvärden ej har befogad anledning att motsätta sig att hyresrätten överlåts. Har hyresgästen innehaft lokalen mindre än tre år, får tillstånd dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger. Tillståndet kan förenas med villkor.Bestämmelsen innebär att du som lokalhyresgäst har möjlighet att få hyresnämndens tillstånd till överlåtelse av hyresrätten om värden inte frivilligt vill gå med på det. För att hyresrätten till lokalen ska kunna överlåtas krävs att den är uthyrd för att helt eller till väsentlig del användas för handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverksamhet. Tillämpningsområdet för bestämmelsen är således begränsat till lokal i vilken det bedrivs verksamhet med sikte på ekonomiskt utbyte. En lokal i vilken det bedrivs ideell verksamhet faller därför utanför bestämmelsen. Huruvida köparens verksamhet är tillräckligt lik din för att bestämmelsen ska vara tillämplig kan jag tyvärr inte svara på. Tillräcklig identitet mellan hyresgästens verksamhet och den som förvärvaren avser att bedriva är i mångt och mycket öppet för diskussion. Som exempel kan nämnas avgörandet ÖH 4756-15; 2015-11-27 vari hyresgästen inte lyckades visa tillräcklig identitet mellan den bedrivna verksamheten (tebutik och café) och den som skulle bedrivas (caféverksamhet med orientalisk inriktning).Sammanfattningsvis får du inte överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke. Om samtycke vägras utan skälig anledning eller hyresvärden inte lämnar besked inom tre veckor efter att samtycke begärdes får du som hyresgäst säga upp hyresavtalet. Däremot har du inte rätt till någon ersättning från hyresvärden.Det kan i ditt fall argumenteras för att hyresvärden i princip sagt nej genom att svara men förhala eventuellt besked så som skett. Om lokalen hyrs för att helt eller till väsentlig del användas för handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverksamhet får hyresrätten överlåtas om hyresnämnden lämnar tillstånd. Tillstånd ska lämnas om hyresvärden inte har befogad anledning att motsätta sig att hyresrätten överlåts. Om du innehaft lokalen mindre än tre år, får tillstånd bara lämnas om det finns synnerliga skäl. Det finns ett krav på identifikation mellan den verksamhet du överlåter och den som förvärvaren avser att bedriva. Huruvida sådan identifikation finns mellan era verksamheter kan jag tyvärr i detta inte besvara. Om du önskar hjälp av en av våra jurister för att undersöka vilka möjligheter du har att driva ärendet vidare är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kommunikation. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur beräknar vi efterarvet när efterlevande sambo avlidit?

2019-12-25 i Efterarv
FRÅGA |Åke och Ulla köpte en gemensam bostadsrätt 1996. De är sambos. Ulla avlider 1998(född 1917) och och hon har inga bröstarvingar. De har 1995 upprättat ett testamente, "där den som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes egendom(med undantag för bröstarvinges laglott) Efter bådas frånfälle skall all vår kvarlåtenskap tillfalla våra resp arvingar, att fördelas enligt lag." Ullas syskonbarn har godkänt testamentet i samband med att Ulla gick bort 1998. Bostadsrätten överfördes i sin helhet på Åke vid detta tillfälle. Nu har Åke gått bort. Fråga: Vad skall Ullas syskonbarn ärva? Halva bostadsrättens värde idag eller värdet när Ulla gick bort?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFri förfoganderätt, som det står i testamentet, innebär att den efterlevande sambon fritt får förfoga/disponera över kvarlåtenskapen. Skillnaden mot full äganderätt är att man vid fri förfoganderätt inte får testamentera bort kvarlåtenskapen eller genom gåva minska arvet till bröstarvingarnas nackdel. Om bröstarvingarna avstår från att få ut sitt arv direkt (vilket skett i det fall du beskriver) räknar man ut en kvotdel som ligger till grund för beräkningen av hur mycket varje barn ska få när båda är avlidna. För att tydliggöra det ger jag ett exempel nedan:Den sambo som avlider först har två barn sedan tidigare. Det sker en bodelning och den avlidnes del uppgår till 400.000 kronor. De två barnen ska ärva hälften var och således ha 200.000 kronor var. Barnen avstår dock rätten att få ut sin del av arvet direkt och får istället ut sitt arv när den efterlevande sambon avlider. Den efterlevande sambons uppgick vid bodelningen till 600.000 kronor. När den efterlevande sambon avlider görs en beräkning av hur stor andel av den efterlevandes sambons egendom som utgör efterarv. I exemplet hade barnen rätt till 200.000 kronor var, den totala förmögenheten uppgick till 1 miljon kronor (400.000 kronor + 600.000 kronor). 200.000 kronor av 1 miljon = 1/5 i kvotdel, innebärande att vardera barn ska ha 1/5 av den efterlevandes sambons förmögenhet när den avlider. Om vi antar att den efterlevande sambon har en förmögenhet om 2 miljoner kronor när den avlider ska bröstarvingarna i sådana fall ha 400.000 kronor var i efterarv (1/5 av 2 miljoner kronor = 400.000 kronor). Detta innebär att om förmögenheten vuxit sedan den förste sambon avlidit kommer efterarvingarna att få ut mer än de skulle fått om de tagit ut sitt arv direkt, likväl som att de kan få ut mindre om förmögenheten minskat.Som svar på din fråga så ska bostadsrättens värde idag användas i beräkningen. Dock måste det beräknas en kvotdel så det går att beräkna hur stor del av den sist avlidne sambons förmögenhet de har rätt till.Fördelning av arv (och efterav) kan vara komplicerade, varför min rekommendation är att ni anlitar en jurist som hjälper er. Om ni är intresserade av att få hjälp av en jurist på Lawline juristbyrå är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se. Med vänliga hälsningar,

Hur får vi betalt när vi utfört en entreprenad till en BRF som vägrar betala?

2019-12-23 i Fordringar
FRÅGA |Hej! En fråga som gäller en entreprenad med 2 underskrivna kontrakt som vi utfört åt en brf i tre år. Arbetena gäller renovering av de inre terrassplattorna. Arbetena har blivit försenade av olika orsaker. Bla så gick det inte att få fram en föreskriven ytbehandling från tillverkaren. De två första åren utförde vi våra arbeten i samarbete med styrelsen och deras egen expert samt deras konsult, men nu i våras, valdes en ny styrelse, och sen började problemen. Vi har inte haft ett enda produktivt byggmöte, de tre möten vi haft har nya styrelsen enbart påpekat att våra arbeten är kraftigt försenade, samt att dom säger att dom inte inte förstår varför vi gör våra arbeten och att det är för dyrt, samt att inga arbeten är beställda. Vi har vid ett av mötena överlämnat en pärm med all information om våra arbeten inkl en ekonomisk redovisning. På det mötet förklarade de som var med från styrelsen, att dom inte förstår att vi har fakturerat så mycket, samt att dom inte har råd att betala! Dom påpekade att dom måste diskutera med hela styrelsen. Vi erbjöd att komma på kvällstid så vi kunde informera hela styrelsen om varför vi utför entreprenaden och hur den ekonomiska situationen är. Istället för att tacka ja, skrev deras advokat att dom bestrider alla fakturor och att vi inte får kontakta styrelsen, utan allt ska gå via advokaten. Det har nu varit 3 besiktningar med 2 besiktningsmän. Entreprenaden är godkänd vid samtliga besiktningar. Ändå vägrar styrelsen att betala.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har en bostadsrättsförening beställt en entreprenad av er som ni utfört under tre år (renovering av inre terrassplattor). Efter att ny styrelse tillträtt det senaste året har det dock blivit problem; ni har fått kritik för att arbetet är försenat, styrelsen förstår inte varför ni utför arbetena och föreningen hävdar att inga arbeten är beställda. På ett möte med bostadsrättsföreningens styrelse har de sagt att de inte förstår varför ni fakturerat så mycket och att föreningen inte har råd att betala. Nu har ni fått ett brev från en advokat som anlitats och som ombud för bostadsrättsföreningen har bestritt alla fakturor. Även om du inte uttryckligen ställt någon fråga till oss tolkar jag det som att du undrar över hur ni ska få betalt, trots styrelsens uppträdande.Vid utförande av entreprenad mellan två juridiska personer (som i ert fall) finns det ingen speciell lag som reglerar vad som gäller, till skillnad från bestämmelser vid utförande av sådant arbete till konsument (jfr konsumenttjänstlagen). I ert fall regleras förhållandena utifrån avtalet er emellan. Ofta regleras förhållandena genom standardavtal som stipulerar vad som gäller vid försening av entreprenaden, eventuellt vite, samt försening av betalningar. Då det i er fråga inte nämnts något om standardavtal är min rekommendation att ni går igenom vad det står dels i avtalet er emellan, dels i eventuella standardavtal.Oavsett om det finns ett standardavtal eller ej är utgångspunkten att avtal ska hållas. Den före detta styrelsen har beställt och ingått ett avtal om entreprenad med er. Att det numera finns en ny styrelse ogiltigförklarar inte det tidigare avtalet. Jag förstår att ni har skickat ut fakturor som den nuvarande styrelsen bestritt (på vilka grunder är dock något oklart). Nästa steg är antingen att ni begär ett betalningsföreläggande med hjälp av kronofogden eller att ni väcker talan mot föreningen i domstol. Om ni ansöker om ett betalningsföreläggande och föreningen bestrider även i det skedet kommer ni att ha möjligheten att gå till domstol. Som jag förstått det utifrån er fråga så kommer föreningen med stor sannolikhet att bestrida en ansökan om betalningsföreläggande, varför det kan vara en god idé att inte ansöka om sådant utan att stämma till domstol direkt.Om ärendet går till domstol åläggs i regel parterna en bevisbörda. Om ni som utförare av entreprenaden påstår att det ingåtts ett avtal om sådan åläggs i regel ni bevisbördan för att visa att så skett. Bevisbördan kan då uppfyllas genom att åberopa de skriftliga avtalen som finns. Vad utgången kommer att bli vid en eventuell domstolsförhandling är dock omöjligt att sia om; tyvärr finns det en distinktion mellan att ha rätt och få rätt. I slutändan handlar det om vad som kan bevisas i domstol.Om ni stämmer motparten till domstol kommer det innan eventuell huvudförhandling att hållas en muntlig förhandling. Under den muntliga förhandlingen brukar parterna ofta försöka att komma överens, för att slippa gå till domstol. I regel är det bättre om man kan komma överens då en domstolsförhandling ofta kan ta lång tid och bli kostsam.Min rekommendation är att ni anlitar en jurist som dels kan gå igenom de avtal som finns mellan er och bostadsrättsföreningen, dels kan företräda er. Det är svårt att företräda sig själv i domstol. Ännu svårare då er motpart redan har anlitat en advokat som företräder den. Om ni önskar hjälp av en jurist på Lawline juristbyrå är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Juristen kan som ombud för er i ett första skede tillskriva er motpart om de krav ni har, med förhoppning om att ni ska få betalt eller att det ska gå att enas. Får ni inte betalt och/eller inte kan komma överens om en lösning, kan juristen som ombud för er lämna in en stämning till domstol.Om ni önskar kontakt för en offert och vidare kontakt alt. att ni har några frågor, nås jag på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,