Hur kan jag och min sambo göra för att ärva varandra?

2019-11-20 i Sambo
FRÅGA |Hej! Jag är sambo och undrar om ifall han skriver ett testamente där jag ärver honom istället för hans särkullbarn måste då även jag skriva ett likadant testamente? Vi har båda barn sedan tidigare.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Vem har rätt att ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att det är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, som har rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om en person avlider ska dennes barn få ärva allt, och dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Det finns även rätt för en efterlevande make att ärva (3 kap. 1 § ÄB). Däremot finns det ingen motsvarande rätt för en efterlevande sambo att ärva. Sambor ärver inte varandra i Sverige. Rätten att skriva testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Testamentet måste upprättas enligt vissa formkrav för att vara giltigt. Det ska bland annat vara underskrivet och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). I testamentet är man fri att förordna om sin kvarlåtenskap som man önskar. Den enda inskränkningen i detta är att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker en bröstarvinges laglott kan denne jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Din situationBåde du och din sambo är fria att upprätta testamenten för att förordna om er kvarlåtenskap. Testamentena ska respekteras så länge de inte inskränker bröstarvingars laglott, och dessa väljer att jämka. Om din sambo upprättar ett testamente och förordnar att du ska ärva om han avlider kommer detta gälla så länge hans bröstarvingar inte väljer att jämka det. Däremot kommer hans testamente inte innebära att han ärver dig om du avlider. Om du vill att din sambo ska ärva dig om du avlider måste även du upprätta ett testamente. Om ni vill kan ni upprätta ett så kallat inbördes testamente tillsammans där ni förordnar att den som överlever den andre ska ärva. Ni kan, om ni vill, i ert inbördes testamente förordna om att den som överlever den andre ska ärva med fri förfoganderätt, och att när båda avlidit ska barnen dela på all kvarlåtenskap. Fri förfoganderätt innebär att man kan använda egendomen som man önskar, men man kan inte testamentera bort den. Om ni förordnar på detta sätt kanske ni kan undvika att bröstarvingarna väljer att jämka testamentet, och att de i så fall väntar på sina arv tills ni båda avlidit. Om ni känner att ni behöver hjälp att upprätta ett testamente är ni välkomna att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan ni göra här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kommer min sambo eller mina barn ärva om jag avlider?

2019-11-20 i Arvsordning
FRÅGA |HEJ!KAN JAG SKRIVA TESTAMENTA PÅ MINA SAKER SOM MINA BARN SKALL HA NÄR JAG GÅR BORT.VI ÄR SAMBOS OCH HAR INTE SKRIVIT NÅGOT MELLAN OSS.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Vem har rätt att ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att det är den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, som har rätt att ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om en person avlider ska dennes barn få ärva allt, och dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Makes och sambos rätt att ärvaDet finns en rätt för en efterlevande make att ärva (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnen. Däremot finns det ingen motsvarande rätt för en efterlevande sambo att ärva. Sambor ärver alltså inte varandra i Sverige. Den enda möjligheten för en efterlevande sambo att ärva är genom testamente. Din situationSom jag tolkar din fråga undrar du om du kan skriva ett testamente för att dina barn ska ärva om du avlider, istället för att din sambo ska ärva. Om jag har tolkat frågan rätt behöver du inte göra någonting för att det ska bli som du vill. Om du avlider kommer dina barn ärva efter dig, eftersom sambor inte ärver varandra. Om du vill att din sambo ska ärva efter dig måste du upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Då måste formkraven för testamenten vara uppfyllda, det måste bland annat vara underskrivet och bevittnat (10 kap. 1 § ÄB). Det enda du måste tänka på om du vill skriva ett testamente till förmån för din sambo är att dina barn alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Denna laglott har bröstarvingarna alltid rätt till och den får inte inskränkas genom testamente. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man skriva testamente för att skjuta upp särkullbarns arv, eller utesluta sin make?

2019-11-10 i Testamente
FRÅGA |Hej, har 2 frågor:1. Säg att man upprättar ett testamente så att särkullbarn får rätt till hela arvslott efter sin avlidna mor/ far om de låter mors/fars make/maka sitta i orubbat bo tills hen dör. Kan särkullbarn avböja och fortfarande kräva ut sitt lott (halva arvslotten)?2. Går det att testamentera hela sitt kvarlåtenskap till andra än ens make/ maka? Går det att förbise sin fru/man i sitt testamente?Uppskattar om ni mailar svaret, då jag befinner mig utomlands för några månader nu.mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av arvslotten utgör laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Om det finns ett testamente som inskränker laglotten kan bröstarvingen jämka testamentet, och på så sätt få ut sin laglott ändå (7 kap. 3 § ÄB). Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamenteDen som har fyllt 18 år har rätt att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det finns flera formkrav för testamentet, det ska till exempel vara skriftlig och undertecknat (10 kap. 1 § ÄB). I ett testamente är man fri att förordna om sin kvarlåtenskap nästan hur man vill. Det finns två viktiga inskränkningar: bröstarvingars laglott och efterlevande makes rätt till fyra prisbasbelopp. Som nämnt ovan kan en bröstarvinge jämka ett testamente för att få ut sin laglott, och ett testamente som inskränker den efterlevande makens rätt till fyra prisbasbelopp ska vara utan verkan (3 kap. 1 § andra stycket sista meningen ÄB). Svar på dina frågor1. Svaret på denna fråga är alltså ja, särkullbarn kan välja att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott direkt.2. Svaret på denna fråga är också ja, men den efterlevande maken har alltid rätt till sina fyra prisbasbelopp. I dessa räknas ju dock in det som tillfallit den efterlevande maken i bodelningen samt dennes eventuella enskilda egendom. Om den efterlevande maken efter bodelningen har egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp kan denne bli helt utan arv efter sin avlidna make. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kommer jag eller vår gemensamma dotter ärva om min man avlider?

2019-10-25 i Arvsordning
FRÅGA |Min man har en enskild egendom o innan vi gifte oss 1995 skrev vi på äktenskapsförord. Jag har två söner sedan tidigare o tillsammans har vi en dotter. Nu till min fråga:Vad händer om min man dör? Är det vår dotter som ärver allt?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vem som ska ärva när någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Eftersom du och din man är gifta kommer jag även använda äktenskapsbalken (ÄktB). Bröstarvingars arvsrättHuvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva i första hand (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Efterlevande makes arvsrättDet finns även en arvsrätt för en efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före den avlidnes barn som är gemensamma med den efterlevande maken. Detta innebär att om en person som har barn gemensamt med sin make avlider kommer den efterlevande maken ärva före de gemensamma barnen. När sedan även den efterlevande maken avlider kommer de gemensamma barnen få ut sitt arv efter båda sina föräldrar (3 kap. 2 § ÄB). Vad händer då någon som är gift avlider?Det första som händer då någon som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den avlidnes dödsbo och den efterlevande maken (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Eftersom din fråga inte handlar om en bodelning kommer jag inte gå in djupare på hur en sådan går till. Det som tillfaller den efterlevande maken genom bodelningen är dennes att behålla och det som tillfaller den avlidnes dödsbo utgör arvet efter denne. Vad gäller i din situation?Det första som skulle hända om din man avlider är att en bodelning görs. Du skriver att ni har ett äktenskapsförord. Det innebär att det som är din mans enskilda egendom enligt äktenskapsförordet kommer hållas utanför bodelningen och gå direkt till arvet efter honom. Det som tillfaller dig i bodelningen är ditt och det som tillfaller din man plus hans enskilda egendom utgör arvet efter honom. Eftersom din man inte har några barn som inte är dina barn har han inga bröstarvingar som har rätt att ärva före dig i egenskap av efterlevande make. Detta innebär att om din man avlider kommer du ärva allt efter honom med fri förfoganderätt. Det innebär att du kan använda egendomen hur du vill, men du kan inte testamentera bort den. Detta eftersom er dotter har rätt till sitt arv efter sin pappa. När även du avlider kommer din dotter då ut arvet efter sin pappa och dig samtidigt. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer om jag adopterar min frus barn?

2019-11-20 i Adoption
FRÅGA |Hej!Jag och min vuxna dotter (ej biologiska) har pratat om att jag ska adoptera henne, jag har varit hennes pappa sen hon var 3år och hon är idag 26.När jag läser tidigare frågor kring detta ser jag att hennes arvslott från sin biologiska mamma försvinner, undrar hur det fungerar eftersom att jag är gift med hennes mor?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB). Adoption av en vuxenEn vuxen, en person över 18 år, får adopteras endast om det finns särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och den som sökanden vill adoptera, och om adoptionen även i övrigt är lämplig (4 kap. 4 § FB). Eftersom jag inte vet något specifikt om er situation, och du inte heller efterfrågar en utredning om huruvida en adoption är möjlig, kommer jag inte gå djupare in på detta. Adoption av partners barnHuvudregeln är att makar och sambor endast får adoptera gemensamt (4 kap. 6 § FB). Det finns dock ett undantag till detta. Det gäller möjligheten att adoptera en makes eller sambos barn (4 kap. 6 § andra stycket FB). Detta kan endast göras med makens eller sambons samtycke. Rättsverkningar av en adoptionPrecis som du skriver anses den som adopterats som barn till adoptivföräldrarna och inte som barn till sina tidigare föräldrar (4 kap. 21 § FB). Detta innebär till exempel att barnet får arvsrätt efter sina adoptivföräldrar men inte efter sina tidigare föräldrar. Detta gäller dock självklart inte om man adopterar sin makes eller sambos barn. Barnet ska i så fall självklart fortsätta anses som barn till maken eller sambon, och även till den som adopterar (4 kap. 21 § andra meningen FB). Barnet ska helt enkelt ses som makarnas eller sambornas gemensamma barn. Din situationOm du skulle adoptera din frus dotter skulle hon anses vara ert gemensamma barn. Hennes juridiska band till sin mamma skulle såklart inte försvinna på grund av det. Däremot skulle de juridiska banden till dotterns biologiska pappa försvinna, och du skulle ta hans plats. Din frus dotter skulle därmed få arvsrätt efter både dig och din fru, men inte efter sin biologiska pappa. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem ärver om jag eller min make avlider?

2019-11-10 i Arvsordning
FRÅGA |HejVi är ett gift par sedan 1973 med två gemensamma barn. 1988 skilde vi oss och delade på skulder och tillgångar jag tog över huset och lagfarten skrevs på mig och jag blev kvar där. Det gick några år och vi hittade tillbaka till varandra och gifte om oss. Innan giftemål nr. 2 skrevs ett äktenskapsförord att var och en skulle behålla sina tillgångar ifall det strulade till sig igen. Äktenskapet håller och nu till frågan.Vi vill att om någon av oss dör ska den andra parten ärva hus och alla tillgångar utan massa strul.Behöver vi vidtaga någon åtgärd för att så ska ske.m.v.hUndrande
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB). Eftersom ni är gifta finns även regler i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag utgår ifrån att varken du eller din make har några fler barn än era två gemensamma. Vad händer om någon som är gift avlider?Det första som händer när en person som är gift avlider är att en bodelning ska göras mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Eftersom din fråga inte rör en bodelning kommer jag bara kort gå igenom hur detta går till. I bodelningen delas makarnas giftorättsgods mellan dem (10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3 § ÄktB). Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Det som tillfaller den efterlevande maken är dennes, och det som tillfaller den avlidnes dödsbo utgör arvet efter denne. Detta ska sedan fördelas enligt reglerna i ärvdabalken. Vem ska ärva?Huvudregeln inom svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Det finns även en arvsrätt för den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnen. Detta innebär att om en person som är gift, och enbart har barn som är gemensamma med sin make avlider, kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan använda egendomen som hen önskar, men kan inte testamentera bort den. När även den efterlevande maken avlider kommer de gemensamma barnen få ut arvet efter båda sina föräldrar samtidigt (3 kap. 2 § ÄB). Den efterlevande maken kommer även ärva all den avlidne makens enskilda egendom. Att egendom är enskild spelar bara roll i en bodelning. SlutsatsSvaret på din fråga är alltså nej, ni behöver inte göra någonting. Detta eftersom du och din make endast har gemensamma barn. Om någon av er avlider kommer den efterlevande maken ärva allt med fri förfoganderätt, och när ni båda avlidit kommer era barn få sina arv efter er båda. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan min partner adoptera mitt barn?

2019-10-28 i Adoption
FRÅGA |Hej!Jag undrar om min man får adoptera min son på 13 år? Jag har ensam vårdnad sedan 2008. Pappan till sonen har aldrig visat något större intresse för sin son. Min man har funnits vid min sons sida i snart 9 år och alltid sett min son som sin egna. Idag har jag och min man en gemensam dotter på 7 år och min sons största önskan är att min man adopterar han. Min sons pappa har ett ganska så kriminellt liv och har alltid haft, men jag är ändå orolig att min man inte får adoptera min son.Tacksam för svar.MVH
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB). Vem får lov att adoptera?För att få lov att adoptera ska man ha fyllt 18 år (4 kap. 5 § FB). Huvudregeln är att makar och sambor endast får adoptera tillsammans (4 kap. 6 § FB). Ett undantag från detta är dock att en make eller sambo får adoptera sin makes eller sambos barn med makens/sambons tillåtelse (4 kap. 6 § andra stycket FB). Förutsättningar för adoptionEtt barn som har fyllt 12 år får endast adopteras om han eller hon samtycker till adoptionen (4 kap. 7 § FB). Barnet har rätt att, innan hen ger sitt samtycke, få veta vad en adoption innebär (4 kap. 7 § tredje stycket FB). Du skriver att din sons högsta önskan är att din man ska adoptera honom, och därför bör ju din son samtycka till adoptionen. En annan förutsättning för en adoption är att den förälder som är vårdnadshavare ger sitt samtycke (4 kap. 8 § FB). Du skriver att du har ensam vårdnad om din son, vilket innebär att det räcker med ditt samtycke. Din sons pappa behöver alltså inte ge sitt samtycke. Dock ska rätten, efter ansökan om adoption, ge den som är förälder till barnet i fråga rätt att yttra sig (4 kap. 18 § FB). Viktigt att komma ihåg är att barnets bästa alltid ska ges största vikt när det gäller adoption (4 kap. 1 § FB). Så som du beskriver er situation verkar det uppenbart att det bästa för din son är att din man adopterar honom och att din son inte skulle ha några problem med det. Detta bör alltså inte ställa till några problem. SlutsatsMin bedömning utifrån situationen som du beskrivit den är att det verkar vara det bästa för din son om din man får adoptera honom, och att det därför inte borde bli några problem. Jag kan dock självklart inte garantera hur domstolen kommer bedöma situationen. För att ansöka om adoption ska den som vill adoptera skicka in en ansökan till tingsrätten i den ort där barnet i fråga har sin hemvist (4 kap. 11 och 12 §§ FB). Om du vill läsa mer om adoptioner, hur ansökan ska utformas och hur processen går till finns det jättebra information på Sveriges domstolars hemsida. Den kan du hitta här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vem har rätt att ärva efter min farbror?

2019-10-25 i Testamente
FRÅGA |Mina föräldrar är döda. Jag har en halvsyster (samma pappa). Vi har en farbror som lever och är förmögen. Han har inga släktingar förutom oss. Hans önskan är att jag ärver honom. Min halvsyster har aldrig varit med i våra liv överhuvdtaget och vår farbror vill absolut inte att hon ärver honom. Har hon ändå rätt att ärva?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vem som ska ärva när någon avlider finns i ärvdabalken (ÄB). Den legala arvsordningenHuvudregeln inom svensk rätt är att arv ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Den består av tre arvsklasser. I den första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. I den andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar och, om föräldrarna är avlidna, eventuella syskon (2 kap. 2 § ÄB). De i den andra arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns några bröstarvingar. I den tredje arvsklassen finns den avlidnes far- och morföräldrar (2 kap. 3 § ÄB). De i den tredje arvsklassen har bara rätt att ärva om det inte finns någon i den första eller andra arvsklassen. Även en efterlevande make har arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Men eftersom din farbror inte är gift kommer jag inte gå in på det.Bröstarvingars laglottHuvudregeln är att bröstarvingarna ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del som då tillfaller varje bröstarvinge utgör dennes arvslott. Hälften av arvslotten utgör bröstarvingars laglott (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, och denna rätt kan inte inskränkas genom testamente. Det är endast bröstarvingar som har rätt till laglott, inga andra arvingar har denna rätt. Man kan förordna om sin kvarlåtenskap genom testamenteDen som har fyllt 18 år är fri att förordna om sin kvarlåtenskap genom testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det enda testamentet inte får inskränka är bröstarvingarnas rätt till laglott. I övrigt kan man förordna om sin kvarlåtenskap hur man än önskar. Ett testamente ska upprättas skriftligen och bevittnas av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Din situationEftersom din farbror inte har några barn, och därmed inga bröstarvingar, finns det inget som inskränker hans rätt att skriva ett testamente. Din halvsyster, som ju är din farbrors brorsdotter, har ingen rätt till laglott efter honom. Detta innebär att om han testamenterar all sin egendom till dig kommer din halvsyster inte få ärva något. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,