Ingår lägenheten vid bodelning och vad krävs för jämkning?

2019-07-27 i Bodelning
FRÅGA |Hej!!Vill skilja mig och vi har enskild egendom. Vi har två barn 3 och mindre än ett år gammal.Lägenhet som jag köpte några år sedan står i mitt namn. Jag tjänar mycket mer pengar än min man.Om vi skiljer oss, kan han ha rätt till halva lägenhet?skulle vi dela barn?Tack och fin dag!!!Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Giftorättsgods ingår i bodelningOm du och din man skiljer ska er egendom fördelas mellan er genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Det som ska ingå i bodelningen är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Du skriver att ni har enskild egendom. Detta ska alltså hållas utanför bodelningen. Din man kommer alltså inte få din enskilda egendom, och du kommer inte få hans. Vad gäller lägenheten beror det på om den är enskild egendom eller giftorättsgods. För att något ska vara enskild egendom krävs att det framgår att det är enskild egendom. Det kan framgå genom äktenskapsförord, gåvobrev eller testamente att egendom ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Även egendom som ersatt sådan enskild egendom är enskild (7 kap. 2 § sjätte punkten). Lägenheten ska alltså ingå i bodelningen om den inte är enskild egendom. Isåfall har din man rätt till hälften av den. Om lägenheten är enskild egendom har din man inte rätt till hälften av den eftersom den då ska hållas utanför bodelningen. Bodelning vid äktenskapsskillnad kan jämkasEn bodelning kan jämkas om resultatet är oskäligt (12 kap 1 § ÄktB). Detta kan ske t.ex. om den ena maken har jättemycket giftorättsgods och den andra maken har jättemycket enskild egendom. Det kan också ske om det varit ett kortvarigt äktenskap. Om makarna varit gifta i längre än 5 år räknas det som ett långvarigt äktenskap. Vid beräkningen av äktenskapets längd räknar man även med tiden då makarna varit sambos innan äktenskapet. Du skriver att du tjänar mycket mer pengar än din man. Jag kan inte avgöra om en jämkning skulle vara aktuell i ditt fall, eftersom jag inte vet hur er ekonomiska situation ser ut och jag vet inte hur länge ni varit gifta. Enbart det faktum att du har högre lön än din man lär dock inte vara tillräckligt för att jämka er bodelning. Vad händer med barnen vid äktenskapsskillnad?Jag förstår inte riktigt din fråga om barnen, men jag kan förklara vad som gäller angående vårdnad och boende för dem. Då du och din man är gifta antar jag att ni har gemensam vårdnad om era barn. Om ni skiljer er kommer ni även efter detta ha gemensam vårdnad (6 kap. 3 § andra stycket FB). Om ni vill ändra detta så att en av er får ensam vårdnad om barnen kan ni komma överens om detta (6 kap. 6 § FB). Om en av er, eller båda, vill ha ensam vårdnad och ni inte kommer överens kan ni gå till tingsrätten för att låta dem besluta om vårdnaden (6 kap. 5 § FB). Vad gäller var barnen ska bo kan ni komma överens om det (6 kap. 14a § andra stycket FB). Om ni inte kommer överens kan ni även här vända er till tingsrätten för att låta dem besluta om var barnen ska bo (6 kap. 14a § FB). Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Går en provanställning automatiskt över till en tillsvidareanställning?

2019-07-16 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej, det har framkommit att min arbetsgivare har "staplat" provanställningar utan att tillkännagiva tillsvidareanställning. Jag skrev under ett nytt "provanställningsavtal" innan min första prövotid gått ut trots att min arbetsuppgift ej förändrats. Jag borde väl då när jag arbetat nu i 10 månader där ha en tillsvidareanställning? Eller Har jag försakat någon rätt på att yrka om ersättning eller helt enkelt starta en rättslig process när jag gjorde detta? För jag ska gå på föräldraledighet om en månad och känner mig panikartad om att ha ett jobb efter augusti.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En provanställning får vara högst 6 månader (6 § LAS). Detta är en tvingande regel och ett avtal som bryter mot den är ogiltigt (2 § andra stycket LAS). Det finns dock några undantag till detta. Det går att ha provanställningar som är längre än 6 månader, men då ska det finnas bestämmelser om det i kollektivavtalet på arbetsplatsen (2 § tredje stycket LAS). Det går även i vissa fall att förlänga en provanställning, antingen om den anställde varit frånvarande under större delen av anställningen, eller om anställningen gällt en särskild tjänst och arbetsgivaren istället vill att den anställde ska prövas på en helt annan tjänst. Det framgår inte av din fråga om din arbetsplats har ett kollektivavtal med bestämmelser om längre provanställning, och eftersom det är relativt ovanligt utgår jag ifrån att det inte finns. Du skriver också att dina arbetsuppgifter inte förändrats och inget tyder på att du varit frånvarande under större delen av anställningen, därför utgår jag ifrån att din provanställning skulle vara 6 månader. En provanställning övergår automatiskt till en tillsvidareanställning efter 6 månader. Om arbetsgivaren eller arbetstagaren vill undvika detta ska besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång (6 § andra stycket LAS). Att du skrev på ett nytt "provanställningsavtal" spelar alltså ingen roll, eftersom ett sådant inskränker dina rättigheter enligt lagen om anställningsskydd och därmed blir ogiltigt enligt lagens 2 §. Eftersom din arbetsgivare inte meddelat att din provanställning inte ska gå över i en tillsvidareanställning har den alltså gjort det efter 6 månader. Detta innebär att du varit tillsvidareanställd i 4 månader. Jag rekommenderar att du tar upp detta med din arbetsgivare för att det inte ska leda till vidare missförstånd. Om du är medlem i facket kan du även vända dig dit för att få hjälp.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad händer med enskild egendom vid arvsskifte?

2019-07-16 i Enskild egendom
FRÅGA |Hej jag och min bror har fått en fastighet och skog som gåva av våra föräldrar, den är en enskild egendom som våra föräldrar skrivit testamente på. Min bror har avlidit, han var gift och har 3 barn dock inte med den kvinna han var gift med. Fastigheten och skogen är nu såld, jag har fått min del, men den andra delen ska betalas till ett dödsbokonto. Min fråga är. Är det inte hans barn som får den andra halvan eller ska dem dela det med hans fru? Upphör enskild egendom att gälla om någon dör?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att dina föräldrar avlidit och att du och din bror därmed ärvt fastigheten och skogen, samt att det ska vara enskild egendom enligt deras testamente. Detta är alltså vad jag kommer utgå ifrån i mitt svar. Bodelning sker då ena maken avliderNär din bror avlider och han är gift ska först en bodelning göras mellan hans dödsbo och hans fru (9 kap. 1 § och 1 kap. 5 § ÄktB). I bodelningen ingår giftorättsgods, vilket är allt som inte är enskild egendom (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär att fastigheten och skogen ska hållas utanför bodelningen som sker mellan din brors dödsbo och hans fru. Särkullbarn och efterlevande makes arvsrättNär bodelningen mellan din brors dödsbo och hans fru är klar ska det som tillfallit din brors dödsbo läggas ihop med den enskild egendom han hade. Detta utgör sedan arvet efter honom. Om din bror inte hade något testamente ska arvet efter honom fördelas enligt den legala arvsordningen. De som ärver först då en person avlider är den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). När en person som är gift avlider har dock den efterlevande maken rätt att ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Det finns ett undantag till denna regel. Det gäller då det finns barn till den avlidne som inte är barn till den efterlevande maken. Dessa kallas för särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv före den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Enda gången då särkullbarn inte har rätt att få ut sitt arv är då den efterlevande maken inte fått ut så mycket egendom eller pengar genom bodelningen att det täcker fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det. Då får särkullbarnen s.k. efterarvsrätt, och har rätt att få ut resten av sitt arv efter sin förälder då den efterlevande maken dör. I din situation är din brors fru den efterlevande maken, och din brors barn är särkullbarn då den efterlevande maken inte är deras mamma. Detta betyder att din brors barn kommer ärva allt efter honom. Detta under förutsättning att din brors fru efter bodelningen har tillgångar som motsvarar minst fyra basbelopp. Om hon har enskild egendom ska även denna räknas med för att uppnå det. Upphör enskild egendom vid dödsfall?Att något är enskild egendom innebär att det inte ska räknas med vid en bodelning, utan att det ska hållas helt utanför. Även då en av makarna i ett äktenskap avlider ska dennes enskilda egendom hållas utanför bodelningen och kommer alltså inte att direkt tillfalla den efterlevande maken. Men eftersom den efterlevande maken har en långtgående arvsrätt kan denne ärva den enskilda egendomen. Om makarna t.ex. har gemensamma barn ärver den efterlevande maken med s.k. fri förfoganderätt. Detta innebär att denne kan använda pengarna eller egendomen till vad den vill under sin livstid, men kan inte testamentera bort den. Om det inte finns några gemensamma barn, inte några andra arvingar som kan ha efterarvsrätt och inget testamente ärver den efterlevande maken med s.k. full äganderätt och kan förfoga över egendomen hur denne än önskar. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Rättigheter för arbetstagare med och utan kollektivavtal

2019-07-10 i Övrigt
FRÅGA |Hej,Jag har frågor/funderingar angående kollektivavtal för ett litet företag med sommarpersonal:Finns där en skillnad i lön?När har sommarpersonal rätt att för ÖB?Hur funkar uppsägningstiden för företag med och utan kollektivavtal?Finns där ett rätt för arbetsgivare med och utan kollektivavtal att ändra scheman? Vad gäller? (Företaget är beror på vädret)Vad gäller angående rast tid och lön?Tack på förhand.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Som jag förstår det undrar du hur rättigheterna för arbetstagarna ser ut beroende på om de är bundna av kollektivavtal eller inte. Det är väldigt svårt att svara specifikt på dina frågor då jag inte vet vad som står i ditt kollektivavtal, men jag kommer förklara övergripande hur det fungerar. Hur fungerar ett kollektivavtal?Bestämmelser om kollektivavtal finns i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Ett kollektivavtal är ett avtal mellan en arbetstagarorganisation (facket) och arbetsgivaren (23 § MBL). Ett kollektivavtal är bindande för de parter som slutit det, alltså arbetsgivaren och de som är medlemmar i den aktuella arbetstagarorganisationen (26 § MBL). Om en arbetsgivare och en arbetstagare som är bundna av ett kollektivavtal sluter ett avtal som strider mot kollektivavtalet kommer deras avtal bli ogiltigt och kollektivavtalets regler gäller istället (27 § MBL). Vad gäller för arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtal?Om en arbetsgivare har slutit ett kollektivavtal med en arbetstagarorganisation och det på arbetsplatsen finns arbetstagare som inte är medlemmar i den aktuella arbetstagarorganisationen kallas dessa för utanförstående arbetstagare. I den enskilda relationen mellan arbetsgivaren och den utanförstående arbetstagaren gäller avtalsfrihet. Om ett avtal mellan dem strider mot kollektivavtalet är det ett kollektivavtalsbrott, men avtalet blir ändå rättsligt bindande. Den enda som kan hävda att den skadas av kollektivavtalsbrottet i denna situation är arbetstagarorganisationen, inte den utanförstående arbetstagaren. Om det finns villkor i kollektivavtalet som inte regleras i den utanförstående arbetstagaren anställningsavtal anses kollektivavtalets villkor få s.k. utfyllande verkan. Det innebär att de anses fylla ut anställningsavtalet och därmed även gälla den utanförstående arbetstagaren. Vad gäller för OB-tillägg?OB-tillägg är tillägg på lönen för att arbetstagaren jobbar på obekväma arbetstider, t.ex. sent på kvällen. Rätten att få OB-tillägg regleras vanligen i kollektivavtalet. Om det inte finns ett kollektivavtal måste rätten till OB-tillägg framgå av anställningsavtalet. Hur fungerar uppsägningstiden för företag med och utan kollektivavtal?Regler om uppsägningar finns i lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetstagare har rätt till en minsta uppsägningstid om en månad. Arbetstagaren får även rätt till längre uppsägningstid ju längre den har jobbat hos arbetsgivaren (11 § LAS). Arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen får avtala om andra uppsägningstider genom kollektivavtal. Det är även möjligt för arbetsgivaren och arbetstagaren att i det enskilda anställningsavtalet avtala om förmånligare villkor. Rätten för arbetsgivare att ändra schematRätten för arbetsgivare att förlägga arbetstiden hör som utgångspunkt till arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Om en ändring i schemat medför en viktigare förändring för arbetstagaren är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen denne har kollektivavtal med (11 § MBL). Om en fråga särskilt rör en medlem av en annan arbetstagarorganisation än den arbetsgivaren har kollektivavtal med måste arbetsgivaren även förhandla med denna organisation (13 § MBL). Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal är denne endast skyldig att förhandla med arbetstagarorganisationerna då det rör uppsägning på grund av arbetsbrist eller företagsöverlåtelse (13 § andra stycket MBL). Som utgångspunkt har arbetstagaren rätt att få besked om ändringar i arbetstidens förläggning minst två veckor i förväg, om inte verksamhetens karaktär omöjliggör det, eller om oförutsägbara händelser ger anledning till det. Detta framgår av 12 § arbetstidslagen. Genom kollektivavtal kan man dock gör avvikelser från denna bestämmelse. Vad gäller angående rast och lön?Som arbetstagare har man rätt till raster under sin arbetsdag som förläggs så att man inte utför arbete längre än fem timmar i följd. Rasternas längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena (15 § tredje stycket arbetstidslagen). Arbetsgivaren ska också ordna så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna (17 § arbetstidslagen). Även dessa bestämmelser kan åsidosättas genom ett kollektivavtal. Angående lön finns minimilöner ofta stadgade i kollektivavtal. I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön. Utöver detta gäller den lön arbetstagare och arbetsgivare kommit överens om. Sammanfattningsvis är det väldigt svårt att svara specifikt på dina frågor då jag inte vet vad som står i kollektivavtalet på din arbetsplats. Svaren beror helt enkelt på vad som står i just ditt kollektivavtal. Om du vill ha mer specifika svar än jag kunnat ge dig skulle jag rekommendera att du tar reda på vad som står i ditt kollektivavtal eller att du hör av dig till den aktuella arbetstagarorganisationen. De kommer antagligen kunna hjälpa dig bättre än jag kan. Vänliga hälsningar,

Inbördes testamente mellan sambor

2019-07-17 i Testamente
FRÅGA |Jag har två barn och min sambo har ett. Går det att göra dem till likvärdiga bröstarvingar. alltså att de får en tredjedel var av vår gemensamt anskaffade fastighet?Finns det möjlighet att skriva något som gör att den ena sambon får bo kvar i orubbat bo vid den andres frånfälle?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då du och din sambo inte är gifta är det era barn som i egenskap av bröstarvingar ärver om någon av er skulle avlida (2 kap. 1 § ÄB). Då din sambo endast har ett barn är det barnets arvslott hela din sambos kvarlåtenskap då hen avlider. Då du som har två barn avlider är vardera av dina barns arvslott hälften av din kvarlåtenskap (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, vilket innebär hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Din sambos barn kommer alltså alltid ha rätt till att få ut hälften av vad hen lämnar efter sig då hen avlider och dina barn kommer alltid ha rätt till att dela lika på hälften av vad du lämnar efter dig. Det du och din sambo kan göra är att upprätta ett inbördes testamente. Detta är ett testamente mellan er två som ni skriver tillsammans. I detta kan ni skriva att vid den ena sambons frånfälle ska den andra sambon bo kvar i orubbat bo, och barnen får därmed vänta på sina arv tills ni båda avlidit. Angående fastigheten går det även bra att skriva i testamentet att då ni båda avlidit ska era tre barn dela lika på denna. Detta är inget problem så länge ingen av era barns laglotter inskränks. Om något av barnens laglotter skulle inskränkas av ert testamente måste barnet i fråga påkalla jämkning av testamentet eftersom det annars kommer bli giltigt ändå (7 kap. 3 § ÄB). Det finns ett formkrav som måste vara uppfyllt för att ett testamente ska vara giltigt. Det ska bevittnas av två vittnen och även skrivas under (10 kap. 1 § ÄB). Det bör även tydligt framgå i testamentet vad er vilja är. Detta för att det inte ska leda till några oklarheter. Om ni vill ha hjälp att upprätta testamentet för att vara säkra på att det blir helt rätt är ni välkomna att höra av er till Lawlines jurister. Det kan ni göra här. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man häva ett köp om fel på varan inte avhjälps inom skälig tid?

2019-07-16 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej,Jag köpte en soffa i augusti 2018. Soffan har under 2019 uppvisat bristande kvalité då den börjat läcka fjädrar. Direkt i anslutning till att jag upptäckte detta problem mailade jag till företaget. Jag beskrev mitt missnöje och att kvalitén och komforten som finns i beskrivningen av soffan inte stämmer. Varje dag läcker soffan fjädrar som leder till en dålig komfort. Några dagar efter ringde en från företaget upp mig och ville komma förbi och kolla på soffan. Väl här öppnade han upp soffan och mot hans förvåning flög det ut fjädrar som lagt sig mellan innefodret och överdraget vilket lett till att fjädrar dagligen tränger igen soffans överdrag. Jag inte intresserad av en ny soffa då jag är oerhört besviken med kvalitén och komforten pga detta problem. Företaget erbjöd sig att avhjälpa felet genom att sätta in ett extra innefoder. Företaget erbjöd att avhjälpa felet den 11 juni 2019. Det jag undra är egentligen vad som klassas som skälig tid för företaget att avhjälpa felet och vilka möjligheter jag har att häva köpet och få pengarna tillbaka?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din soffa läcker fjädrar och därmed blir obekväm att använda och inte stämmer överens med beskrivningen av komforten ska det ses som ett faktiskt fel på den (16 § andra stycket tredje punkten KköpL). Säljaren ska ansvara för fel som funnits då varan avlämnats, även om felen visat sig först senare (20 § KköpL). Detta verkar ju företaget acceptera då de erbjuder sig att avhjälpa felet. Så långt är det alltså inga problem. Påföljder vid fel på en varaOm en vara är felaktig får köparen antingen kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet, eller häva köpet (22 § KköpL). I första hand ska köparen kräva avhjälpande eller omleverans, och i andra hand prisavdrag eller hävning. En förutsättning för att få åberopa ett fel är att man reklamerar inom skälig tid från att man upptäckt eller borde ha upptäckt felet (23 § KköpL). Du skriver att du direkt i anslutning till att du upptäckte problemet mailade företaget, och det bör därför inte leda till något problem. Vad klassas som skälig tid att avhjälpa ett fel på en vara?Avhjälpande eller omleverans ska ske inom skälig tid efter att köparen framför sitt krav på detta (26 § tredje stycket KköpL). Om köparen kräver en annan påföljd än avhjälpande eller omleverans har säljaren trots detta rätt att vidta en sådan åtgärd om det kan ske inom skälig tid och inte leder till kostnad eller väsentlig olägenhet för köparen (27 § KköpL). Vad som anses vara skälig tid diskuteras i propositionen till konsumentköplagen: "Bedömningen av vad som är skälig tid för att avhjälpa ett fel bör i första hand ske med hänsyn till köparens intresse, bl.a. hans behov av varan i felfritt skick. Även säljarens möjligheter att avhjälpa felet måste beaktas. I princip bör emellertid säljaren vara skyldig att ta sig an avhjälpandet omgående sedan köparen gett honom tillfälle till det. Endast om felet är av sådant slag att det inte nämnvärt påverkar varans användbarhet och köparen kan disponera varan, bör denne behöva finna sig i att säljaren på grund av ursäktlig tidsbrist e.d. dröjer något med sina åtgärder" (proposition 1989/90:89 s. 120). Vidare står det i propositionen att en köpare bör normalt "kunna räkna med att avhjälpandet skall klaras av på ett par dagar från det säljaren fick hand om varan" (proposition 1989/90:89 s. 122). Du skriver att företaget erbjöd att avhjälpa felet den 11 juni 2019. Då din fråga kom in till oss den 3 juli 2019 tolkar jag det som att företaget då fortfarande inte avhjälpt felet. Med tanke på vad som konstaterats i propositionen ovan kan det nog inte anses vara skälig tid att det ska ta nästan en månad att avhjälpa ditt fel. Framförallt inte om avhjälpandet kan ske på ett, som jag tolkar det, enkelt sätt att det bara behövs sätta in ett extra innerfoder. Har man rätt att häva ett köp om avhjälpande inte sker inom skälig tid?Köparen har rätt att kräva prisavdrag eller häva ett köp om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid (28 § KköpL). För att köparen ska få häva köpet måste felet vara av väsentlig betydelse för honom (29 § KköpL). Vad som är väsentlig betydelse avgörs från fall till fall och en helhetsbedömning ska göras. Följande står i den tidigare nämnda propositionen:"Väsentlighetsbedömningen tar naturligen i första hand sikte på avvikelsens storlek i förhållande till en felfri vara men kan påverkas också av tidsfaktorn. En betydande avvikelse behöver därför inte nödvändigtvis anses som ett väsentligt fel, om avvikelsen rättas inom skälig tid. Förutsättningarna för rätten till hävning skall prövas vid en helhetsbedömning av felets betydelse för köparen med beaktande av möjligheterna att rätta felet eller kompensera köparen för det genom övriga påföljder." (proposition 1989/90:89 s. 128). Om fjädrarna som kommer ur din soffa leder till att soffan blir alldeles för obekväm för att överhuvudtaget kunna användas skulle det kunna vara ett väsentligt fel. Däremot verkar det som att felet skulle kunna avhjälpas ganska enkelt, genom att sätta in ett extra innerfoder som företaget erbjudit sig att göra. Om detta hade gjorts inom en skälig tid, alltså inom några dagar, kanske högst en vecka, hade du antagligen inte haft någon möjlighet att häva köpet. Som jag däremot tolkar situationen nu, att det gått nästan en månad och felet fortfarande inte är avhjälpt, kan det ses som ett väsentligt fel om soffan inte går att använda som den är tänkt. Då detta är frågor som ska bedömas från fall till fall är det väldigt svårt för mig att svara på om du kommer kunna häva köpet av soffan eller inte. Detta eftersom jag t.ex. inte vet exakt hur omfattande felet på sin soffa är. Men du kan absolut framföra till företaget att du skulle vilja häva köpet. Om du behöver vidare hjälp skulle jag rekommendera att du hör av dig till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN). Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Vem hämtar och lämnar barnet vid delad vårdnad?

2019-07-10 i Barnrätt
FRÅGA |Vem hämtar och lämnar barnet vid delad vårdnad?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att ni föräldrar har gemensam vårdnad om barnet det gäller och att barnet bor växelvis hos er båda. Om ni som föräldrar kommit överens om att barnet ska bo hos er båda förväntas det även av er att ni kan komma överens om vem som ska hämta och lämna. Om ni som föräldrar inte kan komma överens om hur detta ska ske kan ni vända er till socialtjänsten för att genom samarbetssamtal få hjälp att komma överens. Vänliga hälsningar,

Hur fungerar en uppsägning när man fyller 67 år?

2019-07-10 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Har man någon uppsägningstid när arbetsgivaren meddelar att anställningen upphör när man fyller 67 år?Och vad innebär det förslag om att man kan fortsätta till man är 68 år?Min man är 66 år och har fått meddelande skickat via mail om att hans anställning upphör när han fyller 67 år. Men är det samma som att han blir uppsagd och en uppsägningstid på ett år. Har det någon betydelse om han skriver på det eller ej? Eller är det bara till att acceptera läget?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om hur uppsägningar ska gå till finns i lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetsgivaren har rätt att be en arbetstagare lämna sin anställning vid utgången av den månad då den anställde fyller 67 år (33 § LAS). Detta måste arbetsgivaren meddela minst en månad i förväg. Om arbetsgivaren vill att anställningen ska upphöra när man fyller 67 år har man inte rätt till en längre uppsägningstid än en månad (33 § tredje stycket LAS). För din man innebär detta alltså att hans anställning upphör när den månad då han fyller 67 år är slut. Detta är ett undantag från de vanliga reglerna om uppsägning och din man kommer därför inte ha rätt till ett års uppsägningstid. Det har inte heller någon betydelse om din man skriver på, utan det är upp till arbetsgivaren att bestämma. Om du med förslaget om att fortsätta tills man fyller 68 år menar den nya lagändringen i lagen om anställningsskydd kommer den börja gälla 1 januari 2020. Från och med då gäller alltså samma sak som nu gäller för den som fyller 67 år istället från och med då man fyller 68 år. Vänliga hälsningar,