Går det att göra bodelning i efterhand?

2021-02-20 i Bodelning
FRÅGA |Går det göra bodelning i efterhand?Skiljde mig 2017, den gick igenom 2018. Bodelningen blev aldrig av och han skulle lösa ut mig från huset senare. Vilket han har förhalat och han får idag inte ta över min skuld av huset och har heller inte råd att betala mig för min del av huset.Kan jag kräva försäljning av huset? Och hur går man då tillväga?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Går det att göra en bodelning i efterhand?Då ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa), ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, vilket kallas den kritiska tidpunkten (9 kap. 2 § ÄktB). Det finns inga regler angående när bodelningen ska göras, men frågan har varit aktuell i flera rättsfall. I ett fall från Högsta domstolen (NJA 2009 s. 437) fick en make påkalla bodelning 10 år efter äktenskapsskillnad. I ett fall från Hovrätten (RH 2003:41) ansågs en make ha förlorat rätten att påkalla bodelning sju år efter äktenskapsskillnad, med hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet och beskaffenheten av den egendom som kunnat bli föremål för bodelning. I ett annat fall från Högsta domstolen (NJA 1993 s. 570) ansågs en make ha förlorat rätten att påkalla bodelning 24 år efter äktenskapsskillnad, eftersom maken utan rimlig förklaring väntat så lång tid och därför ansågs ha nöjts sig med den muntliga fördelning makarna gjort sinsemellan.Om ni inte kommer överensOm du och din make inte kan enas om bodelningen är det möjligt att hos tingsrätten ansöka om en bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Bodelningsförrättaren ska hjälpa till med bodelningen, och om makarna inte kommer överens ska bodelningsförrättaren pröva sådana tvistiga frågor som är av betydelse för bodelningen (17 kap. 6 § ÄktB). Bodelningsförrättaren har självklart rätt att få betalt för sitt arbete, och detta ska betalas av makarna med hälften vardera, oavsett vem av makarna som ansökt om en bodelningsförrättare (17 kap. 7 § ÄktB).SlutsatsDet finns alltså ingen lagstadgad tidsgräns inom vilken bodelning ska ha gjorts. Däremot har frågan prövats i praxis. Hur lång tid efter äktenskapsskillnad som make haft rätt att påkalla bodelning har bedömts vara olika beroende på de specifika omständigheterna. Er äktenskapsskillnad gick igenom 2018, vilket alltså är ungefär tre år sedan. Eftersom jag inte känner till de exakta omständigheterna i ert fall kan jag inte med säkerhet svara på om en bodelning kan göras, men det verkar väldigt osannolikt att det skulle anses vara för sent, framförallt eftersom du skriver att din make har förhalat det hela.Min rekommendation till dig, eftersom ni inte verkar kunna komma överens, är därför att ansöka om en bodelningsförrättare. Du kan hitta mer information om hur du går tillväga på Sveriges Domstolars hemsida, här.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Om jag säljer enskild egendom, är pengarna som försäljningen genererar också enskild egendom?

2021-01-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej ☮️ Om någon erhållit mark i enskild gåva, den säljs & pengarna som marken genererade sätts in på bankkonto, är pengarna ff att betrakta som enskild gåva då? Snöiga Hälsningar ☃️
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Vad innebär enskild egendom?All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Att egendom är enskild innebär att den ska hållas utanför en framtida bodelning; det är endast giftorättsgods som delas mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB).Vad händer med enskild egendom som säljs?Huvudregeln är att sådan egendom som ersätter enskild egendom också är enskild (7 kap. 2 § 6p ÄktB). Sådan egendom kallas för surrogat eller substitut. Detta innebär alltså att om marken som är enskild egendom säljs och pengarna som försäljningen genererar sätts in på ett bankkonto är även dessa pengar, alltså surrogatet, också enskild egendom. Denna huvudregel gäller så länge inte annat föreskrivits i den rättshandling genom vilken egendomen är enskild. Alltså om gåvogivaren som angett i gåvobrevet att gåvan är enskild egendom också har angett att surrogat inte är enskild egendom, så gäller det.Det kan bli svårt att särskilja vilken egendom som är enskild och vilken som är giftorättsgods om pengarna från försäljningen sätts in på ett bankkonto där det redan finns pengar som är giftorättsgods. Utgångspunkten är dock fortfarande att surrogatet ska vara enskild egendom. Fall likt detta har prövats av Högsta domstolen (se till exempel NJA 1992 s. 773, i vilket pengar från försäljning av enskild egendom satts in på ett bankkonto som löpande användes för familjens transaktioner, vilket resulterade i att pengarna inte längre kunde anses som enskild egendom).SlutsatsHuvudregeln är alltså även sådan egendom som ersätter enskild egendom, till exempel genom försäljning, är enskild, så länge inte annat föreskrivits i rättshandlingen genom vilken egendomen från början blivit enskild.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vilken uppsägningstid gäller för en bostadslägenhet?

2021-01-12 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej, En fråga om uppsägningstid. En bostadshyresgäst utan besittningsrätt blir uppsagd för avflytt. Vilken uppsägningstid gäller. På avtalet står tre månader men är det inte alltid nio månader för hyresvärden? Letar i hyreslagen men hittar inte.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till jordabalken (JB).Vilken uppsägningstid gäller för en bostadslägenhet?Huvudregeln är att ett hyresavtal gäller för obestämd tid. Ett sådant avtal ska sägas upp för att upphöra att gälla (12 kap. 3 § JB). Ett hyresavtal som löper på obestämd tid har, om inte annat avtalats, en uppsägningstid på tre månader för bostadslägenheter och nio månader för lokaler (12 kap. 4 § JB). Även om längre uppsägningstid har avtalats får hyresgästen i en bostadslägenhet alltid säga upp avtalet med en uppsägningstid på tre månader (12 kap. 5 § JB).Detta innebär alltså att om inget annat avtalats är uppsägningstiden för både hyresgästen och hyresvärden tre månader för en bostadslägenhet. Du skriver i din fråga att det av avtalet framgår att uppsägningstiden är tre månader. Det är alltså tre månaders uppsägningstid som gäller, oavsett om hyresgästen eller hyresvärden säger upp avtalet. Regeln om nio månaders uppsägningstid gäller endast för lokaler, inte för bostadslägenheter.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Får medhavd alkohol intas i en lokal med serveringstillstånd?

2020-12-20 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,Jag äger en restaurang med alkoholtillstånd, kan jag och mina vänner dricka i restaurangen efter att jag har stängt för dagen? Utan att nån försäljning sker, alltså vi tar med egen alkohol.Tack på förhand Mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till alkohollagen.Får medhavd alkohol intas i en lokal med serveringstillstånd?Svaret på denna fråga är nej. På ett serveringsställe där serveringstillstånd gäller, till exempel din restaurang, får inte någon inta eller tillåtas inta annan alkohol än den som har serverats i enlighet med tillståndet (8 kap. 24 § alkohollagen). Detta innebär alltså att medhavd alkohol inte får intas på en restaurang som innehar serveringstillstånd. Det är endast den alkohol som restaurangen serverar i enlighet med sitt tillstånd som får intas.Detta förbud är även straffsanktionerat, vilket innebär att man kan straffas för att man bryter mot det. Den som tillåter alkoholintag i strid med bestämmelsen jag skrivit om ovan, alltså tillåter att medhavd alkohol intas på en restaurang med serveringstillstånd, gör sig skyldig till olovlig hantering av alkohol (11 kap. 9 § alkohollagen). För detta kan man dömas till böter eller fängelse i max 6 månader.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Fördelning av efterarv mellan gemensamma bröstarvingar och särkullbarn

2021-01-26 i Testamente
FRÅGA |Hej. Jag har 4 barn. Mitt första barn har jag från tidigare förhållande. Mannen som jag har dom andra tre barnen med och som jag också var gift med har nyligen gått bort. Huset som vi bodde har stått på min avlidna make. Nu bor jag själv i huset i så kallad orubbat bo. Min fråga är:Min vilja är att när jag dör vill jag att alla mina barn skall ärva lika mycket även mitt första barn sen tidigare förhållande. Hur skall jag göra? Kan jag skriva testamente?Hur skall jag formulera mig i testamentet så att det blir rätt?Tacksam för svarMvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB). Jag utgår ifrån att när din make avled gjordes en bodelning mellan hans dödsbo och dig, varvid du sedan vid arvsskiftet ärvde hans del med fri förfoganderätt. Om du har frågor om hur en bodelning ska gå till är du välkommen att ställa en ny fråga.Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Eftersom din make endast hade barn som även var dina då han avled var det rätt att du som efterlevande make ärvde allt. Efterlevande make ärver med så kallad fri förfoganderätt. Detta innebär att du kan använda egendomen som du önskar, till exempel sälja den, men du får inte lov att testamentera bort den till någon annan än din avlidne makes bröstarvingar. Detta eftersom de har rätt att få ut arvet efter sin far då även du avlider. Hans bröstarvingar har så kallad efterarvsrätt.Hur fungerar efterarvsrätt?Din makes barn har rätt att få ut sitt arv efter sin far då även du avlider (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, ska efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Ett exempel för att förtydliga:När din make avlider har han giftorättsgods värt 150 kr, och ingen enskild egendom. Du har giftorättsgods värt 100 kr och inte heller någon enskild egendom. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 150 kr + 100 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Efter bodelningen har alltså du 125 kr och din makes kvarlåtenskap är 125 kr. Den totala egendomsmassan är 250 kr, och det du får i arv efter din make är 125 kr, alltså hälften av den totala egendomsmassan. När du då avlider ska hälften av all egendom du lämnar efter dig tas som efterarv innan arvet efter dig fördelas.Låt säga att du när du avlider har totalt 120 kr. Då ska först hälften fördelas som efterarv efter din make, alltså 60 kr. Detta fördelas jämnt mellan hans bröstarvingar och de får 20 kr var. Resterande 60 kr utgör din kvarlåtenskap och ska fördelas jämnt mellan dina bröstarvingar. De får därför 15 kr var. Då får era tre gemensamma barn 20 + 15 = 35 kr var, och ditt särkullbarn får 15 kr.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det.Möjligheten att upprätta testamenteSom jag skrivit ovan ärvde du efter din make med fri förfoganderätt eftersom hans bröstarvingar har efterarvsrätt när du avlider. Detta innebär att du inte har möjlighet att förfoga över efterarvet genom testamente och alltså inte kan testamentera att arvet efter din make ska fördelas till ditt särkullbarn, som ju inte är bröstarvinge till din make. Den del du har rätt att förfoga över är den del som, efter att efterarvet fördelats, utgör din kvarlåtenskap. I mitt exempel ovan är det alltså 60 kr. Du har möjlighet att upprätta ett testamente för att fördela din kvarlåtenskap på annat sätt än enligt ovan, till exempel genom att ange att ditt särkullbarn ska få en större del av kvarlåtenskapen för att alla barnen efter fördelning av både efterarv och din kvarlåtenskap ska ha lika mycket egendom.Tanken med dessa regler om efterarv och att du inte kan testamentera bort din makes efterarv är att bröstarvingarna alltid ska skyddas i största möjliga mån. Era gemensamma barn får ju, när du avlider, ut arvet efter båda sina föräldrar, medan det antas att ditt särkullbarn även kommer få ärva från sin andra förälder vid ett annat tillfälle.LaglottViktigt att komma ihåg är att dina bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott vid fördelningen av din kvarlåtenskap. Laglotten är hälften av den arvslott som de skulle fått om det inte finns något testamente (7 kap. 1 § ÄB). I mitt exempel har alltså dina bröstarvingar alltid rätt till 7,5 kr var ur din kvarlåtenskap, men resterande 30 kr kan du alltså fördela som du önskar.Formkrav för testamenteEtt testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du vill ha hjälp med att upprätta ett testamente av en våra duktiga jurister är du välkommen att boka en tid här.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Om du har någon mer detaljerad fråga kring någon av de områden jag beskrivit ovan är du självklart välkommen att ställa en ny fråga. Mvh,

Vad händer med det mina barn ska ärva om min make ärver allt?

2021-01-12 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag är gift och har två barn (bröstarvingar) tillsammans med min fru. Min fru har dessutom ett särkullbarn sedan tidigare. Jag äger två gårdar och ett aktiebolag som omfattas av ett testamente till mina bröstarvingar. Tillsammans med min fru äger jag ett hus i stan 50-50% så det kan vi bortse ifrån. Sedan äger jag en aktieportfölj med ett ganska stort värde som ligger utanför testamentet. Vad händer med aktieportföljen om jag dör först och sedan min fru? Om jag tolkar det rätt ärver min fru först och i nästkommande led bröstarvingar 1/4+1/6 och särkullbarn 1/6. Stämmer det?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). I mitt svar kommer jag fokusera på vad som händer med din aktieportfölj, eftersom jag tolkar det som att det endast är den du undrar över.En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel då en av makarna avlider, ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbo (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Om din aktieportfölj inte är enskild egendom genom till exempel äktenskapsförord är den giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Även all annan egendom ni äger som inte är enskild ska tas upp i bodelningen.Hur går bodelningen till?Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).Det som tillfaller den efterlevande maken genom bodelningen är helt och hållet dennes, och det som tillfaller den avlidne makens dödsbo utgör dennes kvarlåtenskap och ska fördelas genom reglerna om arv. Exakt hur fördelningen ser ut beror självklart på hur mycket giftorättsgods och hur mycket skulder som finns, därför kan jag inte ge något specifikt svar på hur er bodelning skulle se ut.Hur fördelas arv?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB).Detta innebär att om du avlider så kommer din fru ärva all din kvarlåtenskap, eftersom du endast har barn som är gemensamma med din fru. Hon ärver alltså hela din aktieportfölj (om hon inte redan fått del av den genom bodelningen; det beror ju på hur mycket giftorättsgods hon har). Din fru ärver din kvarlåtenskap med så kallad fri förfoganderätt, eftersom dina barn har rätt till sitt efterarv efter dig. Detta innebär att hon kan nyttja egendomen som hon önskar, till exempel sälja egendom eller spendera pengar, men hon får inte lov att testamentera bort den till någon.Hur fungerar efterarvsrätt?Dina barn har rätt att få ut sitt arv efter dig då även din fru, alltså deras mamma, avlider. Denna rätt kallas efterarvsrätt (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till så stor del av den totala egendomsmassan den efterlevande maken hade efter arvsskiftet som arvet efter den först avlidne maken utgjorde. Det vanligaste är att hälften av den egendom den efterlevande maken lämnar efter sig ska gå till den först avlidne makens arvingar. Detta gäller under förutsättning att det den efterlevande maken erhöll i arv efter den först avlidne maken då utgjorde hälften av summan av arvet den efterlevande maken fick och dennes tillgångar efter bodelningen. Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan andel än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen, ska efterarvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB).Ett exempel för att förtydliga:När du avlider har du giftorättsgods värt 150 kr, till exempel din aktieportfölj, och ingen enskild egendom. Din fru har giftorättsgods värt 100 kr och inte heller någon enskild egendom. Vid bodelningen läggs giftorättsgodset ihop, 150 kr + 100 kr = 250 kr. Detta delas lika mellan makarna, 125 kr var. Efter bodelningen har alltså din fru 125 kr och din kvarlåtenskap är 125 kr. Den totala egendomsmassan är 250 kr, och det din fru får i arv efter dig är 125 kr, alltså hälften av den totala egendomsmassan. När din fru då avlider ska hälften av all egendom hon lämnar efter sig tas som efterarv innan arvet efter henne fördelas.Låt säga att din fru när hon avlider har totalt 120 kr. Då ska först hälften fördelas som efterarv efter dig, alltså 60 kr. Detta fördelas jämnt mellan dina bröstarvingar och de får 30 kr var. Resterande 60 kr utgör kvarlåtenskapen efter din fru och ska fördelas jämnt mellan hennes bröstarvingar. De får därför 20 kr var. Då får era två gemensamma barn 30 + 20 = 50 kr var, och din frus särkullbarn får 20 kr.Det finns även regler kring vad som händer om den efterlevande maken med avsikt minskat boets värde, eller genom till exempel arv eller förvärvsarbete ökat boets värde. Detta kan leda till ganska komplicerade uträkningar. Jag kommer därför inte gå djupare in på det.SlutsatsDet är svårt för mig att svara på exakt vad som händer med din aktieportfölj eftersom den, om den är giftorättsgods, ingår i bodelningen och hur den ser ut beror på hur mycket egendom ni har. Men bodelningen och arvsfördelningen ska gå till som jag beskrivit ovan. Om du vill ha mer specifika svar på något eller om du undrar över något annat är du självklart välkommen att ställa en ny fråga!Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,

Kan vi ändra i vårt testamente?

2021-01-12 i Testamente
FRÅGA |Hej. Min fråga är följande: Vi, min hustru och jag har ett testamente där vi vill stryka och ta bort tre namn i arvslängden. Hur gör jag.Kan jag bara stryka dessa namn under två vittnen närvarande. Tack för svar.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Ändring av testamenteDet går bra att göra tillägg eller ändringar till ett testamente, dock måste ändringen eller tillägget uppfylla samma formkrav som gäller för upprättande av ett nytt testamente (10 kap. 6 § ÄB). Det måste alltså ske skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet.Ni kan välja själva om ni vill ändra i det befintliga testamentet, eller återkalla det och upprätta ett helt nytt. Det viktiga är att formkraven uppfylls samt att er vilja framgår tydligt, för att tolkningen av testamentet ska bli rätt.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Vad innebär "garanti eller liknande utfästelse"?

2020-12-20 i Köplagen
FRÅGA |När kan påföljd påkallas vid fel i vara? 2020-11-28 Det var rubriken ni satte på min tidigare fråga.Detta mejl är en följdfråga av ert svar:Kan man tolka 32 § 2st .." om inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse" kan åberopas efter 3 år och inte inom 2 års regeln? Jag åsyftar "liknande utfästelse" är lika med vad säljaren skrev i sin annons beträffande RB backslaget i frågan
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till köplagen (KöpL)Jag har läst din tidigare fråga (här) och tolkar din följdfråga som att du nu undrar vad lagtexten i 32 § 2st KöpL innebär.Reklamationsrätten preskriberasHuvudregeln är att ett fel i en vara måste reklameras inom två år från det att köparen mottagit varan. Om ett fel uppstår eller reklameras senare än efter två år har reklamationsrätten preskriberats. Detta innebär att en köpare inte kan reklamera en vara efter mer än två år (32 § KöpL). Det finns ett undantag till denna huvudregel, vilken gäller om säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder (33 § KöpL). Då kan en vara reklameras även om två år passerat.Garanti eller liknande utfästelseEn garanti eller liknande utfästelse innebär att säljaren kan åta sig att åtgärda problem som uppkommer även efter mer än två år (32 § 2st KöpL). Om en säljare uttryckligen angett att en vara har en garanti på fem år innebär det att du som köpare kan reklamera för fel inom fem år, trots att huvudregeln är att reklamationsrätten preskriberas efter två år. Ordet "garanti" behöver inte uttryckligen användas; det är det som menas med "liknande utfästelse". Det viktiga är innebörden, att säljaren garanterar att varan ska hålla en viss tid och om den inte gör det åtar sig säljaren att åtgärda felet, även efter två år.Din frågaNär jag läser din ursprungliga fråga framgår det inte om säljaren erbjudit någon form av garanti. Du får läsa annonsen för att där se om någon garanti eller liknande formulering nämns. Bara det faktum att säljaren skrivit att den del som är felaktig är nyrenoverad bör inte kunna tolkas som en utfästelse om garanti, om det var det du funderade över.I övrigt kan jag hänvisa dig tillbaka till det ursprungliga svaret gällande undersökningsplikten och påföljderna för fel i vara.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig! Mvh,