Behöver man skatta för vinsten vid försäljning av en kolonilott?

2020-08-24 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Hej! Tänkte sälja min kolonilott med en liten stuga på 6 kvm. Ingen el och vatten. Och arendetomt. Jag ägt den 1 år och kommer göra vinst. Måste jag skatta för den? Med vänlig hälsning,
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer jag att hänvisa till regler i Inkomstskattelagen (IL).Behöver man skatta för vinsten vid försäljning av en kolonilott?Det korta svaret på den frågan är: Ja. Det beror på att en kolonilott är en kapitaltillgång och ska skattas för i inkomstslaget kapital vid avyttring (41 kap. 1 § och 42 kap. 1 § IL). En kolonilott kallas även för "hus på ofri grund" och betraktas civilrättsligt som lös egendom. Men skattemässigt betraktas en kolonilott eller ett "hus på ofri grund" som en fastighet (2 kap. 6 § IL). Det innebär att skattereglerna är desamma för försäljning av småhus som för kolonilotter.Det som ska beskattas är kapitalvinsten från försäljningen. Det går att räkna ut kapitalvinsten genom att ställa upp ersättningen för kolonistugan (beloppet en köpare betalar) minus omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Omkostnadsbeloppet är anskaffningsvärdet samt eventuella förbättringsutgifter och utgifter från försäljningen (exempelvis mäklararvode) (44 kap. 14 § IL). Resultatet av en sådan uträkning blir antingen vinst eller förlust, oavsett ska resultatet tas upp i deklarationen.Om resultatet blir en kapitalvinst ska 22/30 av vinsten tas upp till beskattning (45 kap. 33 § IL). Skattesatsen för kapitalvinster är 30 % (65 kap. 7 § IL). Avslutningsvis vill jag även hänvisa till Skatteverket som på sin hemsida skriver att försäljning av kolonistugor eller andra hus på ofri grund normalt deklareras på bilaga K5. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Måste en vårdnadshavare fråga sina barn om att få dricka alkohol?

2020-08-18 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Min svägerska ligger i vårdnadstvist efter att skilsmässan mellan henne och hennes man är klar. Han har gjort allt för att trycka ner henne mm. Nu har han sagt till den 12-åriga dottern att det finns en lag som säger att vårdnadshavare måste fråga sina barn om att dricka alkohol (nu pratar vi om ett glas vin till maten o dyl och inte något stort festande). Vad gäller? Vill få en rätsida på det här då min svägerska redan är så nedtryckt och orkar inte säga emot. Hänvisa mig gärna till någon paragraf el dyl om det finns någon sådan. Med vänlig hälsning,
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara frågan finns i Föräldrabalken (FB).Finns det något lagrum som säger att en vårdnadshavare måste fråga sina barn om att få dricka alkohol?Det finns inget lagrum som säger att en vårdnadshavare måste fråga sina barn om att få dricka alkohol.Däremot finns flera stadganden i Föräldrabalken som beskriver barns rättigheter. Exempelvis har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god uppfostran. Åtgärder som rör barnet ska vägas mot barnets ålder och mognad (6 kap. 1 § FB). Barn ska få den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter (6 kap. 2 § 2 st. FB). Dessa rättigheter har däremot ingenting att göra med barnens bestämmanderätt över en vårdnadshavares alkoholkonsumtion.Avslutningsvis vill jag önska din svägerska lycka till. Du kan hälsa henne att det inte finns något föreskrift eller lagrum som ger stöd åt hennes blivande ex-mans påståenden. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att skriva en till!Vänligen,

Kan man klandra eller jämka en bodelning efter fem år?

2020-08-14 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Jag har en sådan fundering. Jag skilde mig för 5 år sedan och vi skrev på bodelning. Har nu i efterhand förstått att han lurade mig på pengar och gav mig sämre förutsättningar att skaffa bra bostad för mig och barnen.Kan man på något sätt göra om bodelningen?Vänligen
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara frågan finns i Äktenskapsbalken (ÄktB), Rättegångsbalken (RB) och avtalslagen (AvtL).InledningsvisDin fråga är om det går att göra om en fem år gammal bodelning. Inom juridiken kallas detta för att "klandra" eller "jämka" en bodelning. En bodelning kan tillkomma på två olika sätt. En variant är att anlita en bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). En annan variant är att makarna kommit överens om bodelningen själva och upprättat ett bodelningsavtal (9 kap. 5 § ÄktB). Mitt svar är beroende av vilken typ av bodelning det är frågan om. Därför kommer jag att beskriva hur man klandrar en bodelning utifrån båda bodelningsformerna efter fem år.Går det att klandra en bodelning utförd av en bodelningsförrättare efter fem år?En bodelning utförd av en bodelningsförrättare kan klandras inom fyra veckor från det att man tog del av beslutet (17 kap. 8 § 2 st. ÄktB). Om bodelningen inte klandras inom tidsfristen på fyra veckor är huvudregeln att bodelningen inte går att klandra och makarna har förlorat sin rätt att väcka talan. Bodelningen är en laga kraftvunnen dom och kan som huvudregel inte överklagas. Det går dock att ansöka till hovrätt om resning. Detta är dock väldigt sällsynt och kräver bland annat att nya bevis har framkommit som skulle leda till en annan utgång (58 kap. 1 § RB).Går det att jämka ett bodelningsavtal efter fem år?Det finns ingen lagstadgad tidsfrist för att jämka ett bodelningsavtal. Med tanke på att ett bodelningsavtal är en form av avtal, går det att jämka eller ogiltigförklara avtalet med hjälp av regler i avtalslagen samt avtalsrättsliga principer. Huvudregeln är att avtal ska hållas och att det råder fri avtalsfrihet mellan makar. Det finns dock undantag till denna princip och ett exempel är om ett bodelningsavtalen är oskäligt. Då kan den andra maken begära jämkning av avtalet (36 § AvtL). För att begära en jämkning av avtalet ska en stämningsansökan skickas till tingsrätten. Det kan dock vara svårt vid en tvist i domstolen att nå framgång. Det beror på att bestämmelserna tillämpas restriktivt. Dessutom kan höga rättegångskostnader tillkomma för den förlorande parten i målet.RekommendationJag rekommenderar dig att först och främst identifiera vilken typ av bodelningsavtal som du och din ex-make ingick. Om en bodelningsförrättare utförde bodelningen är klanderfristen redan utgången. Även om det går att begära resning vid hovrätt är det sällsynt och svårt.Om bodelningen inte sköttes av en bodelningsförrättare utan av er själva, finns det möjlighet att begära jämkning om bodelningsavtalet är oskäligt. Då är min första rekommendation att granska avtalet för att se om det finns några klausuler i avtalet som reglerar jämkning. Om du vill begära en jämkning av avtalet ska en stämningsansökan skickas till tingsrätten. Det är viktigt att tänka på att eventuella rättegångskostnader kan tillkomma. Med tanke på att innehållet i bodelningsavtalet är okänt är det omöjligt att avgöra om bodelningsavtalet är oskäligt eller faller in under en annan ogiltighetsgrund i avtalslagen. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med en jurist för att avgöra utsikterna av en eventuell stämningsansökan. Vill ni ha fortsatt hjälp kan ni anlita en av Lawlines egna jurister här. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan en medlemsavgift vara en skattepliktig förmån?

2020-07-31 i Inkomstskatt
FRÅGA |Jag är medlem och instruktör i en ekonomisk förening (hundklubb). Är det okej att klubben betalar min och andra instruktörers medlemsavgifter? Och måste jag redovisa det i så fall till Skatteverket som en form av lön?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om inkomst på grund av tjänst finns i 11 kap. inkomstskattelagen (IL).Din första fråga är om det är tillåtet för en arbetsgivare/uppdragsgivare att betala en medlemsavgift för en arbetstagare. Svaret på den första frågan är: ja, det är tillåtet och betraktas som en förmån. Din andra fråga är om du behöver redovisa medlemsavgiften i din deklaration. För att besvara frågan kommer jag att utreda om medlemsavgiften kan betraktas som en skattepliktig förmån och om den behöver deklareras.Kan en medlemsavgift vara en skattepliktig förmån?Förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska som huvudregel tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst vid deklaration (11 kap. 1 § IL). En förmån är skattepliktig om den finns på grund av ett anställnings- eller uppdragsförhållande. Alla förmåner är i princip skattepliktig inkomst för mottagaren och betraktas som ersättning för lön. Det innebär att en medlemsavgift som betalas av en arbetsgivare/uppdragsgivare blir skattepliktig för mottagaren.Hur ska en förmån deklareras?En förmån som har erhållits på grund av tjänst ska deklareras i inkomstslaget "tjänst". Beloppet som ska deklareras är marknadsvärdet (61 kap. 2 § IL). Marknadsvärdet är det belopp som arbetstagaren själv hade fått betala för förmånen.SammanfattningEn arbetsgivare får lov att ge förmåner som exempelvis ett betalt medlemskap till dig som ersättning för tjänst. Denna form av ersättning för tjänst kallas för förmån och ska redovisas i din deklaration för inkomstslaget tjänst. Detta beror på att förmånen betraktas som ersättning för lön och är därför skattepliktig. Beloppet som ska tas upp i din deklaration är marknadsvärdet på medlemskapet, vilket är det belopp som du själv hade fått betala om din arbetsgivare inte hade betalat avgiften. Avslutningsvis vill jag berätta att det att det alltid går att kontakta Skatteverket vid frågor rörande skatt. Skatteverket har en skyldighet att besvara frågan och gör det kostnadsfritt. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Har man rätt att få veta vem som har begärt ut allmänna handlingar om beställaren är anonym?

2020-08-18 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Hej! Min fråga är.....Jag har skulder hos kronofogden. Har löneutmätning. Och en avslagen ansökan om skuldsanering! P.ga att jag blivit anmäld till ekobrottsmyndigheten! För " i korta" drag...skrivit över 2 andelar av 2 hus! Fast jag förekom hos kronofogden. Vilket jag inte reagerade på då! Eftersom min tillvaro rasat!!! Ingen!! Mer än jag visste om mina skulder! Inte heller min Mamma. Men jag är kallad på personutredning! Och tingsrätt i oktober.......Men " någon" har tydligen begärt ut min historia! Från kronofogden. Den personen anmälde mig! Och undertecknade med,,, " medborgare" till ekobrottsmyndigheten! Har jag oxå rätt att få veta vem som begärt ut mitt " liv"!! Eftersom de verkar som handlingarna är offentligt!!! Va tror ni?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara din fråga finns i en av Sveriges grundlagar, Tryckfrihetsförordningen (TF).Jag uppfattar att din fråga är om du har rätt att få veta vem den anonyma personen är som har begärt ut allmänna handlingar om dig från Kronofogden.Har man rätt att få veta vem som har begärt ut allmänna handlingar om beställaren är anonym?I Sverige har var och en rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter (2 kap. 1 § TF). Den som begär ut en allmän handling har rätt att vara anonym. En myndighet får inte lov att efterforska vem personen som begär ut allmänna handlingar är eller vilket syfte hen har med sin begäran. Dock får myndigheten efterforska om det behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns ett eventuellt hinder mot att handlingen lämnas ut (2 kap. 18 § TF). Ett sådant hinder är exempelvis sekretess (2 kap. 2 § TF).Det finns ingenting som hindrar en person från att begära ut uppgifter hos en myndighet som rör just beställningar av allmänna handlingar, så länge dessa handlingar förvaras hos myndigheten och inte gallrats. Däremot har den som begärt ut en allmän handling har rätt till att vara anonym. Den person som de allmänna handlingarna berör kan därför inte kontrollera vem som har begärt ut en viss handling om beställaren har varit anonym. SammanfattningDet finns inte något hinder att begära ut de handlingar som rör beställningar om begäran av en viss allmän handling. Om en anonym person begärt ut allmänna handlingar går det inte att ta reda på personens identitet även om handlingarna som personen begärt ut handlar om en själv. Detta beror på att det finns en anonymitetsprincip som säger att var och en får lov att begära ut allmänna handlingar anonymt. Myndigheter har ett efterforskningsförbud och får inte lov att undersöka vem personen som begär ut handlingar är eller vad hen ska ha uppgifterna till. Ett undantag till denna anonymitet är om det föreligger sekretess för uppgifterna som kräver att myndigheten undersöker om det finns ett hinder för att handlingarna lämnas ut.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Kan man ta tillbaka en polisanmälan om misshandel?

2020-08-18 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag anmälde mitt ex pojkvän för misshandel, han hade redan blivit dömd till 9 månader fängelse! Jag mår dåligt och ångrar mig detta anmälan, trots att det är sant allt han gjorde mot mig undrar jag om jag kan ta tillbaka anmälan utan att jag själv hamnar i problem pga av jag tar tillbaka den.
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara frågan finns i Rättegångsbalken (RB).Jag uppfattar att du har polisanmält din före detta pojkvän för misshandel men att du, som målsägande, ångrar polisanmälan. Din fråga är om det går att ta tillbaka polisanmälan utan att det blir några konsekvenser för dig.Kan en målsägande ta tillbaka en polisanmälan om misshandel?Det korta svaret på den frågan är nej. Misshandel är ett brott som faller under allmänt åtal. Polisen har en uppgift att utreda misstänkta brott och är skyldiga att göra det när det har kommit till polisens kännedom. En polisanmälan är därför ett verktyg för polisen att få vetskap om misstänkta brott. En polisanmälan kan inte tas tillbaka av anmälaren. Däremot kan den som har gjort en polisanmälan meddela att hen inte vill medverka i en eventuell utredning, men det betyder inte att fallet läggs ner. Däremot går det att kontakta polisen för att lägga till eller ändra någonting i polisanmälan. Polisen har en skyldighet att utreda brottet trots att målsägande inte vill.Efter att polisen har gjort sin förundersökning är det åklagaren som tar beslut om att åtal ska väckas eller inte (45 kap. 1 § RB). För brott som faller under allmänt har åklagaren åtalsplikt och åklagaren ska väcka åta om hen anser att det finns tillräckliga skäl för en fällande dom (20 kap. 6 § RB). Sammanfattning och avslutningDet går inte att ta tillbaka en polisanmälan, detta beror på att polisen har en skyldighet att utreda misstänkta brott. Därefter är det upp till åklagaren att väcka åtal eller inte. Även du väljer att inte medverka i polisens utredning betyder inte det att fallet läggs ner. Med tanke på att det inte går att ta tillbaka en polisanmälan kommer det inte orsaka några problem för dig.Jag rekommenderar att du kontaktar polisen och frågar om det är möjligt för dig att biträdas av ett målsägarbiträde. Ett målsägarbiträde är nämligen en advokat eller jurist som kan hjälpa dig med frågor, ge stöd och hjälp under polisens förundersökning och under en eventuell rättegång.Jag rekommenderar även att du söker information om stöd till brottsoffer som har varit utsatta för våld i nära relation. På brottsoffermyndighetens hemsida finns även kontaktuppgifter för stöd till brottsoffer på både lokal, regional och nationell nivå. På polisens hemsida finns det information om stöd till brottsoffer som har varit utsatta för våld i nära relation. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Är det övergrepp i rättssak att be någon att ta tillbaka en polisanmälan?

2020-08-11 i Övriga brott
FRÅGA |Är det ett brott om någon ber en att ta bort sin polisanmälan man gjort på dem?
Julia Persson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämpligt lagrum finns i brottsbalken (BrB).Din fråga är om det är ett brott att be någon att ta tillbaka en polisanmälan. Det brott som ligger närmast till hands är brottet övergrepp i rättssak. För att besvara din fråga kommer jag att utreda om det är ett övergrepp i rättssak att be någon att ta tillbaka en polisanmälan.Är det ett övergrepp i rättssak att be någon att ta tillbaka en polisanmälan?En person kan dömas för övergrepp i rättssak till fängelse i fyra år om personen genom våld eller hot om våld angriper någon för att han eller hon har gjort en anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon från en sådan åtgärd (17 kap. 10 § BrB).Det innebär att en person som genom våld eller hot om våld angriper någon för att hen har gjort polisanmälan eller försöker förhindra någon att göra en anmälan, kan dömas för övergrepp i rättssak till fängelse i högst fyra år. Det krävs således att personen i fråga använder våld eller hotar med att bruka våld. Att be någon att ta tillbaka en anmälan är således inte brottsligt om det sker utan hot eller våld.Sammanfattning och rekommendationAtt be någon att ta tillbaka en polisanmälan är inte ett brott så länge det inte förekommer våld eller hot om våld. Jag rekommenderar personen som har blivit ombedd att ta tillbaka sin polisanmälan ska kontakta polisen om situationen uppfattas som hotfull.Avslutningsvis vill jag även belysa att polisen är skyldig att utreda misstänkta brott. Det är polisen som bestämmer om en förundersökning ska inledas och slutligen är det en åklagare som beslutar om att väcka åtal. En polisanmälan är ett sätt för polisen att få vetskap om eventuella brott och en polisanmälan kan inte dras tillbaka. Den som har gjort en polisanmälan kan meddela att hen inte vill medverka i en eventuell utredning, men det betyder inte att fallet läggs ner. Om personen har blivit hotad och inte medverkar i utredningen kan det bli svårare för polisen att utreda brottet. Därför är det olagligt att skrämma/hota en målsägare (den som har blivit utsatt för brott) och det brottet heter övergrepp i rättssak. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Hur kan en samägare få till en försäljning av hund?

2020-07-30 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej. Har en fråga angående hundköp. Köpte en valp till familjen betalat 10.000 men 2000 har min 18 åring betalat och jag 8000 kr. Vi skrev hunden på nätet på henne men jag skrev på köpekontrakt. Min dotter lurar av mig pengar hela tiden kan inte stå emot henne. Så jag har inget val än att sälja valpen Min dotter betalar inte försäkring hon går inte ut med den och betalar inte hans mat men ändå tänker hon stämma mig om jag säljer hunden för hon menar på att den står i hennes namn. Har hon någon chans att vinna målet om hon skickar in en stämningsansökan? Eller är det överhuvudtaget en grej för en domstol att ta upp som ett mål? Tacksam för svar.
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om samäganderätt stadgas i Lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt (samäganderättslagen).Din fråga är om du kan sälja en hund utan din dotters godkännande utan risk för att din dotter kan vidta rättsliga åtgärder. Ett kort svar på den frågan är: nej. Däremot misstänker jag att det föreligger samäganderätt till hunden mellan dig och din dotter. I mitt svar kommer jag därför att utreda om det föreligger samäganderätt till hunden. Om det föreligger samäganderätt innebär det att både du och din dotter har vissa rättigheter, en sådan rättighet är att en samägare kan begära en offentlig auktion. När föreligger samäganderätt och vem äger en hund?När två eller flera personer äger lös egendom tillsammans uppstår samäganderätt (1 § samäganderättslagen). I lagens mening är hundar lös egendom som går att samäga trots att de många gånger betraktas som en familjemedlem.Samäganderätt uppstår om personerna har köpt och betalat hunden i syfte att äga den gemensamt. Att en av samägarna har betalat för löpande kostnader såsom foder, försäkring och veterinärkostnader påverkar inte på äganderätten, inte heller att hunden bor hos en av samägarna.Den som står som ägare till hunden i Jordbruksverkets register eller i köpeavtalet kan vara ett bevis på att personen äger hunden. Men att någon är registrerad som ägare eller står på köpeavtalet är inte tillräckligt för att utesluta att det finns andra samägare till hunden. Om det finns bevis på att flera personer har betalat för en hund och att syftet med köpet var ett gemensamt ägande så föreligger ett samägarskap.Vad innebär samäganderätt?Samäganderätt innebär bland annat att det krävs samtycke från alla samägare vid frågor och åtgärder som rör hunden (2 § samäganderättslagen). Det innebär till exempel att samägarna ska komma överens om var hunden ska bo ska eller om den ska säljas. Löpande kostnader som mat, försäkring och veterinärkostnader ska betalas gemensamt om ingenting annat är bestämt.Vad händer om samägare inte kommer överens?Om samägare inte kommer överens kan en samägare gå till domstol och begära att hunden ska säljas på offentlig auktion som en god man ansvarar för (6 § samäganderättslagen). Den samägare som begär att domstolen ska sälja hunden ska först och främst bevisa att hen är samägare. På den offentliga auktionen kan allmänheten och alla samägare delta.RekommendationJag tolkar utifrån uppgifterna i frågan att det föreligger samäganderätt av hunden mellan dig och din dotter. Detta beror på att du har betalat en del av köpeskillingen och även har skrivit på köpekontraktet. Med tanke på att du och din dotter inte är överens gällande frågan om försäljning av hunden, kan du vända dig till din närmsta tingsrätt. Där kan du ansöka om ett förordnande av god man enligt samäganderättslagen. Ansökningsavgiften till tingsrätten är 900 kr. Efter ett förordnande av god man, kan hunden ska säljas på offentlig auktion som den gode mannen ansvarar för. Den gode mannen har rätt till arvode och ersättning för sina kostnader, denna kostnad ska samtliga samägare stå för i förhållande till sin lott i egendomen.Detta speciella tillvägagångssätt är nödvändigt för att din dotter, som är samägare av hunden, inte ska kunna vidta några rättsliga åtgärder gentemot dig om du väljer att sälja hunden på ett annat sätt. Proceduren är således annorlunda på grund av att det föreligger ett samägandeskap. Det bästa vore om ni båda kom överens om en vanlig försäljning av hunden eller att din dotter köper ut dig från din andel av hunden. Din dotter är samägare till hunden och jag rekommenderar dig inte att sälja hunden utan hennes samtycke. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,