Trafikbrott - strikt ansvar?

2020-12-05 i Trafikbrott
FRÅGA |Blir man alltid dömd när man kör på någon med bil? Exempelvis, gäller strikt ansvar om en man skulle springa på en motorväg och jag skulle råka köra på honom?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Reglerna kring trafikbrott går att finna i lag om straff för vissa trafikbrott. Enligt 1 § samma lag framgår om en vägtrafikant brister i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka, döms till vårdslöshet i trafik. Straffet är dagsböter. Det råder alltså inget strikt ansvar utan det krävs att man har varit oaktsam. Brottsbalkens regler kan också aktualiseras i den frågan, exempelvis vållande till kroppsskada 3 kap 8 § BrB, misshandel 3 kap 5 § BrB eller vållande till annans död 3 kap 7 § BrB. För misshandel krävs uppsåt. Vållande till kroppsskada behöver inte ske med uppsåt, men kräver oaktsamhet från föraren. Om påkörningen har varit avsiktlig, döms man till misshandel. Om det blir en dödlig utgång kan man också dömas till vållande till annans död.Hoppas du fick svar på din fråga

Vårdnad och umgänge

2020-12-01 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej jag blev dömd för grov kvinnofridskränkning och grovt olaga hot och fick fängelse 2år.Jag blev av med vårdnaden på mina 2barn när dom var i spädbarns åldern.Jag har inte fått ha någon kontakt med mina barn på snart över 6år och jag har inte en blekaste aning om hur mina barn ser ut och har inte ens fått höra barnens första ord.Modern till barnen vägrar ha någon kontakt med mig och hon gör allt för att hindra mig även skaffat sig skyddat boende och skyddad identitet och gått till överdrift för att hindra mig från att på något sätt kunna ha kontakt med mina barn.Modern till barnen är en ondskefull människa av det värsta tyranniska slaget i Sveriges historia.Hur går jag till väga för att få kontakt med mina barn då 6år har gått och vi har absolut ingen kontakt, sist jag såg mina barn var dom cirka 2år gamla och idag så går dom på förskola.Mvh en traumatiserad pappa
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Barnets bästa: Först och främst så ska alla beslut som rör barnen utgå från barnets bästa, vilket fastställs i föräldrabalken och Barnkonventionen. Principen om barnets bästa är vägledande för domstolen vid beslut om vem av föräldrarna som ska ha vårdnaden. Den som har vårdnaden ska vidare se till att barnets personliga behov blir tillgodosedda 6 kap 2 st. 2 FB. Principen om barnets bästa kommer till uttryck i 6 kap 2 a§ FB. I bestämmelsen anges att vid bedömningen av vad som är bäst för barnet utgår särskilt från risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa ochbarnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna Vidare ska även barnets vilja tas i beaktning. Vårdnad Svaret på din fråga regleras i 6 kap 5 § FB, där framgår att om barnet står under vårdnad av en av föräldrarna och vill någon av dem få ändring i vårdnaden, skall rätten besluta att vårdnaden skall vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Vid ändring av vårdnaden ska domstolen fästa särskilt avseende vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det. Frågor om ändringen i vården prövas på talan av en av föräldrarna. Du ska alltså kunna väcka talan i domstol och uppge att du vill få ändring i vårdnaden. Umgänge Du som förälder behöver dock inte ha vården för att kunna träffa dina barn. Av 6 kap 15 § framgår att barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt. Här måste det även särskilt uppmärksammas att umgänget i första hand är till för barnets skull, och inte föräldrarna. Tanken är att barnet ska ha rätt till en nära och god kontakt med den förälder som det inte bor med. Det handlar alltså om barnets behov av umgänge och inte om föräldrarnas rättighet att få träffa sina barn. Om det saknas anledning att tro att barnet riskerar att fara illa, är utgångspunkten att umgänge med den andra föräldern är förenligt med barnets bästa och ska medges. På talan av en förälder som vill umgås med sitt barn får rätten besluta om umgänge mellan barnet och den föräldern. En sådan talan får också föras av socialnämnden enligt 6 kap 15 a FB. Frågor om vårdnad boende eller umgänge tas upp av rätten i den ord där barnet har sitt hemvist enligt 6 kap 17 § FB. Jag hoppas att du fick svar på din fråga

Vad krävs för att polisen ska kunna använda tvångsmedel

2020-11-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!I min förundersökning, misstänkt för ringa narkotikabrott, står det att jag legitimerat mig med passfoto, men det är fel, ingen bad om min legitimation alls. När jag lämnade drogtest på hälsocentralen tog polisen muggen med urin varpå läkaren frågar om hon ska ID märka testet, varpå polisen säger "nej det behövs inte", läkaren protesterar men polisen vidhåller att det är onödigt. Ingen bad om min legitimation där heller vare sig före eller efter att jag lämnade provet. Polisen tar muggen, ställer den i polisbilen och kör hem mig. Är det verkligen hållbart i en ev rättegång? Inget blodprov togs heller. Två månader senare får jag veta att provet var positivt, jag vet inte ens hur jag fått i mig substansen då jag aldrig ens varit i närheten av droger! Jag är otroligt chockad. Polisen ställde dessutom frågor till min 10åriga son - han var inne i huset och pappan och jag var utanför, då frågade polisen honom ett flertal frågor så sonen är nu jätterädd och ledsen att han ska ha svarat "fel", är det verkligen okej av polisen att göra så? Polisen sade dessutom till mitt ex, pappan till barnet, att "här ska inga barn vara för det finns narkotika här" - vilket de ju inte ens hade bevis för. De gjorde husrannsakan och pappan kom förbi av en slump, varpå polisen uttalar sig så, vilket kändes väldigt oproffsigt.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. KroppsbesiktningFörst och främst bör en grundläggande regel i regeringsformen uppmärksammas. I 2 kap 6 § regeringsformen föreskrivs att var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppslig angrepp. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation och liknande intrång. Begränsning av det skydd som uppställs får endast ske genom lag. Sådana lagregler finns bla i rättegångsbalkens kapitel om straffprocessuella tvångsmedel. Bestämmelser om kroppsbesiktning finns i 28 kap RB. I 28:12 RB föreskrivs att den som är skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa får kroppsbesiktigas för de ändamål som anges i 28:11 RB. Med kroppsbesiktning avses enligt paragrafens andra stycke undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana prov. För att en person skall anses vara skäligen misstänkt för ett brott krävs att det föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser (se t.ex. JO 1992/93 s. 204 och 1993/94 s. 101). Omständigheter som grundar skälig misstanke vid eget bruk av narkotika skulle exempelvis kunna vara: koncentrationssvårigheter, plocka med händerna, blodsprängda ögon, och pupillreaktioner på olika ljusinfall. Allmänt vedertagna uppfattningar om en viss person är inte tillräckligt. Det finns regler kring hur ett urinprov ska hanteras. Av rikspolisstyrelsens författningssamling finns föreskrifter och allmänna råd om provtagning vid misstanke om bruk av narkotika (RPSFS 2006:1) Författningen innehåller bestämmelser om urin- och blodprovtagning i samband med misstanke om bruk av narkotika och drograttfylleri. (1§) Provtagningen ska enligt 5 § RPSFS 2006:1 utföras med stor noggrannhet. Under provtagningen skall den misstänkte övervakas på ett sådant sätt att det inte uppstår risk för manipulation eller annan påverkan som kan minska provets tillförlitlighet. En urinprovstagning bör utföras i enlighet med avsnitten 1 och 2 i bilaga 1 för att uppfylla kravet på noggrannhet. Före provtagning 1.1. Det bör finnas såväl administrativa rutiner, med tillgång till blanketter och provtagningsutrustning, som rutiner för förvaring av prover under den tid som proverna förvaras vid polismyndigheten.1.2. Den misstänktes identitet bör vara fastställd vid provtagningstillfället. Kan identiteten inte genast fastställas, ges urin- och eller/ blodprovet en särskiljande beteckning. Denna beteckning anges även i avrapporteringen och o begäran om analys. Fastställs identiteten efter provtagningstillfället ersätts den särskiljande beteckningen med identietsuppgifterna. 1.4. Provtagaren informerar den misstänkte om syftet med drogtestet samt rutinerna för detta. 2.2 Provtagaren antecknar uppgifter om den misstänktes identitet, datum och tidpunkt för provtagningen samt skriver sin namnteckning på etiketterna och applicerar dessa dels på provtagningsbägaren, dels på provrören. Penna med vattenfast bläck bör användas.Efter provtagning 3.3 Vid ett positivt sållningsprov och vid misstanke om drograttfylleri - kontrolleras uppgifterna på provrörens etiketter avseende den misstänktes identitet, provtagningsdatum- och tidpunkt och provtagarens namnteckning, varefter rören placeras i transporthylsorna, - fylls protokollsblanketten i så noggrant som möjligt, - anges på protokollsblanketten, i fältet Sållningsprov narkotika, att provet är positivt och kryssmarkeras de substanser som gett ett positivt utslag samt fylls analysbegäran i, - sätts en kopia av protokollsblanketten in i en särskild pärm som bör förvaras på en plats, som beslutas av polismyndigheten, så att regelbundna granskningar av testresultaten kan göras, och - läggs transporthylsorna med provrör och RKA:s exemplar av protokollblanketten i ett förtryckt kuvert som klistras igen och förseglas med förseglingstejp.Slutsats: alltså borde polisen ha identifierat urinprovet och följt de regler som fastställts. Prata med barnet Polisen ska normalt sett kunna ställa frågor till barnen, men detta ska ske under ordnade former. Hos polisen finns förhörsledare som är utbildade för att förhöra barn. Förhöret ska planeras och genomföras utan risk för att barnet tar skada. Vårdnadshavaren ska kunna följa med till förhöret om barnet är under 15 år, förutsatt att han eller hon inte är misstänkt för brottet och om det kan ske utan att utredningen påverkas negativt. Vårdnadshavaren ska finnas före och efter förhöret men får inte alltid sitta med i förhörsrummet. Om barnet har ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare bör den personen däremot vara med. Förhör med barn får inte vara mer ingående än omständigheterna kräver. För att få en fullständig beskrivning av vad som har hänt är det dock oftast bra att förhöra barnet flera gånger. Förhöret är till för att säkra bevis, men det kan också vara positivt för barnet att få berätta vad som hänt. (det finns mer att läsa om detta här)Slutsats: polisens agerande kan ifrågasättas HusrannsakanHär bör man återigen uppmärksamma regeln i 2:6 regeringsformen som säger att var och en är skyddad mot husrannsakan och liknande intrång. Denna regel kan begränsas med stöd av andra regler i rättegångsbalken om straffprocessuella tvångsmedel. Vad gäller husrannsakan finns det en regel i 28:1 RB som säger att om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa, får husrannsakan företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken. Lagrummet måste förstås på så sätt att det krävs skälig misstanke mot viss person att genomföra en husrannsakan. Alltså det måste finnas en konkret misstanke om att brottet kan ha begåtts i hemmet. Slutsats: man får inte göra en husrannsakan utan skälig misstanke. Jag hoppas att du fick svar på din fråga

Olaga hot genom tredje man

2020-11-08 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att uttrycka sympati och beundran gällande halshuggningen av den franska läraren inför en ANNAN lärare? Utöver det så säger man: Så går det när man inte gör sitt jobb ordentligt. Låt det här bli en varning!
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din frågaUttalandet skulle kunna utgöra olaga hot enligt 4 kap 5 § Brb. Nedan kommer jag att redogöra för vad som krävs för straffansvar. Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot. För straffansvar krävs vidare att att hotet kommer till den hotades kännedom. Hotet behöver inte vara direkt riktat mot den som hotas utan kan lämnas till tredje man, men det förutsätter att hotet genom dennes förmedling kommer till den hotades kännedom. Det ska även vara gärningsmannens uppsåt att hotet förmedlas vidare. Om den andra läraren i ditt fall skulle föra vidare detta till den lärare hotet avser, så kan det alltså stadga straffansvar. Ett sådant uttalande kan sägas vara ägnat att framkalla allvarlig rädsla. Hoppas att du fick svar på din fråga.

Kan man dömas till sexköp om man saknar sexuellt syfte.

2020-12-01 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag undrar om någon kan bli dömd för sexköp ifall personen fått massage på kroppen vid sitt könsorgan och fått betalt för massagen. Dock genomfördes inte massagen i ett sexuellt syfte
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga Frågor om sexköp regleras i 6 kap 11§ BrB. Där framgår att en som, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år. Det finns inget uttryckligt krav på ett sexuellt syfte för att dömas till brottet. Men det krävs uppsåt, dvs att gärningspersonen är medveten om sitt handlande. Det räcker med att gärningsperson handlar i vetskap om att han köper sexuella tjänster för att dömas till brottet. Även om sexköp inte skulle anses vara uppfylld, kan andra brott komma att aktualiseras som exempelvis sexuellt ofredande och till och med våldtäkt om rekvisiten är uppfyllda. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.

Vad händer när man överklagar en tingsrättsdom

2020-11-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag undrar en sak. Jag blev friad i Tingsrätten, ang att jag ansågs ha avhänt mig egendom, när jag var på obestånd. Det var anmält till ekobrottsmyndigheten. Och jag har just nu löneutmätning. P.g.a obetalda skulder! Tyvärr. Men jag hade fått inledande av skuldsanering. Men det avslogs p g.a att jag förekom hos ekobrottsmyndigheten! Alltså, Jag blev frkänd av Tingsrätten , den 19/10....Den 20/10 överklagade åklagaren till hovrätten! Vad händer nu? Tar dom upp mitt fall? Eller lägger dom ner? Kan man ringa hovrätten? Mvh Anneli.
Aya Alwan |Hej, och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga En tingsrättsdom får överklagas om inget annat är föreskrivet (49:1 RB). För att hovrätten vidare ska pröva tingsrättens dom krävs prövningstillstånd enligt 49:12 RB om inte annat är föreskrivet. Prövningstillstånd krävs i många fall när den tilltalade helt frikänts från ansvar. Prövningstillstånd ska meddelas om (1) det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (2) det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (3) det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller (4) det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. (49:14 RB). Du har rätt att överklaga och begära att domstolen inte ska ändra den frikännande domen. Vid ett överklagande skall domstolen pröva om formkraven är uppfyllda, och kräva att dessa ska avhjälpas inom viss tid enligt 51:7 RB. Följer klaganden inte föreläggandet skall överklagandet avvisas. Om överklagandet inte avvisas skall hovrätten, när prövningstillstånd krävs, besluta om sådan tillstånd skall meddelas 51:7a RB. Alltså ska domstolen först och främst pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och om formkraven är uppfyllda. Efter det får domstolen avgöra om målet ska avgöras med eller utan huvudförhandling. Hovrätten får inte med anledning av åklagarens överklagande till hans eller hennes förmån döma till en brottspåföljd som är svårare och mer ingripande för den tilltalade än vad tingsrätten har kommit fram till (51:25 RB) Paragrafen behandlar förbudet mot ändring i vissa fall mot den tilltalades nackdel. Sammanfattningsvis får domstolen i första hand pröva om överklagandet har skett i rätt tid, om formkraven är uppfyllda, och om prövningstillstånd krävs för att ta ärendet vidare till prövning Hoppas du fick svar på din fråga

Överklagan av dom

2020-11-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag har nyss blivit dömd för ofredande gm sm. Det styrktes inte ens att telefonnumren var mina. Man sa att texten o uppgifterna stämde med varandra, men vem som helst kunde ha läst om detta på min Facebook o ngn kan ha blivit arg o sänt sms;en till målsägaren. Är det ngn idé att överklaga o bli frikänd eller finns risken påtagligt att hovrätten fäller o utdömer fängelse? Överklagan ska ske före de 1Dec.
Aya Alwan |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är svårt att uttala sig kring hur domstolen har bedömt frågan eftersom jag inte känner till omständigheterna i det specifika fallet. Men rent generellt så ska du överklaga om du anser att domen bygger på felaktiga grunder. Mitt tips är att rådfråga din advokat (om du har en sådan), kring om ni ska gå vidare med en överklagan. Det finns absolut en möjlighet för Hovrätten att döma ut ett strängare straff, men om du har en övertygande argumentation kring varför tingsrättens dom inte är korrekt, ser jag inga hinder mot att du överklagar domen. Hoppas att svaret har varit tillfredsställande.

Är det tillåtet att visa sympati för allvarliga brott

2020-11-08 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Är det tillåtet i Sverige att uttrycka sympati och beundran för brott som våldtäkter, mord, misshandel, olaga hot eller i värsta fall terrorism? Jag tänker då situationer då andra hör detta. Mvh.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Din fråga faller under brottet uppvigling, som regleras i 16 kap 5 § Brb. Där det framgår att den som muntligen inför menighet eller folksamling, i skrift som sprides eller utlämnas för spridning eller i annat meddelande till allmänheten uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet, dömes för uppvigling till böter eller fängelse i högst sex månader.För straffansvar krävs att gärningsmannen genom sitt meddelande försöker förleda en brottslig gärning. Detta kan ske genom uppmaning, vilket framgår av lagtexten. Även indirekt uppmaning omfattas av bestämmelsen. Det bör dock iakttas viss försiktighet vid bedömande av om ett uttryck för gillande och sympati kan anses innefatta en uppmaning till brottslig gärning (se prop. 2009/10:78 s. 59 när det gäller brottet offentlig uppmaning).För att brottet ska anses vara fullbordat krävs att meddelandet har lämnats till allmänheten med direkt uppsåt att uppmaningen ska förleda till brottslig gärning. För straffansvar krävs inte att uppmaningen följts och att något brott eller annan handling verkligen kommit till stånd. Av 16 kap 5 § 3:e stycket regleras vad som utgör ringa fall av uppvigling. För dessa stadgas ingen straffansvar. Enligt lagtexten ska vid bedömande av om brottet är ringa särskilt beaktas om det förelegat endast obetydlig fara för att uppmaningen eller försöket skulle leda till efterföljd. I anslutning till uppviglingsparagrafen bör man även uppmärksamma lagen om straff för offentlig uppmaning m.m, som till skillnad från 16:5 Brb har en snävare tillämpningsområde, såtillvida att endast avser uppmaning till allvarliga brott. Vad som är straffbart enligt 3 § lagen om offentlig uppmaning mm är väsentligen samma som för uppvigling. Av bestämmelsen framgår att den som i ett meddelande till allmänheten uppmanar eller annars söker förleda till särskilt allvarlig brottslighet eller till samröre med en terroristorganisation enligt 2 b § döms till fängelse i högst två år. Allvarlig brottslighet avser mord, dråp, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, människorov, olaga frihetsberövande, grovt olaga tvång, mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, sabotage och spridande av gift eller smitta, om syftet med gärningen är att injaga skräck i en befolkning eller en befolkningsgrupp eller att förmå en regering eller en internationell organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd (2 §) Här omfattas även terroristbrott. Vidare framgår av 7 § lagen om offentlig uppmaning mm att ansvar enligt 2 b § ska inte dömas ut om samröret har varit obetydligt eller om gärningen med hänsyn till andra omständigheter är att anse som ringa.Sammanfattningsvis krävs för straffansvar att vederbörande har uppmanat till brottslig gärning. Att endast visa sympati för allvarliga brott, kan vara en gråzon. Det skulle kunna vara olaga hot enligt 4 kap 5 § BrB, om uttalandet kan anses utgöra ett hot riktat mot en specifik person. Hoppas svaret att svaret har varit tillfredsställande.