Fråga om påföljd

2020-11-28 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag är just nu misstänkt för bedrägeri, jag har aldrig varit misstänkt förut eller blivit dömd, är alltså ostraffad, fyllde 19 dagen innan polisen tog mig, jag pluggar i högskola och jobbar. Om jag skulle bli dömd, vilket straff tror du att jag skulle kunna få? summan ligger på ca 30 000 kr och det är två medmisstänkta där alla är under 21.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av (9 kap. 1 § första stycket brottsbalken) följer att den som vilseleder en annan person på ett sätt som innebär skada för denne men vinning för gärningsmannen döms för bedrägeri till fängelse i högst två år. Bedrägeribrottet karaktäriseras av att gärningsmannen vilseleder sitt offer till en handling vilket innebär en omedelbar förmögenhetsöverföring. Jag skulle vilja påstå att ett bedrägeri som omfattar 30 000 kr faller in under kategorin normalgraden.Om brottet med hänsyn till omfattningen och övriga omständigheter vid brottet är att bedöma som ringa döms förövaren till ringa bedrägeri till böter eller fängelse i högst sex månader (9 kap. 2 § första stycket brottsbalken). Med ringa avses ett belopp omkring 1000 kr men domstolen gör en helhetsbedömningen av samtliga omständigheter och ett bedrägeri kan därför bedömas som ringa även vid högre summor.Är brottet att bedöma som grovt, döms för grovt bedrägeri till fängelse i lägst sex månader och högst sex år (9 kap. 3 § första stycket brottsbalken). Bedömningsgrunder för grovt bedrägeri är om gärningsmannen under en systematisk och lång tid bedragit någon, om brottet varit riktat mot allmänheten, om handlingen varit särskilt farlig eller om gärningsmannen använt sig av falsk handling. Om ett bedrägeri avser ett betydande värde kan det också räknas som grovt vilket enligt praxis är drygt 5 basbelopp eller 236 500 kr. Av (29 kap. 7 § brottsbalken) följer att om någon har begått brott innan han eller hon fyllt tjugoett år, ska hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen. Rätten får döma till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för brottet. Med tanke på att du var 18 år gammal vid gärningstillfället/tillfällena innebär det att domstolen ska beakta din ungdom särskilt vid straffmätningen. Enligt praxis gäller att en 18 åring får halva straffet en vuxen person skulle getts. Domstolen kommer ta hänsyn till att du tycks leva under ordnade och sociala förhållanden och inte har lagförts för tidigare brottslighet. Den kommer även ta ta hänsyn till om det finns anledning att befara om du kommer göra dig skyldig till fortsatt brottslighet eller om gärningen endast var en engångsföreteelse. Det mest troliga är att du kommer dömas till villkorlig dom eller skyddstillsyn i förening med ett kännbart bötesstraff eller samhällstjänst.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om att överklaga en dom från tingsrätten

2020-11-24 i Domstol
FRÅGA |Hej,Jag har blivit dömd i tingsrätten för brott mot trafikförordningen. Böter 1500kr. Ett brott som jag är oskyldig till.Jag blev den 28/8 2020 invinkad i en kontroll i Södertälje och polisen påstod att jag har hållt i min mobiltelefon i handen. Enligt polisaspirantens vittnesmål i tingsrätten så ska jag ha hållit den 20 cm under hakan.Sanningen är att min mobiltelefon var monterad i mobilhållare på fläktgaller till höger om ratten.Detta uppmärksammades även av förhöra de polis på plats. Jag har ej heller vidrört mobilen sedan jag åkte från min arbetsplats.Hela denna situation känns mycket olustig när jag vet att jag är oskyldig till brottet i fråga.Hur stor är chansen att bli frikänd i hovrätten om jag skulle överklaga? Bötessumman är en struntsumma som jag självfallet hade betalat om jag vore skyldig.Men det är principen att dömas när jag är oskyldig till brottet som gör att jag vill få upprättelse.Är det lönt att överklaga till hovrätten? Eller ska jag betala böter och sedan leva med misstro mot sveriges rättsystem?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Överklagande till hovrättenEnligt (49 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken) krävs det i brottmål prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom genom vilken den tilltalade som enda påföljd dömts till böter eller har frikänts från ansvar för brott om det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader. Som framgår av lagtexten är det mer bagatellartade mål som fordrar prövningstillstånd, alltså faller böter på 1500 kr in under denna bestämmelse.För att hovrätten ska meddela prövningstillstånd enligt krävs enligt (49 kap. 14 § rättegångsbalken) att något av följande villkor är uppfyllda:1. Om det finns anledning att betvivla riktigheten av domslut som tingsrätten har kommit till (ändringsdispens)2. Om det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (granskningsdispens)3. Om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt (prejudikatdispens) eller4. Om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens).Prövningstillstånd är ett tillstånd som en domstol på högre nivå än den tidigare i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller domstolsärende ska kunna tas upp och prövas av domstolen. Skälen till detta är att överrätterna numera är tänkta att ha en kontrollerande funktion i förhållande till underrätterna och endast ta upp mål till prövning om underrätten har dömt fel eller om det finns behov av prejudikat på området. Genom krav på prövningstillstånd minskar antalet mål som ges en fullständig prövning i högre instans.Viss acceptans for oriktigt fällande domarAv (35 kap. 1 § rättegångsbalken) framgår att "rätten ska efter en samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat." De beviskrav som utarbetats i rättspraxis vidhåller att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" för fällande dom. Att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" innebär att det praktiskt sett ska framstå som uteslutet att den åtalade är oskyldig. Om bevisen mot den tilltalade är så pass starka att det som talar till hans eller hennes förmån endast är en långsökt möjlighet som kan avfärdas med frasen "det är visserligen möjligt, men det är inte det minsta troligt" är saken visad bortom varje rimligt tvivel.Även om syftet med det höga beviskravet å ena sidan är att undvika att en oskyldig person fälls till ansvar för brott, kräver rättstryggheten å andra sidan att det finns en reell möjlighet att få till stånd en fällande dom mot den som begått ett brott. Om beviskravet sattes för högt skulle detta underminera brottsbekämpningen eftersom det skulle ställa alltför stora krav på bevisningen för fällande dom. Det finns därmed en viss acceptans för oriktigt fällande domar även om det hårda kravet på åklagarens bevisning ska minimera dessa.Att hovrätten skulle bevilja prövningstillstånd finner jag tyvärr långsökt även om du nat-urligtvis alltid har en rätt att överklaga en dom. Att du blivit oskyldigt dömd är tyvärr en verklighet som rättsväsendet har valt att acceptera eftersom alternativet hade varit att ställa ännu högre krav på fällande dom, vilket skulle resultera i att ännu fler skyldiga personer skulle gå fria.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om förundersökning

2020-11-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Vad kan jag göra om jag upptäcker att åklagaren som hanterar utredningen inte gör sitt jobb ordentligt, eller att denna är ologiskt partisk vid bedömningar?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt (20 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken) kan en målsägande biträda åklagaren efter att åklagaren har beslutat att väcka talan och ges därmed en självständig rätt att överklaga domen även i skuldfrågan. Genom att biträda blir han eller hon part i målet jämte åklagaren och får samma rätt som denne att förebringa utredning och bevisning. Målsäganden kan även framställa annat ansvarsyrkande för den gärning som omfattas av åklagarens åtal, men inte yrka ansvar för annan gärning, alltså ett annat brottsligt händelseförlopp. Av rätten att biträda följer omedelbart rätten att överklaga till högre rätt, när åklagaren förfar så. Målsäganden får även rätt att överklaga även om åklagaren inte gör det. Fullföljdsrätten avser inte endast själva domen utan även andra rättens beslut i målet. Om åklagaren beslutar att inte väcka allmänt åtal har målsäganden rätt att åtala brottet. Lika väl som åklagaren kan justera åtalet ges målsäganden samma möjligheter (45 kap. 5 § rättegångsbalken) Vad gäller förundersökningen ska målsäganden så snart som möjligt informeras om bland annat den fortsatta handläggningen och vilken roll han eller hon kommer ha i den, vart han eller hon kan vända sig med sitt klagomål som rör handläggningen av ärendet och att han eller hon på begäran kan få information om hur ärendet fortskrider hos polisen, åklagare eller domstol om det kan ske utan men för utredningen (13 a § tredje stycket lagen om förundersökning). Målsäganden ska tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om beslut om att förundersökning inte ska inledas eller att en inledd förundersökning ska läggas ned, beslut om att åtal inte ska väckas, tidpunkt för huvudförhandling i målet samt dom i målet (13 b § lagen om förundersökning). Så snart åtal har beslutats ska målsäganden underrättas om beslutet (13 d § lagen om förundersökning). Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om förtal eller grovt förtal

2020-10-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det skulle kunna klassas som grovt förtal när en klient inom arbetet skickat upprepade mejl till alla anställda inom ett bemanningsföretag (333 anställda) i syftet att svartmåla mig som person och i min yrkesroll och försöka få mig bannlyst i att utöva mitt yrke. Jag har beskrivits som olämplig och manipulativ och exempel på det har getts. Klienten har även laddat ner bilder från min Facebook som infogats i mejlen. Även mina vänlistor har gåtts igenom och kopplingar har gjorts till kollegor inom yrket, med påhittade utsagor om mig och vilka kopplingar jag har till dessa kollegor. Polisen säger att det är klart förtal men frågan är om det kan klassas som grovt förtal? mvh Lo
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilket straff riskerar den som anklagat er? Den person som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter. Det ska vara fråga om ett påstående med en sådan grad av bestämdhet att det går att pröva dess sanningshalt. Rena värdeomdömen kan inte utgöra förtal. Vidare gäller att uppgiften ska ha spridits till annan än den som uppgiften avser. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en tredje mans kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad. En uppgift kan utgöra förtal om den är ägnad att utsätta dig som uppgiften avser för andras missaktning. Bedömningen av vad som är en nedsättande uppgift ska göras från den utpekades utgångspunkt och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Som särskilda exempel på uppgiftslämnande som uttrycker missaktning har i straffbestämmelsen angetts att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgifter av detta slag är således typiskt sett ägnade att utsätta någon för annans missaktning, i vart fall om de tar sikte på brottslighet eller klandervärt levnadssätt av allvarligare slag. De är med andra ord i sig sådana att kravet på missaktning är uppfyllt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken). Av (5 kap. 2 § första stycket brottsbalken) följer att om brott som avses i 1 § är att anse som grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år. En helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet ska göras. Förutom uppgiftens innehåll och omfattningen av spridningen ska även sättet för spridningen särskilt tillmätas betydelse. Relevanta omständigheter kan vara om spridningen skett på ett sätt som syftat till att ett stort antal personer skulle ta del av uppgiften, om spridningen varit riktad till närstående eller bekanta till den utpekade personen eller om spridningen skett på ett sådant sätt att den utpekade med lätthet kan identifieras och återfinnas. Om ett meddelande lämnats i en kränkande form, fått stor spridning genom till exempel publicering på internet samt varit ägnat att medföra allvarlig skada, kan det tyda på att det är fråga om grovt förtal. Eftersom spridningen har skett på din arbetsplats och till ett stort antal personer skulle jag hävda att det är att rubricera som grovt. Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om att göra bröstarvinge arvlös

2020-11-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har en vuxen dotter sen ett tidigare förhållande som inte vill ha nåt med mig att göra. Jag lever nu i ett nytt förhållande och min nuvarande sambo och jag undrar ifall vi skaffar tillgångar tex hus, sommarstuga, bil eller har sparade pengar och jag skulle dö.Måste min sambo då dela tillgångarna med min dotter? Om vi vore gifta, är det nån skillnad? Om vi skriver allt vi köper i sambons namn? Finns det nåt sätt att göra så att min dotter inte ärver mig?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan du göra din dotter arvlös?Till att börja med kan du inte göra din dotter arvlös om du har några tillgångar kvar vid din bortgång. Din dotter är din bröstarvinge vilket innebär att hon har en laglottsrätt. Hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge utgör därför hennes laglott (7 kap. 1 § ärvdabalken). Låt säga att du har 1,000,000 kr vid din bortgång av vilket du testamenterat bort alla tillgångar till din sambo. Om din dotter påkallar jämkning enligt (7 kap. 3 § ärvdabalken) har hon därför rätt till hälften, dvs. 500,000 kr. Rätten att påkalla jämkning innebär alltså att du inte kan kringgå denna bestämmelse. Du får i så fall hoppas på att din dotter inte påkallar någon jämkning, eventuellt se till att du inte har några tillgångar vid din bortgång. Att du skulle skriva över alla tillgångar på din sambo är däremot inget jag skulle rekommendera, det finns alltid en risk att han eller hon lämnar dig och då står du där utblottad. Dödsfall i samboförhållandeHuvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra, för att de ska ärva varandra krävs det att man skriver ett testamente (10 kap. 1 § ärvdabalken). När ett samboförhållande upphör genom dödsfall så har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning (8 § sambolagen) vilket innebär att den egendom som införskaffats för gemensamt bruk under samboförhållandet, också kallat samboegendom, ska delas lika mellan den efterlevande sambon och dödsboet (den avlidnes arvingar) (3 § sambolagen och 14 § sambolagen).När ett samboförhållande upphör genom dödsfall har den efterlevande sambon ett visst skydd genom den s.k. "lilla basbeloppsregeln". Denna innebär att sambon har rätt till egendom som motsvarar två prisbasbelopp (18 § andra stycket sambolagen) – dvs. att om sambon efter bodelningen får ut mindre än detta så har denna rätt till att ur dödsboet få ut det som behövs för att komma upp till två prisbasbelopp som år 2020 är 94,600 kr.ÄktenskapsbalkenOm du och din partner ingår äktenskap med varandra blir ni makar (1 kap. 1 § äktenskapsbalken). Äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § äktenskapsbalken). När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Syftet med en bodelning är att fördela giftorättsgodset mellan makarna (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). All makes egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods enligt (7 kap. 1 § äktenskapsbalken). All annan egendom än den som nämns i punkterna 1-6 är giftorättsgods (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).Vid bodelning är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare.ÄrvdabalkenNär en make dör ska en bodelning förrättas innan arvskifte sker (23 kap. 1 § ärvdabalken). Vid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom du har en dotter som är ditt särkullbarn är hon inte underordnad den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din dotter är din närmaste arvinge och att hennes arvslott kommer delas ut till henne före den efterlevande maken (2 kap. 1 § ärvdabalken). Däremot finns en rätt för den efterlevande maken att om möjligt få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp vilket år 2020 är 193,200 kr (48, 300 x 4). I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. (3 kap. 1 § ärvdabalken).Samtidigt finns en bestämmelse enligt vilket särkullbarn kan välja att avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder (3 kap. 9 § ärvdabalken). Låt säga att boet är värt 1,000,000 kr när du går bort. Bodelningen kommer då ge din fru/man 500,000 kr med full äganderätt (innebär att hon/han kan göra vad hon/han vill med egendomen vilket även inkluderar en rätt att testamentera bort egendomen) och din dotter 500,000 kr. Din dotter väljer att inte ta ut sitt arv direkt till förmån för sin styvförälder som då har 500,000 kr med fri förfoganderätt (innebär att hon fritt kan disponera över egendomen men inte testamentera bort den). När hon går bort är egendomen värd låt säga 1,200,000 kr. Boet ska då delas mellan den efterlevande makens arvsberättigade och din dotter vilket resulterar i att din dotter får 600,000 (3 kap. 2 § ärvdabalken). SammanfattningsvisDin dotter har alltid rätt att påkalla jämkning av sin laglott. Det innebär att om du har tillgångar kvar vid din bortgång kan du inte göra henne arvlös. Om du är sambo är huvudregeln att sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen förvärvats för gemensam användning. Alltså kommer samboegendomen delas mellan er och alla andra tillgångar såsom bil, aktier, osv. kommer endast tillfalla din dotter, såvida du inte testamenterat bort alla tillgångar vilket i så fall innebär att hon måste påkalla jämkning för att erhålla dessa. Om du är gift är huvudregeln att giftorättsgodset fördelas lika mellan makarna. Grundregeln är att man beräknar makarnas tillgångar minus eventuella skulder. Resterande belopp av giftorättsgodset delas sedan upp i två lika stora delar. När bodelning görs på grund av att den ena maken avlider förrättas bodelningen mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och testamentstagare. Vid den ena makens död får den efterlevande maken allt. Det finns dock undantag till denna regel och det är om arvlåtaren har särkullbarn. Eftersom du har en dotter som är ditt särkullbarn är hon inte underordnad den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att din dotter är din närmaste arvinge och att hennes arvslott kommer delas ut till henne före den efterlevande maken Om du vill göra din dotter helt arvlös får du skriva över alla tillgångar på din sambo vilket jag inte skulle rekommendera. Det innebär att om han eller hon väljer att lämna dig står du där utan någonting. Om du vill minimera din dotters arv kan du välja att testamentera bort så mycket som möjligt vid din bortgång och hoppas på att din dotter inte påkallar jämkning.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen

2020-11-23 i Tryckfrihetsförordningen (TF)
FRÅGA |Får Lexbase och Mr Koll visa åtal som den tilltalade frikänns från?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hemsidor som Lexbase och Mr Koll har ett så kallat utgivningsbevis vilket innebär att de har ett grundlagsskydd som medför att de får publicera personuppgifter så länge de inte begår yttrandefrihetsbrott (1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen). Brott mot yttrandefriheten kan exempelvis vara förtal (5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen som hänvisar till 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). Av 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen följer även att till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Av 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen anges under vilka premisser begränsningar av allmänna handlingar får ske. Vidare gäller att en handling är allmän om den förvaras hos en myndighet (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen) och inte är sekretessbelagd enligt (offentlighets- och sekretesslagen). Det innebär att Lexbase och Mr Koll kan begära ut offentliga handlingar och publicera dessa enligt bestämmelser i tryckfrihetsförordningen.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om beviskrav

2020-10-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kört fast med bil. Började dricka efteråt då det va min pappas årsdag då han dog jag skulle åka till hans sommarstuga och va där sista gången innan den skulle säljas och började dricka i förvirring och ledsen för att ej kunna åka dit. Vid blodprov några timmar senare 2 promille och vid det andra sjönk det. Inga urinprov gjorda och läst att det krävs för att säkert säkerställa när alkohol intogs. Jag började dricka efter att bilen va fast och är nu rädd att inte bli betrodd. Vittne kom efter 25 minuter efter jag kört fast ingen som sett mig köra. Flaskorna gjorde jag mig av med i skogen Inte heller lagt fram i förhör om vem som kört men frågan är hur stark är chansen att tingsrätten inte kommer tro min historia att jag drack efter. Och vilka bevis har de för det Tack för svar Mvh
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om beviskrav En rättegång i domstol syftar till att skipa rättvisa. I svenska domstolar gäller fri bevisvärdering och fri bevisprövning. Det innebär att rätten efter en samvetsgrann prövning av allt som förekommit i målet ska avkunna dom efter vad som i målet är bevisat (35 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken).I rättegångsbalken finns ingen uttrycklig regel om åklagarens bevisbörda, men den i (Europakonventionen) stadgade oskyldighetspresumtionen i artikel 6 punkt 2 medför att det är åklagaren som bär bevisbördan. Oskyldighetspresumtionen är en grundläggande princip som innebär att den anklagade ska behandlas som om han eller hon vore oskyldig, även om det vid första anblick verkar som att personen är skyldig.I brottmål bär därför åklagaren bevisbördan för samtliga de omständigheter som måste föreligga för att den tilltalade ska kunna fällas till ansvar. Det innebär att om den tilltalade förnekar åklagarens påståenden åligger det på åklagaren att motbevisa dessa. Att bevisbördan ska vila på åklagaren motiveras av att en felaktigt fällande dom anses betydligt allvarligare än en felaktigt friande dom. Åklagarens bevisbörda och det höga kravet för fällande dom minskar därför risken för att en oskyldig person ska dömas.Samtidigt finns det undantag till oskyldighetspresumtionen. Den tilltalade kan ha en viss förklaringsbörda vilket ibland benämns som "den falska bevisbördan" eller "det omvända beviskravet". När åklagarens bevisning är så pass stark att det kräver en förklaring av den tilltalade, är det enligt Europadomstolen förenligt med det sunda förnuftet att dra slutsatsen att den tilltalade är skyldig om han eller hon inte lämnar en förklaring.Enligt Högsta domstolen gäller att om bevisningen är så pass stark att den i sig är tillräcklig för att beviskravet ska anses uppfyllt, måste den tilltalades berättelse och bevisning som stödjer denna granskas. Enligt HD kan den tilltalade då avkrävas en förklaring till åklagarens gärningsbeskrivning. Den tilltalade har visserligen rätt att tiga men vid situationer som uppenbarligen kräver en förklaring kan den tilltalades tystnad tillmätas betydelse.I (35 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken) framgår att "rätten ska efter en samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat." De beviskrav som utarbetats i rättspraxis vidhåller att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" för fällande dom.Även om syftet med det höga beviskravet å ena sidan är att undvika att en oskyldig person fälls till ansvar för brott, kräver rättstryggheten å andra sidan att det finns en reell möjlighet att få till stånd en fällande dom mot den som begått ett brott. Om beviskravet sattes för högt skulle detta underminera brottsbekämpningen eftersom det skulle ställa alltför stora krav på bevisningen för fällande dom. Det finns därmed en viss acceptans för oriktigt fällande domar även om det hårda kravet på åklagarens bevisning ska minimera dessa.Bevisprövning har i brottmål varit förknippat med stora problem. Inte minst på grund av att det är oklart vad "ställt utom/bortom rimligt tvivel" egentligen innebär i det enskilda fallet. En del domare har fäst allt för stor vikt vid den egna övertygelsen, andra har inte granskat bevisutsagor i tillräckligt stor utsträckning på grund av man inte velat ifrågasätta vittnets eller målsägandens hederlighet.Problematiken har dels att göra med hur högt "bevisribban" ligger för att det ska anses "ställt utom/bortom rimligt tvivel", dels hur man ska värdera bevisningen i det enskilda fallet och därefter avgöra om bevisningen når över "ribban". Man kan säga att man nått över denna "ribba" när "det praktiskt sett framstår som uteslutet att den åtalade är oskyldig". SummeringI brottmål gäller som huvudregel att åklagaren har bevisbördan. Samtidigt kan den tilltalade ibland avkrävas en förklaring om åklagarens bevisning når upp till beviskravet för fällande dom. Enligt Europadomstolen är det förenligt med det sunda förnuftet att dra slutsatsen att den tilltalade är skyldig om han eller hon då inte kan lämna en förklaring till åklagarens bevisning. Om den tilltalade däremot motbevisar det som ligger honom eller henne till last ska åtalet ogillas.Bevisprövning innebär att domstolen ska fråga sig om den bevisning som åklagaren har är tillräcklig, eller om det finns rimligt tvivel kring den tilltalades skuld. Vid bevisprövning ska varje bevis värderas var för sig. Endast rationella skäl får inverka på bedömningen. Analysen ska vara objektivt grundad och utföras strukturerat och ingen hänsyn ska tas till ovidkommande omständigheter. Vid bevisprövning bör domstolen fråga sig om det finns en möjlighet att det har gått till på annat sätt. Domaren bör inte låta sin personliga övertygelse styra utan ska företa en samvetsgrann prövning av den presenterade bevisningen.Att det ska vara "ställt utom/bortom rimligt tvivel" innebär att det praktiskt sett ska framstå som uteslutet att den åtalade är oskyldig. Om bevisen mot den tilltalade är så pass starka att det som talar till hans eller hennes förmån endast är en långsökt möjlighet som kan avfärdas med frasen "det är visserligen möjligt, men det är inte det minsta troligt" är saken visad bortom varje rimligt tvivel.Hoppas du fick svar på din fråga!

Fråga om kvalificerad majoritet vid föreningsstämma

2020-10-27 i Föreningar
FRÅGA |Denna fråga ansluter till en tidigare fråga från 7 januari 2020 om beräkning av 2/3 majoritet enligt 9 kap. 16 § punkt 2 BRL. Där stadgas att minst 2/3 av de röstande ska ha gått med på beslutet. Om vi antar att det på stämman närvarar 18 röstberättigade medlemmar och att 11 av dem röstar för beslutet, 5 röstar emot och 2 röstar blankt eller annorlunda uttryckt avstår från att rösta. 11 Ja-röster av 16 röstande ger en majoritet på 68,75 %, men 11 ja-röster av 18 röstande (inklusive blankrösterna) ger bara 61,1 %, dvs når inte upp till 2/3 majoritet. Min fråga är därför hur blankrösterna ska hanteras vid beräkningen av röstetalen uttryckt som andel av totalen. Ska blankrösterna anses som avgivna röster och därmed ingå i nämnaren (totalen) eller ska de inte anses som avgivna röster och därmed inte heller ingå i nämnaren?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt (9 kap. 16 § första stycket andra punkten bostadsrättslagen) ska vid beslutet som innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.Paragrafen innehåller undantag från huvudregeln att det räcker med enkel majoritet för beslut av föreningsstämman. Det krävs alltså kvalificerad majoritet vilket innebär fler än ⅔ av rösterna. Bestämmelsen i bostadsrättslagen är utformad enligt (6 kap. 35 § lagen om ekonomiska föreningar) vilket innebär att "nedlagda" och ogiltiga röster överhuvudtaget inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt. Huruvida den uppnådda majoriteten också svarar mot majoriteten bland de röstberättigade saknar betydelse.Ett undantag till denna bestämmelse skulle vara om det inom er förening finns specifika stadgar om rösträkningen som frångår bestämmelserna i (6 kap. 3 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar). Jag rekommenderar dig därför att ta en titt på hur era stadganden är utformade. Annars gäller att "nedlagda" röster inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt.Hoppas du fick svar på din fråga!