Kan jag få ensamrätt till en samägd hund?

2021-02-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag och mitt ex köpte en hund när vi bodde ihop. Nu är vi inte längre tillsammans men har delad vårdnad utav hunden. Vi bor inte i samma stad och hon vill att jag ska åka för att hämta och lämna. Jag vill ha ensam vårdnad av hunden men hon vill fortfarande ha delad vårdnad och att jag ska hämta och lämna. Jag står som ägare på Jordbruksverket och står även på försäkringen. Hur ska jag göra för att få egen vårdnad?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rent rättsligt betraktas hundar som "lösa saker", dvs i princip egendomar. Eftersom du står som ensam ägare på Jordbruksverket och på försäkringen måste ditt ex styrka samägandet till hunden. Alltså bär ditt ex bevisbördan för att hunden samägs mellan er. Det föreligger enligt min mening, med den bakgrundsinformationen jag fått, liten risk för att ditt ex ska kunna hävda äganderätten till hunden och därmed "ensam vårdnad": Om du har ytterligare frågor eller i fall du önskar fortsatt rådgivning med detta är du varmt välkommen att kontakta vår byrå. Vänliga hälsningar,

Underhållsskyldighet efter barn blivit myndig

2021-02-20 i Underhåll
FRÅGA |Son gått 1år av 3 på gymnasiet, hoppade av när han var 17 år. Han läser nu gymnasiepoäng på folkhögskolan, studerar 100% och han har fyllt 20 år. Föräldrar är separerade och sonen bor hos mamman på heltid och frågan är om Pappan underhållsskyldig tom 21 år??
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap. 1§ Föräldrabalken ska föräldrar svara för deras barns underhåll. De har en s.k. underhållsskyldighet som sträcker sig efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Barnets behov är hur mycket barnet kostar varje månad t.ex. i form av busskort, mat, fritidsaktiviteter mm. Denna underhållsskyldighet upphör vanligtvis när man blir myndig, men går man i skolan upphör den vid högst 21 år ålder. I detta fall går sonen i skolan och är 20 år. Eftersom sonen bor med sin mamma, behöver hon inte betala något underhåll sett till att hon uppfyller denna del av underhållet genom de kostnader det medför att ha honom boende hos sig. Detta talar därför för att pappan kommer behöva betala underhållsbidrag även fast sonen inte bor hos honom. Hur stort underhållsbidrag som ska betalas till mamman kan föräldrarna gemensamt komma överens om genom antingen eget upprättat avtal, eller genom dom.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Testamente och sekundosuccesision

2021-01-29 i Testamente
FRÅGA |Jag och min sambo håller på att upprätta testamenten. Grunden är att vi till största delen (div släktklenoder undantagna) ärver varandra. Men vad händer i situationen när den överlevande inte kan tillgodgöra sig arvet? Hypotetiskt att vi råkar ut för en olycka där en överlever och den andra hamnar i coma och kanske avlider ett halvår senare. Kan man på något sätt reglera detta i testamentet så att en annan fördelning ska göras i ett sådant fall?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i svensk arvsrätt är att sambor inte ärver varandra, men det föreligger inget hinder mot att upprätta ett testamente. Två personer kan skriva ett gemensamt testamente vilket kallas för inbördes testamente. Det är vanligt att en sådan upprättas mellan sambor och även vanligt att reglera vad som ska hända när båda avlider. Genom testamentet kan man uppnå en reglering av efterarvsrätt som liknar den i 3 kapitlet Ärvdabalken (ÄB). Detta brukar kallas för testamentarisk sekundosuccession. Här är det nära till att analogt tillämpa bestämmelserna i 3 kap. ÄB varför den kommer förekomma i mitt svar. Det är som är bra med just testamente är det breda utrymmet man får att reglera i princip vad man önskar. Däremot finns det en del saker man ska vara medveten om. Ifall du och din sambo i testamentet förordnar att den överlevande sambon ska ärva den andre med full äganderätt ska det tolkas så att ingen sekundosuccession föreligger och således tillämpas inte heller efterarvsreglerna i 3 kap. ÄB. Det sambon erhåller med full äganderätt får denne göra vad den vill med och behöver inte ta hänsyn till arvinge eller liknande. Detta utmynnar ej i något problem, men väljer ni att vidare upprätta i ert testamente att t.ex. person x ska ärva allt om ni båda avlider, kommer testamentet ge uttryck för ett sekundosuccessionsförordnande, alltså ett förordnande om vad som sker efter bådas bortgång. Det är här som en paradox uppstår. Full äganderätt medför ju en fri förmåga att göra och inskränka hur man vill. Om man plötsligt ska ta hänsyn till person x tappar den fulla äganderätten betydelse. I rättsfallet NJA 1950 s. 488 hade makarna upprättat ett testamente som förordnade om full äganderätt med följande sekundosuccessionsförordnande. HD tolkade det istället som fri förfoganderättMed fri förfoganderätt avses att efterlevande make fritt får förfoga över egendom genom att t.ex. sälja eller konsumera denna. Däremot är det ej tillåtet att genom testamente förordna över den kvotdel av förmögenhetsmassan som innehas med fri förfoganderätt, 3 kap. 2§ ÄB. Sammanfattningsvis kan det konstateras att ni i ert testamente har rätt att reglera arvet hur ni vill. Beroende på hur ni reglerar det i testamentet, kan den komma att ge uttryck för ett sekundosuccesionsförordnande vilket till vis mån begränsar den överlevandes sambos förmåga att göra precis vad denne vill med arvet. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Vänliga hälsningar,

Kan jag överlåta aktier till min fru utan att drabbas av skatterättsliga effekter?

2021-01-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag äger 50% min kompanjon äger 50% av ett AB som äger en fastighet till 100%.Nu önskar jag ge bort min andel på 50 % till min fru.Kan jag göra det utan att drabbas av någon skatterätslig effekt eller större kostnad. Min kompanjon godkänner naturligtvis överlåtelsen.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom aktiebolagsrätten gäller en grundläggande princip om fri överlåtbarhet, 4 kap. 7§ Aktiebolagslagen (ABL). Principen innebär att du fritt får överlåta dina aktier till den du önskar och det är upp till dig själv att välja de villkor du vill ställa för att avyttra dina aktier. Principen om fri överlåtbarhet följer däremot av undantag. Detta blir relevant när bolagsordningen innehåller klausuler om samtyckeförbehåll (4 kap. 8§ ABL), förköpsförbehåll (4 kap. 18§ ABL) eller hembudsförbehåll (4 kap. 27§ ABL). I förevarande fall blir dessa inte relevanta att studera i och med att du angivit att din kompanjon godkänner överlåtelsen. I ditt fall tänker jag att det bästa är om du ger bort aktierna genom gåva. I Sverige finns nämligen ingen gåvoskatt, se 8 kap. 2§ Inkomstskattelagen (IL). Mottagaren av gåvan, din fru, inträder istället i din skattemässiga situation, 44 kap. 21 § IL vilket innebär att om hon önskar sälja eller på annat sätt överlåta aktierna kan skatt behöva dras av. En överlåtelse av aktier genom gåva kan enkelt göra genom en överföring av aktierna till din frus aktiekonto. Detta kan göras genom en begäran om överföring av den bank du tillhör och det är vanligt att bankerna har särskilda blanketter för detta. Ett annat alternativ för dig är att upprätta ett gåvobrev. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Går det att testamentera att någon ska få nyttja lägenhet samtidigt som lägenheten tillfaller bröstarvinge i arv?

2021-02-20 i Testamente
FRÅGA |Har en bostadsrätt och har på senare år flyttat samman med en något yngre kvinna. Bostaden är ej anskaffad för gemensamt boende. Har en son som är min enda arvinge. Kan man skriva ett testamente där kvinnan efter min bortgång har rätt att bo kvar intill sin död eller så länge hon önskar trots att sonen ärver lägenheten.Kan sonen redan vi testamentets utfärdande godkänna testamentet.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som är bra med just testamente är det breda utrymmet du får att reglera i princip vad du önskar. För att nå upp till dina önskemål finns det däremot olika sätt att hantera situationen på;1. T.ex. skulle du i testamentet kunna reglera att enbart sonen ärver lägenheten och att han och kvinnan internt därefter upprättar avtal om att hon ska få rätt att nyttja lägenheten.2. Utöver finns det inget som hindrar dig från att i testamentet föreskriva att kvinnan ska ha rätt att bo kvar intill hennes död även fast sonen ärver. Alltså att kvinnan ska ha nyttjanderätt till bostadsrätten under antingen en viss begränsad tid eller tillsvidare. Det är då detta villkor som gäller eftersom den utgör din sista vilja vilket är styrande för hur din egendom ska fördelas och användas. Däremot ska testamentet delges din son för godkännande eller bekräftelse av delgivningen. Detta styr inte din rätt att reglera vad du vill få med i testamentet, men avgör rätten för sonen att eventuellt klandra beslutet. (se längre ner) 3. Ett ytterligare alternativ är att kvinnan i testamentet föreskrivs ärva lägenheten, men att den ska tillfalla din son efter hennes bortgång. Detta kallas för testamentarisk sekundosuccession.Testamentarisk sekundosuccession innebär att du i princip kan testamentera hela eller en del av din kvarlåtenskap till kvinnan med fri förfoganderätt och samtidigt föreskriva vad som ska hända med kvarlåtenskapen när du avlider. Att få egendomen med fri förfoganderätt betyder att man under sin livstid kan förfoga över egendomen som om man vore ägare till den, men inte får skänka bort en stor del av arvet i gåva eller testamentera bort egendomen. Kvinnan blir nämligen bunden av den föreskrift du gjort i testamentet om sekundosuccession. När hon avlider tillfaller således lägenheten sonen.Ett testament ska delges arvingarna. Denna delgivning ska ske genom ett överlämnande eller en bestyrkt kopia av testamentet, 14:4 Ärvdabalken (ÄB). Därutöver ska det föreligga ett delgivningssyfte.Din son kan antingen välja mellan att godkänna testamentet eller bekräfta delgivningen. Ifall han väljer att skriva under delgivningsärendet innebär detta att hans möjlighet att klandra testamentet i enlighet med 14:5 ÄB återstår. Om han istället väljer att godkänna testamentet blir denna direkt gällande vilket innebär att han medgivit arvsutdelningen som föreskrivits i testamentet. Genom detta godkännande förlorar han således din rätt att klandra. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vilka är förutsättningarna för förtal?

2021-02-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag är i en vårdnadstvist med min dotters mamma. Hon har vid flera tillfällen sagt att jag missbrukar droger, vilket inte stämmer. Detta har sagts till socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (som också har fört in detta i sina journaler). Jag har varit i kontakt med socialtjänsten och förklarat att detta inte stämmer. De har sedan valt att inte gå vidare med några insatser gällande mitt påstådda missbruk. Eftersom att socialtjänsten uppenbarligen inte tror min dotters mamma, undrar jag om det inte är anmälningspliktigt när hon fortsätter att sprida detta falska rykte. Är detta inte förtal?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förtal är ett brott som finns lagstadgat i 5 kap. 1§ Brottsbalken (BrB). Rekvisiten för förtal är att någon utpekar annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för annans missaktning. Det faktum att du blivit anklagad för att bruka droger är ett sådant utpekande som skulle kunna träffas av förtal. Speciellt då uppgifterna angivits till bl.a. socialtjänsten vilket kan indikera på att hon velat utsätta dig för annans missaktning. Det råder heller inget krav på att anklagelsen faktiskt ska ha lett till missaktning, vidare som det inte behöver visas att anklagade hade uppsåt till att uppgifterna skulle leda till missaktning. Det brukar räcka med att anklagelsen typiskt sätt leder till missaktning. Med uppsåt menas i princip en avsikt att agera på visst sätt. Av 5 kap. 1§ st. 2 BrB stadgas däremot undantag för när anklagelser inte ska betraktas som förtal. Ifall den som anklagat någon varit skyldig att uttala sig eller ifall det med hänsyn till omständigheterna varit försvarligt att lämna uppgifterna och dessa visar sig vara sanna eller personen hade skälig grund för dem, ska personen inte dömas till ansvar. Jag kan inte på rak uppge ifall uttalandet varit försvarligt eller inte, utan detta är något som kräver djupare granskning. Särskilt då det rör sig om en vårdnadstvist. Dock brukar en uppgift normalt sätt betraktas som försvarlig ifall den har ett högt allmänintresse. Jag uppfattar inte att så är fallet. Jag vill påminna dig om att förtal är ett brott som faller in under det som benämns enskilt åtal 5 kap. 5§ BrB. Detta innebär till skillnad från allmänt åtal, att målsäganden själv är den som väcker åtal. Det finns många processuella regler att förhålla sig till varför detta kan vara både tidskrävande och väldigt kostsamt, 47 kap. 1§ Rättegångsbalken. Ifall du förlorar målet finns dessutom risk för att du svarar för motpartens rättegångskostnader. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Hur ska man beräkna laglotten?

2021-01-29 i Laglott
FRÅGA |Hej,Min man har två barn och jag ett barn. Om han går bort före mig hur mycket är en laglott per barn för de två barnen som är i 40-års åldern idag.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om laglott i 7 kap. Ärvdabalken (ÄB) skyddar bröstarvingarnas rätt till arv. Laglotten utgör halva arvslotten som enligt lag tillkommer bröstarvingar, 7 kap. 1§ ÄB. Denna laglott får inte inskränkas varför en förälder genom testamente teoretiskt sätt enbart kan inskränka sina bröstarvingars arvsrätt till hälften. Ifall hela arvet exempelvis utgör 90 kronor utgör arvslotten 30 kronor/barn varför laglotten bör blir 15 kronor/barnDäremot ska det erinras om att kvarlåtenskapen efter din man avlider ska tillfalla den efterlevande maken (dig alltså) före era gemensamma bröstarvingar/andra arvsklassen, 3 kap. 1§ ÄB. Dessa har sedan rätt till efterarv enligt 3 kap. 2§ ÄB. Rätten till efterarv utgörs av en rätt till viss andel och ej egendom.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Lokaler och det indirekta besittningsskyddet

2021-01-28 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej, gäller besittningsrätten för lokaluthyrning även om en bestämd uthyrningsperiod har avtalats, låt säga ett år? Eller gäller det bara vid tillsvidare kontrakt? Om det skulle gälla även vid bestämd period så är det ju i princip omöjligt att bli av med en hyresgäst om denna sköter sig enligt kontrakt, även fast man bara skrivit kontrakt på ett år.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En lokalhyresgäst har som huvudregeln inte rätt till någon förlängning av hyresavtalet. Vid uppsägning av annan anledning än kontraktsbrott från hyresgästen, har denne enligt 12 kap. 56–60 §§ Jordabalken (JB) istället ett indirekt besittningsskydd, vilket innebär att hyresgästen har rätt till ersättning om hyresförhållandet inte förlängs, 12 kap. 58§ b JB. Här skiljer det sig således från det direkta besittningsskyddet som aktualiseras i fråga om bostadslägenheter.Det indirekta besittningsskyddet har i förarbeten till lagen motiverats utifrån behovet av ett rättsligt skydd för hyresgästen. Detta då denne ofta bedriver förvärvsverksamhet av något slag i lokalen och går miste om det ofta betydande ekonomiska värde som hyresgästen skapat genom sitt arbete och sin kapitalinsats. Bara för att ett hyresavtal upphör behöver det dock inte betyda en ersättningsskyldighet för hyresvärden, utan rätten till ersättning kan falla bort enligt bestämmelserna i 12 kap. 57§ st. 1 p. 1–5 JB. Punkt 4 ger uttryck för den s.k. generalklausulen som stadgar att ersättningsskyldigheten faller bort ifall hyresvärden har befogad anledning att motsätta sig en förlängning av hyresförhållandet. Det brukar talas om att skälen för avflyttningen ska vara av saklig art där det är tillräckligt att skälen bärs upp av ett legitimt intresse. Om sakliga skäl föreligger beror ersättningsskyldigheten på tyngden av dessa skäl i förhållande till hyresgästens intresse av att behålla lokalen. Det görs därför en avvägning mellan motstående parters intressen. Ett fall där generalklausulen enligt förarbetena kan tillämpas är när det för hyresvärden är mer ekonomiskt fördelaktigt att hyra ut lokalen för verksamhet av annat slag. I vissa fall har ersättningsskyldigheten dessutom undgått genom att hyresvärden hänvisat till annan lokal som är godtagbar för hyresgästen. Det har för övrigt lämnats åt våra rättstillämpare att med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet avgöra om det framstår som rimligt att hyresgästens intresse av att behålla lokalen ska få vika för ett motstående intresse på hyresvärdens sida.Sammanfattningsvis kan alltså förstås att det finns ett indirekt besittningsskydd som blir aktuell när det talas om lokaler. Skyddet innebär ingen rätt till förläning av hyresavtal, men en eventuell rätt till ersättning. Hyresvärden är inte ersättningsskyldig om denne han sägas uppfylla någon av punkterna i 12 kap. 57§ JB. Jag hänvisar dig till att läsa rättsfallet NJA 2013 s. 1112 där Högsta domstolen redogjort en del för termen "indirekt besittningsskydd". Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,