Kan man ge gåva till barnbarn utan att det presumeras vara förskott på arv?

2021-02-28 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan man ge ett fritidshus som gåva med tillägget att det inte är ett förskott på arv till ett barnbarn så att egna barn inte kan kräva att få motsvarande i arv. Om det är möjligt måste gåvan givits före givarens död eller går det att ges i samband med givarens död?Med vänlig hälsning,Ewa Elvhede
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) för att besvara din fråga. Huvudregeln är att det är fritt för personer att skänka bort egendom hur de vill. Därmed är det fullt möjligt att ge en gåva till ett barnbarn. Ett problem kan dock uppstå ifall gåvan ges bort i samband med gåvogivarens död. När det gäller gåva till annan arvinge än bröstarvinge så presumeras inte gåvan vara förskott på arv såvida det inte på grund av omständigheterna måste antas ha varit avsett som ett förskott på arv (6 kap 1 § ÄB). Genom att lägga till att det inte är ett förskott så eliminerar man den chansen. Det uppstår dock som jag nämnde innan ett problem ifall gåvan skänks i samband med gåvogivarens död. I ärvdabalken finns ett så kallat förstärkt laglottsskydd som i stort sett innebär att ifall gåva gets bort under omständigheter att det kan likställas med ett testamente så kan bröstarvingar jämka det och då återbärs gåvan till den avlidnes kvarlåtenskap (7 kap. 4 § ÄB). Man kan säga att gåvor strax före ens bortgång är att jämställa med testamente då det presumeras att gåvogivaren vill lämna arvtagaren utan egendom. Så det blir svårt att hävda att egendomen inte ska ses som testamente ifall den givits bort strax innan ens bortgång. Men om det inte givits strax innan bortgången ska det anses vara en vanlig gåva som då arvsberättigade inte får ta del av. Sammanfattning Avslutningsvis kan man säga att som huvudregel kan en person skänka ett fritidshus till ens barnbarn utan att det ska ses som ett förskott på arv, men genom att klargöra att det inte är ett förskott på arv så säkerställer man situationen. För att gåvan inte ska kunna krävas tillbaka av de som har arvsrätt är det bäst om den ges före givarens död så att den inte kan jämställas med ett testamente (vilken det görs ifall den skänks strax innan gåvogivarens bortgång). Jag hoppas att du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Fördelning av tillgångar vid arvskifte

2021-02-27 i Arvsskifte
FRÅGA |Hej, jag har en fråga om arv och särkullbarn. Min mamma och pappa har mig som gemensamt barn och min pappa har ytterligare fyra barn. Låt säga att min mamma och pappa har tillgångar på 100 kr var och att mammas 100 kr är enskild egendom. Om mamma dör först går mammas enskilda egendom till pappa med fri förfoganderätt. Men vad händer i nästa steg när pappa dör?Hur fördelas tillgångarna då? Låt säga att det fortfarande är 200 kr.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken (1958:637) och Äktenskapsbalken (1987:230) för att besvara din fråga och jag kommer fortsätta på scenariot du ställt upp.Huvudregeln när det gäller arvskifte är precis som du säger att efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken). Dock när det gäller egendomsförhållandet mellan makarna så ska en bodelning ske mellan dem när äktenskapet upplöses, vilket sker vid ena makens bortgång (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Det som händer är att giftorättsgodset (makarnas gemensamma egendom) delas lika mellan dem (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Din mammas enskilda egendom ingår inte i bodelningen (7 kap. 1 § äktenskapsbalken) och således behåller hon sina 100 kr. Din pappas egendom dock delas mellan dem och båda får då 50 kr vardera. Däremd har din mamma egendom värd 150 kr och din pappa egendom värd 50 kr.Vid arvskiftet efter kommer din far som efterlevande make erhålla egendom värd 150 kr som senare ska gå i arv till arvlåtarens berättiga arvingar, i det här fallet är det du (3 kap. 2 § ärvdabalken).Arvskiftet mellan barnenI händelse av efterlevande makes död blir arvskiftet mellan barnen följande:Du kommer ärva den andelen av din pappas kvarlåtenskap som tillhörde din mamma vid hennes bortgång. Du kommer alltså att ärva 3/4 av din pappas kvarlåtenskap (150/200) det framgår av 3 kap. 2 § 3 st ärvdabalken.Resterande 50 kr (din pappas egentliga egendom) ska delas lika mellan din pappas alla barn, i och med att ni är 5 barn totalt ska alla erhålla 10 kr var (1/5) det framgår av 2 kap. 1 § ärvdabalken.Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Testamenterad egendom med fri förfoganderätt

2021-02-24 i Testamente
FRÅGA |Mina föräldrar har skrivit ett testamente där det står: "att om pappa går bort först ska hans son få ut sin laglott enligt lag (särkullbarn) och alla resterande kvarlåtenskap ska med fri förfoganderätt tillfalla maka. När sedan mamma gått bort ska hon med den andel kvarlåtenskap som hon med fri förfoganderätt innehar efter pappa tillfalla oss döttrar".Jag undrar: Kan mamma låna ut pengar till oss gemensamma barn? Eller kan hon ge förskott på arvet? Och ärver särkullbarnet något när mamma går bort? Med vänlig hälsning,
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som utgångspunkt utgår en från den legala arvsordningen i 2 Kap ärvdabalken när det gäller arvskifte. Då ska alla bröstarvingar oavsett om det ter sig om särkullbarn eller inte få samma andel av arvet, alltså sin arvslott. Dock är testamente något som bryter arvsordningen, så dina föräldrars testamente har företräde. Ett särkullbarn kan jämka ett testamente i denne mån hen inte fått ut sin laglott ur arvet (laglotten utgör hälften av arvslotten), men i och med att särkullbarnet i ditt fall fått ut sin laglott genom testamentet har han fått sin berättigade andel och kan inte få ut mer (7 kap. 1 & 3 § ÄB). Fri förfoganderätt I och med att egendomen är testamenterad med fri förfoganderätt innebär det att efterlevande make som utgångspunkt får all egendom och kan fritt förfoga över den under sin livstid, för att den senare ska gå i arv till dem som är arvsberättigade (3 kap. 1 § ÄB), efterlevande make får dock inte testamentera bort egendomen. Så det är absolut möjligt för er mamma att låna ut pengar och även ge förskott på arv. Och som jag nämnde tidigare har särkullbarnet inget anspråk på arvet ifall denne redan fått ut sin laglott. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan en ny fastighetsägare avbryta ett befintligt hyresavtal?

2021-02-20 i Hyresrätt
FRÅGA |jag hyr en fastighet, har ett kontrakt i fyra år. om huset säljs kan den nya ägaren avbryta kontraktet
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer utgår från bestämmelserna i Jordabalken (1970:994) för att besvara din fråga. Som huvudregel kan inte en ny fastighetsägare avbryta ett skriftligt hyresavtal (kontakt) som redan finns. Utan ett hyresavtal gäller alltid mot den nya förvärvaren av en fastighet ifall skriftligt avtal finns och hyresvärden trätt in i fastigheten innan överlåtelsen skett (7 kap. 13 § JB). Ett undantag till denna regel som bör beaktas är ifall ändringar eller tillägg om förlängning skett till hyresavtalet, då är inte förvärvaren bunden av detta (7 kap. 13 § 2 stycket & 7 kap. 8 § JB). Skulle inte kraven i 7 kap. 13 § JB som jag tidigare nämnde vara uppfyllda krävs att överlåtaren gör ett förbehåll om upplåtelsen enligt 7 kap. 11 § JB. Dock i och med att du skriver att det är ett kontrakt skulle jag tro att det handlar om ett skriftligt hyresavtal vilket då lever upp till kraven. En sista möjlighet ifall 7 kap. 11-13 § JB inte uppfyllts så kan hyresgästen behålla sin fastighet om förvärvaren varit i ond tro, alltså vetat eller borde förstått att det fanns en hyresgäst innan förvärvaren köpte fastigheten (7 kap. 14 § JB). Sammanfattning I och med att det finns ett kontrakt mellan dig och hyresvärden så ska detta kontraktet även gälla för den nya ägaren av fastigheten. Så ifall ert kontrakt är skriftligt och du trätt in i fastigheten innan överlåtelsen skett så kan inte den nya ägaren avbryta kontraktet såvida ni inte ändrat eller gjort något tillägg i avtalet. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Testamentera egendom till person i annat land

2021-02-28 i Testamente
FRÅGA |Jag tänkte skriva ett testamente och jag har en vän i USA (han är född och bor där) som jag vill skriva in att han får en summa.Är detta möjligt och vad för info behöver jag från honom (räcker det med deras social security nummer)Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Att testamentera kan verka invecklat när det är till en person från ett annat land, men när det gäller att skriva testamentet är det precis som att skriva testamente till någon i Sverige. Ärvdabalken (1958:637) har inte bestämda regler för vem man får skriva till utan det råder avtalsfrihet i det hänseendet. Så man utgår från bestämmelserna i ärvdabalken för att skriva testamente oavsett vart den du testamenterar till har sin hemvist eller har medborgarskap. Det som krävs för att testamentera egendom är bl a att testamentet ska vara skriftligt och tydligt uttrycker hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Det är viktigt eftersom att testatorn inte är vid liv och kan inte tydliggöra sin vilja utöver det som står i testamentet, utöver det ska även testamentet upprättas med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Det ska framgå tydligt vem det är som ska ta emot egendomen, i Sverige anger man personnummer för att oklarheter inte ska uppstå. Så det är viktigt att verkligen styrka vem personen är så att skriva personens social security number är viktigt. Det finns inte specifika regler om vad för information om den som ska ta emot testamentet man behöver skriva, utan det ska bara framgå tydligt vem det är. Rekommendation Att skriva ett testamente kan vara komplicerat i och med att det ställs strikta formkrav för att det ska vara giltigt och det är lätt att göra misstag. Därför rekommenderar jag dig att ta hjälp av våra jurister och boka tid med vår juristbyrå här, eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10:00-16:00 Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

dold samäganderätt i samboförhållande

2021-02-26 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag betalade för en stuga, har kvitto på det. sambo står på markarende. Vem har rätt till stugan vid separation. (stugan står på en ö, som ägs av staten.)Har hört talas om dold samäganderätt.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår från ett scenario där ni under hela förhållandet lever som sambor och därmed blir i händelse av en framtida separation sambolagen (2003:376) tillämplig. Jag kommer även på ett generellt plan förklara hur bodelning mellan sambor sker då jag inte har tillräckligt med information för att göra en djupare bedömning av läget. Utgångspunkten i sambolagen är att vid en separation så ska er samboegendom delas upp i en bodelning (8 § Sambolagen). Som samboegendom utgör er gemensamma bostad och bohag (3 § Sambolagen). För att stugan ska bli föremål för bodelning måste den ha köpts in som gemensam bostad. Då spelar det ingen roll ifall ena parten har äganderätten utan den ska då tillhöra båda vid en bodelning. Det finns dock vissa undantag till den bestämmelsen. Ifall stugan huvudsakligen används för fritidsändamål och inte er bostad ska den inte tas med i bodelningen (7 § sambolagen). Dold samäganderätt Det har även i rättspraxis utvecklats en princip om dold samäganderätt rätt där även om det finns en ägare så kan den andre parten i ett sambo eller äktenskap förhållande yrka om att samäganderätt föreligger. Det finns vissa kriterier för att dold samäganderätt ska föreligga, vilket är följande: Stugan ska vara köpt för gemensamt bruk, alltså ska ursprungliga syftet med köpet vara att det skulle användas som gemensam bostad. I praktiken innebär det att ifall bostaden är köpt innan förhållandet kan inte dold samäganderätt föreligga. För det andra ska den parten som inte är ägare bistått med ett ekonomiskt tillskott till fastigheten, här räknas inte indirekta tillskott utan det ska vara direkt kopplat till köpet. Samt ska tillskottet ha skett vid själva köptillfället. Slutligen aktualiseras det sista ifall de två första kraven är uppfyllda, nämligen att syftet med tillskottet var att bostaden skulle ägas gemensamt, den presumeras vara gemensamt ägd om de två första kriterier är uppfyllda. Ifall alla dessa kriterier är uppfyllda ska dold samäganderätt anses föreligga och således ska fastigheten anses tillhöra båda. Det blir svårt för mig att gå in djupare på hur just din situation ser ut på grund av att jag har för lite information, huruvida markarrendet ska utgöra ett direkt ekonomiskt tillskott är också oklart då jag inte vet under vilka förhållanden köpet på stugan och arrendet uppstod. Jag hoppas att jag gjort saker och ting lite klarare och jag hoppas du fått svar på din fråga, tack för att du vände dig till Lawline!

Hur dras begravningskostnader av vid bodelning

2021-02-22 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej,Jag undrar lite om ett arvskifte från min far. Min far är omgift och det finns ett testamente samt ett äktenskapsförord, där huset som min fars fru ägde innan är enskild egendom. Testamente är skrivet så att jag får min laglott. Det är unga konstigheter gällande testamente eller äktenskapsförordet, min fråga gäller själva bodelningen. Min far hade 1 000 000, hans fru 250,000, begravningskostnader uppgår till 50 000. Var dras den kostnaden (begravning). Är det innan man slår ihop tillgångarna till boet, så att det blir 950+250. Eller är det efter bodelningen? Så att det skulle bli 1250000/2=625000 och så 625000-50000.I det första exemplet skulle min del vara 300,000, medans i det andra exemplet skulle min del bli 287 500kr. Vad är korrekt sätt?Mvh
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer inte gå närmare in på hur bodelning görs då du verkar ha full koll på det, jag kommer därför simpelt förklara hur begravningskostnaderna tas hand om. Som huvudregel ska ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen som de var vid dennes död (20 kap. 4 § Ärvdabalken). Det framgår inte direkt av lagen men av den juridiska litteraturen framgår det att begravningskostnader ska tas upp som en skuld vid bouppteckning, således står dödsboet för kostnaden. Så kostnaden dras efter att tillgångarna i boet delats upp. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Särkullbarns arvsrätt vid testamente om att makarna ärver varandra.

2021-02-12 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej.Min mamma har gått bort och vi är 3 barn från ett tidigare förhållande. Det finns även ett syskon som mamma har tillsammans med efterlevande make.Det finns ett testamente som säger att makarna ärver varandra.Vi är alltså 3 särkullbarn.Hur och när ska boet delas upp?
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer utgå från Ärvdabalkens (1958:637) bestämmelser för att besvara din fråga då den handlar om arv och arvskifte. I och med att makarna i testamente skrivit att de ärver varandra så får testamentet företräde framför arvsordningen. Nu framgår det inte av frågan ifall egendomen är testamenterad med fri eller full äganderätt, så jag kommer ta upp båda fallen. När boet ska delas upp En bouppteckning ska göras senast 3 månader efter bortgången (20 kap. 1 § ÄB). Den som sköter själva bouppteckningen är oftast dödsbodelägaren som har egendomen i sin vård, men i och med att testamente är skrivet skulle jag personligen förmoda att det är en Testamentsexekutor som sköter det (20 kap. 2 § ÄB). Fri förfoganderättIfall egendomen är testamenterad med fri förfoganderätt innebär det att efterlevande make som utgångspunkt få all egendom och kan fritt förfoga över den under sin livstid, efterlevande make få dock inte testamentera bort egendomen. Vid efterlevande makens död så får samtliga bröstarvingar sin arvslott (hälften av efterlevande makes arv delat på antalet barn, i ert fall fyra stycken), det framgår av 3 kap. 2 ÄB. Som Särkullbarn har ni utöver detta även rätt att kräva ut er laglott redan efter er mors bortgång som utgör hälften av er rätt till arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Full Äganderätt Ifall det i testamentet är skrivet att efterlevande make ska ärva med full äganderätt så måste du som särkullbarn kräva ut din laglott inom 6 månader ifall du vill ha en andel, du har då ingen rätt till efterarv vid efterlevande makens bortgång. Som särkullbarn måste du ifall du vill få ut din laglott påkalla jämkning senast 6 månader efter att du fick tillgång till testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!