Sälja saker med kända designermärken på

2021-01-21 i Immaterialrätt
FRÅGA |hejär det olagligt att sälja material med kända designer märken på.t.ex. en kudde där det är tryckt gucci på eller en filt med versace loga osv.tacksam för svar
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Guccis och Versaces logotyper är varumärken. Regleringen för användningen av varumärken hittas i varumärkeslagen (VML). Varumärkesskydd kan uppstå på två olika sätt, via registrering (1 kap. 6 § VML) eller via inarbetning (1 kap. 7 § VML). Inarbetade varumärken i Sverige är varumärken som är kända av en betydande del av Sveriges befolkning. Gucci och Versace är exempel på märken som är väl inarbetade och som därför är varumärkesskyddade. Varumärkesskyddet kallas ensamrätt och innebär att ingen annan är innehavaren till varumärket får använda logotypen i sin näringsverksamhet (1 kap. 10 § VML). Generellt gäller skyddet för varor av liknande slag. Man skulle kunna argumentera för att en kudde eller filt inte klassas som "varor av liknande slag" eftersom Gucci och Versace främst är inriktade på mode. Dock finns ett extra starkt skydd för märken som är mycket välkända inom landet som gäller även om användningen avser varor av annat slag (1 kap. 10 § 1 st. 3 p. VML). Det skyddet hindrar användningen av varumärket som kan anses dra otillbörlig fördel av varumärkets anseende (s.k. renomeésnyltning) eller skada varumärkets anseende. Eftersom Gucci och Versace är mycket välkända omfattas de av det utökade skyddet. Att bryta mot dessa regler klassas som varumärkesintrång och är straffbart (8 kap. 1 § VML). Ett undantag är om man fått tillstånd från varumärkesinnehavaren att använda varumärket (1 kap. 10 § 1 st. VML). Sammanfattningsvis är det alltså inte tillåtet att sälja varor med kända logotyper på utan tillstånd. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen! Vänliga hälsningar,

Får man öppna någon annans brev?

2021-01-16 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Få min gamla sambo öppna mina brev?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att öppna en annan persons post kan vara brottsligt och brottsbalken (BrB) blir därför aktuell att titta i. Den som öppnar en annan persons post utan dennes tillåtelse kan ha gjort sig skyldig till antingen brytande av post- eller telehemlighet (4 kap. 8 § BrB) eller intrång i förvar (4 kap. 9 § BrB). Det som skiljer bestämmelserna åt är var i postkedjan som posten befinner sig när den öppnas. Öppnas posten under tiden från att den har skickats iväg från avsändaren tills att den når mottagaren, alltså hamnar i dennes brevlåda eller mottages på annat sätt, är det fråga om brytande av post- eller telehemlighet. Öppnas däremot posten när den väl har kommit fram till mottagaren men fortfarande är förseglad klassas det som intrång i förvar. Straffskalan i de båda bestämmelserna är böter eller fängelse i högst två år. För att kunna dömas krävs uppsåt. Det är alltså inte brottsligt att av misstag råka öppna någon annans post. Skulle man däremot läsa igenom posten efter att misstaget upptäckts kan det vara straffbart. Din gamla sambo har alltså inte rätt att öppna dina brev. Vänliga hälsningar,

Ska den förälder som tjänar mer betala mer för barnens uppehälle efter skilsmässa?

2020-12-08 i Underhåll
FRÅGA |Hej, jag är separerad med två barn, 7 och 8 år. Vi har delad vårdnad och barnen bor växelvis hos mig. Vi har aldrig vart så noga med kostnaderna för barnen så har inte så bra koll hur fördelningen har vart. I och med att jag tjänar mer mamma så från min synvinkel har jag betalat en större del när det gäller kostnader för barnen. Såsom kläder och fritidsaktiviteter. Kostnaden för skolan har vi delat lika på. Till och från har vi haft en bra relation. Fast nu har kostnader för kläder, skola och fritidsaktiviteter blivit ett problem. Mamma hävdar nu att vi båda betalat lika mycket för barnens kostnader och att jag ska betala mer än henne. Jag hävdar att det inte är så och jag har betalat mer. Tyvärr så har jag inga kvitton sparade eller annan bevis som stödjer det jag hävdar utan det är mer en känsla. Jag har inga problem med att jag betalar mer än henne. Men jag vill veta vad lagen säger om barnen kostnader när en föräldrar tjänar mer än den andra? Har båda skyldighet att betala lika mycket för gemensamma kostnaderna?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom din fråga handlar om hur kostnaderna för barn ska fördelas, alltså fråga rörande underhåll, aktualiseras 7 kapitlet i föräldrabalken (FB).Eftersom att barnen bor växelvis hos dig har du ingen skyldighet att betala underhållsbidrag till barnens mamma, om det inte skulle vara så att du tjänar väldigt mycket mer än henne. Däremot kan det vara rimligt att du står för en större del av kostnaderna då du har en högre lön. I lagen står det att föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § 1 st. FB). I kostnaderna för barnets underhåll ska föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga (7 kap. 1 § 3 st. FB). Ur lagen kan man alltså utläsa att den förälder som tjänar mer också ska stå för en större del av barnens kostnader. Mycket mer vägledning än så ges det inte. Hur mycket mer du ska betala än barnens mamma bör beräknas efter hur stor lön du har i förhållande till henne. Ett första steg kan vara att du och barnens mamma under en tid sparar kvitton och försöker reda ut hur mycket var och en av er spenderar på barnen, så att ni kan få klarhet i om ni betalar lika mycket eller om du betalar mer. Därefter kan ni diskutera hur ni vill lägga upp ekonomin för barnen framöver. Om du vill ha hjälp med att skriva ett avtal med barnens mamma om hur ni ska fördela kostnaderna är du välkommen att vända dig till oss på Lawline, antingen via hemsidan eller via telefon på 08-533 300 04. Vänliga hälsningar,

Kan man ta tillbaka gåvor?

2020-12-02 i Gåva
FRÅGA |Hej, jag skulle behöva hjälp med en fråga och skulle vara väldigt tacksam för svar!Jag och min sambo har gjort slut. Han friade till mig när vi var tillsammans, vi förlovade oss och idag kräver han tillbaka ringen. Då ringen är en gåva från honom till mig så jag antar jag han inte har rätt till att få tillbaka den men skulle uppskatta att veta vad som gäller i den frågan.Sen gav han sin dator till mig när vi gjorde slut. Jag har skriftligt intyg på att han frivilligt, nästintill tvingande sagt att jag ska ta den. Jag har alltså inte "tvångstagit" den. Han köpte inte datorn till avsikt att jag skulle få den, men gav den som sagt senare till mig. Räknas det som en gåva som han inte har rätt att få tillbaka?Idag hotar han med att stöldanmäla ringen och datorn om han inte får tillbaka dom. Tacksam för svar!
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom en dator och en förlovningsring räknas som lös egendom blir gåvolagen tillämplig (1 § gåvolagen). Allmänt om gåvorFör att något ska klassas som en gåva finns det generellt tre förutsättningar som ska vara uppfyllda:1) Gåvan ska ges frivilligt.2) Det ska inte finnas krav på motprestation.3) Det ska finnas en gåvoavsikt.Huvudregeln är att när en gåva har blivit fullbordad går den inte att ångra (1 § gåvolagen). En gåva anses fullbordad när den kommit i gåvotagarens besittning, alltså lämnats över till mottagaren (2 § gåvolagen). Förlovningsringen och datorn klassas troligtvis som gåvorUtifrån de omständigheter du beskriver låter det som att både datorn och förlovningsringen var tänkta att vara gåvor till dig och att de har överlämnats till dig. Om du har burit förlovningsringen på ditt finger borde den anses ha kommit i din besittning. Angående datorn kan du använda det skriftliga intyget på att han gett dig datorn som bevis för att styrka att han har avsett att datorn ska vara en gåva till dig.Det framstår alltså inte som att han har rätt att kräva tillbaka ringen eller datorn.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Är 12 månaders uppsägningstid för en garageplats tillåtet?

2021-01-20 i Hyresavtal
FRÅGA |Min man har hyrt ett garage av ägaren till garaget. Initialt hyrde jag det under kort tidsbestämd tid med 3 mån uppsägningstid. När denna tid var över övergick kontraktet till hyra tills vidare med 12 månaders uppsägningstid. Jag var inte observant när jag skrev under kontraktet men undrar nu om det är tillåtet att ha en uppsägningstid på 12 månader. Får alltså betala i 12 månader efter att jag sagt upp hyreskontraktet. 900kr/ månaden!
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline! Som jag tolkar din fråga har du och din man hyrt ett garage. Det var initialt fråga om ett tidsbestämt hyresavtal som sedan blev förlängt på obestämd tid, det blev ett så kallat tillsvidareavtal. Eftersom ett garage har väggar och tak och utgör en del av en byggnad klassas det som en lokal och omfattas av hyresreglerna i 12 kap. jordabalken (JB). Uppsägningstiden för ett hyresavtal avseende en lokal som gäller för obestämd tid är 9 månader, om inte längre uppsägningstid har avtalats (12 kap. 4 § 1 st. 2 p.). Om det inte hade stått någon uppsägningstid i ert hyresavtal hade ni alltså haft 9 månaders uppsägningstid. Det är dock bara en minimiregel. Det är tillåtet att avtala om längre tider, vilket har gjorts i ert hyreskontrakt och då är det den uppsägningstiden som ska gälla för både er och hyresvärden. 12 månader kan tyckas vara en lång uppsägningstid, om man exempelvis jämför med uppsägningstiden för en bostadslägenhet. Anledningen till att uppsägningstiden är längre för lokaler än för bostadslägenheter är för att bostadslägenheter hyrs ut till privatpersoner medan lokaler oftare hyres ut till näringsidkare och då har man valt att skydda hyresvärden mer. Lokaler kan dessutom ofta vara svårare att lyckas hyra ut än en bostadslägenhet. Tyvärr finns det alltså inte något stöd i lagen för att få en kortare uppsägningstid i ert fall. Det ni kan göra är att prata med hyresvärden och se om den kan tänka sig att gå med på en kortare uppsägningstid, eller om det är möjligt att hitta en annan hyresgäst som kan ta över er garageplats. Jag önskar er lycka till! Vänliga hälsningar,

Vad kan man göra om den ena föräldern bryter mot domstolsbeslut om umgänge?

2020-12-19 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag och dotterns pappa har gemensamvårdnad. Nu har vi ett domslut på hur umgänget ska få se ut för hans del, om han bryter de och inte lämnar tillbaka dottern efter umgänget, vad kan jag göra då?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du skriver att det finns en dom som reglerar umgänget. Reglerna om verkställighet av domar om umgänge finns i 21 kap. föräldrabalken (FB). Ett domstolsbeslut om hur umgänget mellan förälder och barn ska se ut ska följas. Om pappan bryter mot umgängesrätten kan du ansöka om verkställighet av domen i tingsrätten (21 kap 1 § FB). Verkställighet innebär att domstolen tvingar pappan att följa domen och att han kan bli skyldig att betala ett vite om han fortsättningsvis inte gör det (21 kap. 3 § 1 st. FB). Domstolen kan även besluta att barnet ska hämtas av polisen om domstolen anser att det krävs för att domen ska kunna verkställas. Det får bara ske om det ses som det enda sättet att få tillbaka barnet eller om det är nödvändigt för att undvika att barnet lider allvarlig skada (21 kap. 3-4 § FB). Vid verkställandet av domen är det barnets bästa som ska prioriteras. Hänsyn tas till vad barnet vill med beaktande av barnets ålder och mognad (21 kap. 1 § FB). Är barnet tillräckligt gammalt och moget för att uttrycka sin vilja får verkställighet inte ske mot barnets vilja om det inte anses nödvändigt med hänsyn till barnets bästa (21 kap. 5 § FB). Om en förälder vid flera tillfällen bryter mot en dom om umgänge kan det påverka den föräldern negativt då det är sådant som en domstol kan komma att ta hänsyn till i en framtida tvist om vårdnad, boende eller umgänge. Gemensam vårdnad bygger på att föräldrarna kan komma överens med varandra. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Kan pappan kräva umgängesrätt eller delad vårdnad efter att inte ha varit delaktig?

2020-12-05 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag är nio veckor gravid och barnets pappa lämnade mig för ca två veckor sedan då jag inte gick med på abort. Han sa att han inte vill ha fler barn vilket jag respekterar. Han har sagt att han inte vill ha någon kontakt med mig eller barnet men jag antar att han förstår att han är underhållsskyldig ändå. Han har två barn sedan tidigare och jag tycker att de har rätt att få veta att de kommer få ett syskon. Oklart hur han ser på saken. Min fråga är om han kan ändra sig gällande umgängesrätten helt plötsligt och sedan börja strida för den trots att han inte har visat intresse under, låt säga, hela graviditeten? Och hur fungerar det rent praktiskt med umgänge mellan pappa och nyfödd om barnet är beroende av amning? Kan han dessutom helt plötsligt kräva delad vårdnad?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Då din fråga rör familjerätt blir föräldrabalken (FB) tillämplig. När det ska fattas beslut om vårdnad och umgänge är det alltid barnets bästa som ska vara avgörande. En av de saker man tar hänsyn till är barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar (6 kap. 2 a § FB). Om pappan ångrar sig och vill ha kontakt med sitt barn kommer han troligtvis få rätt till det, trots att han inte har visat något intresse under graviditeten. Detta eftersom det anses vara barnets bästa att ha kontakt med sin förälder. Det är inte pappan som har rätt till barnet, utan barnet som har rätt till sin pappa. Om ni inte är gifta eller ansöker om gemensam vårdnad vid barnets födsel kommer du att få ensam vårdnad (6 kap. 3 § 1 st. FB). Jag kommer nu att förklara vad pappan kan göra om han sedan ångrar sig och vill vara en del av barnets liv. Pappan kan ansöka om umgängesrätt Om pappan vill ha umgängesrätt med barnet kan han föra talan i domstol om detta (6 kap. 15 a § 1 st. FB). En annan möjlighet är att han och du kommer överens och själva avtalar om rätt till umgänge, och att socialnämnden godkänner avtalet (6 kap. 15 a § 3 st. FB).Barnet har rätt till umgänge med den förälder den inte bor med och föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge tillgodoses så långt som möjligt (6 kap. 15 § FB). Om han får umgängesrätt är det viktigt att du inte försöker hindra eller försvåra barnets kontakt med sin pappa då det kan ses som umgängessabotage och få negativa konsekvenser vid en senare domstolsprövning. När det är fråga om ett litet barn som ammas måste umgänget anpassas efter det. För små barn är det extra viktigt med trygghet och stabilitet och att det finns en fast punkt att knyta an till. Man brukar därför rekommendera att umgänget sker under kortare stunder.Pappan kan ansöka om gemensam vårdnadOm pappan vill ha gemensam vårdnad kan vårdnaden fastställas genom en dom. Domstolen kommer att bedöma om gemensam vårdnad är lämpligt. Särskild vikt fästs vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § FB). Möjligheten att döma till gemensam vårdnad minskar när den ena föräldern motsätter sig detta, eftersom det är viktigt att föräldrarna kan komma överens i frågor som rör barnets liv. Domstolen kommer ta hänsyn till era specifika omständigheter och se till vad som är barnets bästa. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen. Vänliga hälsningar,

Frågor om vem som har rätt att ärva

2020-12-01 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Min storebror har dött han var gift har två barn. Vi är 2 syskon kvar Jag och min andra bror han har ingen familj och inga barn. Jag har två barn och är sambo med mina barns pappa. Vem ärver mina föräldrar? Vem ärver när min andra bror dör?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I frågor om arv aktualiseras i första hand ärvdabalken (ÄB). Allmänt om den legala arvsordningenDet finns tre arvsklasser som talar om i vilken ordning släkten ärver. Den första arvsklassen består av den avlidnes barn. Är barnet avlidet träder dennes eventuella barn i sin avlidne förälders ställe (2 kap. 1 § ÄB). Detta kallas istadarätt. Är inga personer ur den första arvsklassen vid liv ärver den andra arvsklassen. I den andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar. Om någon av föräldrarna är avliden träder syskon till arvlåtaren i sin förälders ställe, och om syskonen är avlidna får deras barn ärva (2 kap. 2 § ÄB). I den tredje arvsklassen finns den avlidnes far- och morföräldrar (2 kap. 3 § ÄB).Dina föräldrars arvNär en person dör är det alltså i första hand dennes barn som ärver. Det innebär att när båda dina föräldrar har dött kommer du och din bror att få ta del av arvet. Du nämner också att du hade ytterligare en bror, som har gått bort men som har barn. Dessa barn kommer då att träda i din avlidne brors ställe. Det blir alltså du, din bror, och din avlidne brors två barn som ärver dina föräldrar.Din brors arvDu beskriver att din andra bror inte har någon familj, alltså att han varken har barn eller är gift. Om han går bort före era föräldrar är det föräldrarna som ärver. När föräldrarna inte lever går arvsrätten över till syskonen. Det blir alltså du, och din sedan tidigare avlidne brors barn som ärver. De barnen träder i sin förälders ställe, precis som i den tidigare situationen. På samma sätt får dina barn ärva denna broder, om du skulle gå bort före honom. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen. Vänliga hälsningar,