Kan man ha två stycken tvååriga allmänna visstidsanställningar som följer på varandra?

2021-04-29 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej! Jag har förstått att ALVA (allmän visstidsanställning) får pågå högst i 24 månader under en femårsperiod. Min fråga är om detta gäller hos endast en arbetsgivare eller om det även påverkar om man skulle få en ALVA-anställning hos en annan arbetsgivare inom landet. Alltså, går det att vara ALVA-anställd på en arbetsplats i 24 månader och sedan påbörja en ny ALVA-anställning hos en annan arbetsgivare inom en femårsperiod?Med vänliga hälsningar
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Regeln du hänvisar till är den så kallade omvandlingsregeln och återfinns i 5 a § LAS. Där framgår att allmän visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.Regeln är enbart tillämplig om arbetstagaren varit anställd hos samma arbetsgivare. Det är alltså möjligt för dig att först ha en allmän visstidsanställning hos en arbetsgivare i två år och därefter påbörja en ny allmän visstidsanställning hos en annan arbetsgivare. De två åren du arbetat under den första arbetsgivaren kommer inte att tillgodoräknas om du påbörjar en ny visstidsanställning hos en annan arbetsgivare.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan man kräva skadestånd om man inte får ett anställningsavtal?

2021-04-29 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej! Jag hade en provanställning på 6 månader som sen övergick till tillsvidareanställning, på min provanställning har jag avtal för vilka datum det gäller, men jag skrev inget nytt avtal när jag fick min tillsvidareanställning, sen nu är jag student och pluggar just inom detta och mitt studentavtal har jag också fått skriftligt men tiden då jag år tillsvidareanställd har jag inte fått skriftligt någonstans vilket innebär att jag jobbat utan avtal i 1,5 år. Har jag rätt till skadestånd?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Enligt 6 c § LAS har arbetstagaren rätt att senast inom en månad från påbörjad anställning få skriftlig information av arbetsgivaren om alla villkor av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet. Informationen måste inte framgå av ett anställningsavtal utan det är tillräckligt att arbetstagaren tillställs ett skriftligt anställningsbevis eller annat liknande dokument.Om detta inte görs medför det inte att anställningsavtalet blir ogiltigt utan det aktuella lagrummet är enbart en ordningsföreskrift. Eftersom du ej har mottagit sådan relevant skriftlig information kan du emellertid kräva skadestånd av arbetsgivaren enligt 38 § LAS.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad innebär konsumentombudsmannens utökade befogenheter?

2021-04-28 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, vilka är de nya lagrum i två olika lagar ger Konsumentombudsmannen, möjlighetatt göra inköp under dold identitet, s.k. testköp, både i fysiska butiker och på nätet för att itillsynen kontrollera att en näringsidkares marknadsföring inte är otillbörlig eller använderoskäliga standardavtalsvillkor gentemot konsumenter.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.De aktuella lagändringarna du undrar över träder ikraft den 1 juli 2020 och berör marknadsföringslagen (MFL) och avtalsvillkorslagen (AVLK). Syftet med lagändringarna är att anpassa den svenska rätten till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394 av den 12 december 2017 (konsumentskyddsförordningen).Lagändringarna innebär bland annat att behöriga myndigheter ska kunna göra köp under dold identitet (s.k. testköp) samt att en näringsidkare som bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen på nätet ska kunna föreläggas att ta in ett varningsmeddelande som syns vid besök på webbplatsen.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilka är rekvisiten för vållande till annans död?

2021-03-31 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Hur kan man med hjälp utav lagtexten ta ut de objektiva och subjektiva rekvisiten i BrB 3:7 1 st (vållande till annans död?Vänligen
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Vid tillämpning av varje straffbud i svensk rätt krävs det för att någon ska kunna hållas straffrättslig ansvarig att både de objektiva och subjektiva rekvisiten är uppfyllda.Objektiva rekvisit tar sikte på de delar av ett straffbud som stadgar vad som krävs för ansvar. Ett annat sätt att beskriva de objektiva rekvisiten är att den handling eller underlåtenhet som gärningsmannen gjort sig skyldig till ska falla in under ett straffbud.Det subjektiva rekvisitet inom straffbud tar sikte på att gärningsmannen, för att kunna hållas ansvarig, antingen måste ha agerat uppsåtligt eller oaktsamt. Det vanligaste är att det krävs uppsåt för att ett brott ska anses begånget (se 1 kap. 2 § första stycket BrB). I vissa straffbud stadgas emellertid uttryckligt att det är tillräckligt att gärningsmannen agerat oaktsamt.Vid brottet vållande till annans död (se 3 kap. 7 § BrB) utgörs de objektiva rekvisiten av att gärningsmannen ska ha orsakat annans död. Gärningsmannen ska alltså ha företagit en handling eller ha underlåtit att göra något. Detta ska sedan ha orsakat att en annan person dör.Det subjektiva rekvisitet för vållande till annans död utgörs av att gärningsmannen ska ha agerat oaktsamt. Det finns två olika typer av oaktsamhet; medveten oaktsamhet och omedveten oaktsamhet. Medveten oaktsamhet kan definieras som att gärningsmannen inser att det finns en risk för att en viss följd kommer att inträffa, men agerar trots denna insikt. Hen är emellertid inte likgiltig inför riskens förverkligande, i ett sådant fall skulle ett likgiltighetsuppsåt föreligga. Omedveten oaktsamhet innebär att gärningsmannen inte insåg att en viss följd skulle kunna inträffa (eller att en viss omständighet förelåg) – men hade skälig anledning att anta detta, eller borde ha förstått det.Vid brottet vållande till annans död ställs inget krav på någon sorts kvalificerad oaktsamhet. Det räcker således med att gärningsmannen varit omedvetet oaktsam.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilka får bevittna en framtidsfullmakt?

2021-04-29 i Formkrav
FRÅGA |Hej!Vid bevittning av namnteckning av framtidsfullmakt får det inte vara direkt släktskap.Kan frun till fullmaktshavaren och dennes dotter vara vittnen av namnteckningen?mvh
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En framtidsfullmakt ska vara skriftlig och bevittnas av två vittnen (se 4 § lag om framtidsfullmakter). Det framgår av 4 § tredje stycket lag om framtidsfullmakter att fullmaktshavaren inte får vara vittne och därtill sker en hänvisning till ärvdabalkens regler om testamente om vilka andra som inte får vara vittnen. Där finns en mängd begränsningar om vilka som på fullmaktsgivarens sida inte får bevittna framtidsfullmakten, exempelvis make sambo eller syskon (se 10 kap. 4 § första stycket ärvdabalken).Det finns emellertid inga sådana begränsningar på fullmaktshavarens sida. Fullmaktshavarens fru och dotter kan alltså vara vittnen, även om det brukar rekommenderas att vittnena ska vara några som står helt utanför familjen.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilka skäl är giltiga för att avbryta en provanställning?

2021-04-28 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej, min dotters sambo blev idag inkallad till ett möte med sin chef.Han har en provanställning på 6 månader och har nu jobbat 4 månader, på ett stort företag med många olika avdelningar och blev för 1 månad sedan förflyttad till en avdelning där det är tänkt att han skulle fortsätta jobba som tillsvidareanställd framöver.Han har efter 1 månad på denna avdelning kommit in i jobbet ganska bra och trivs. Han blev idag inkallad till sin nya avdelningschef som i princip bad honom att skriva under sin egen uppsägning. Då han inte kunde ha kvar honom pga att det hade uppkommit en situation i förra veckan då min dotters sambo hade ifrågasatt en sak på jobbet, och enligt chefen skulle han inte ifrågasätta något när han var ny, det var i princip bara att lyda order och göra som de andra sa. Man skulle inte vara för kaxig när man var ny, ungefär så förklarade han.Min dotters pojkvän blev väldigt chockad och frågade varför ingen hade tagit upp detta då det hände, kände sig väldigt ledsen och kränkt och missuppfattad. Skrev under pappret som sträcktes fram till honom och först efteråt ser han att han har skrivit under sin egen uppsägning, vilket inte var hans avsikt. Man kan i princip säga att chefen lurade honom att skriva under.Vad gäller egentligen om chefen ville avslutats hans provanställning? Hade han kunnat gjort det pga ovan grunder. Till saken hör att företaget anställer ny personal hela tiden och har personalbrist.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En provanställning är en tidsbegränsad anställning som får pågå i som mest sex månader (se 6 § första stycket LAS). En provanställning är en för arbetstagaren osäker anställningsform. Om inte annat har avtalats får arbetsgivaren när som helst under prövotiden avsluta provanställningen (se 6 § tredje stycket LAS). Arbetsgivaren behöver inte ha något särskilt skäl för detta och behöver inte heller uppge skälen för avbrytandet till arbetstagaren.I princip kan alltså arbetsgivaren avbryta en provanställning med vilka skäl som helst och arbetstagaren har heller ingen rätt att få reda på vilka skäl som ligger bakom beslutet. Det finns vissa undantag till ovanstående; arbetsgivaren får inte avbryta en provanställning i förtid om det sker på grund av diskriminering eller genom en föreningsrättskränkning. Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vem bär bevisbördan för när fel uppkommer enligt köplagen?

2021-03-31 i Köplagen
FRÅGA |Hej,Jag sålde en bil till en privatperson, via Blocket, för ca två veckor sedan. Bilen jag sålde hade fyra bucklor undertill som blivit till efter att en däckskiftare lyft bilen på fel ställe. Bucklorns upptäcktes två år efter att det skedde varför det var för sent för att klaga på det till däckskiftaren. När bilen såldes för två veckor sedan informerade vi köparen om bucklorna och gjorde även ett prisavdrag som motsvarande kostnaden för att laga dessa.När köparen lämnade in bilen (två veckor efter köpet) meddelar verkstaden att det även finns omfattande skador på balkarna under bilen, som skulle kosta 30 000 kr att laga. Bilen såldes för 75 000 kr. Säljaren vill nu att vi står för den kostnaden. Bilen har varit i vår familjs ägo sedan den var ny och vad vi vet har vi aldrig kört på något som kan ha orsakat detta. Bilen var dessutom både nyservad och nybesiktigad (1 vecka innan försäljningen) . På besiktningen (eller servicen) nämnde de ingenting om detta. Jag känner mig därför väldigt tveksam till om dessa skador fanns på bilen vid försäljningen. Vad har jag som säljare för skyldighet att åtgärda detta?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Du har som privatperson sålt en bil till en annan privatperson, tillämplig lag på situationen är därmed köplagen (KöpL), se 1 § och 4 § KöpL.Att bilen är behäftad med fel genom skadorna på balkarna verkar vara ostridigt (jämför vidare 17 § KöpL). Frågan blir då vem som ska ansvara för felet. Risken för varan går över på köparen när varan avlämnas (se 13 § KöpL). När skadorna på balkarna upptäcktes låg således risken för bilen på köparen. Säljaren svarar emellertid för fel som funnits vid denna tidpunkt (riskövergången) även om felet visar sig först senare (se 21 § första stycket KöpL).Avgörande blir således när skadorna på balkarna uppstod, vilket givetvis är svårt att avgöra. Om de uppstod innan avlämnandet, alltså när du fortfarande bar risken för varan, föreligger ett fel enligt köplagens mening och köparen får rätt att göra gällande en rad olika påföljder (se vidare 30 § KöpL). Om skadorna uppstod efter riskens övergång har du inte någon skyldighet gentemot köparen för felet.Frågan blir då vem som bär bevisbördan för när skadorna uppkom. Denna bevisbörda ligger enligt doktrin och praxis på köparen, det är alltså upp till denne att visa att skadorna på balkarna fanns sedan tidigare.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur avgörs befogenheten vid en ställningsfullmakt?

2021-03-30 i Alla Frågor
FRÅGA |StällningsfullmaktInnebär detta att en säljande person har rätt att teckna ett leveransavtal med en kund inom beloppsgräns?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En ställningsfullmakt är en typ av självständig fullmakt som regleras i 10 § andra stycket avtalslagen. Situationen uppkommer när någon intar en ställning där man genom lag, avtal eller sedvänja har behörighet att handla å någon annans vägnar. Fullmäktigen får då vidta rättshandlingar som ligger inom behörigheten för fullmakten. En anställd i ett företag är ett typexempel på någon som ofta kan inneha en ställningsfullmakt.Hur denna behörighet avgörs finns oftast inte reglerat i lag. För att fastställa fullmaktens yttre gräns får man istället kolla på sedvänjan i den aktuella branschen. I ditt fall verkar det röra sig om någon som arbetar som säljare. Om det i den aktuella branschen är kutym att säljare får teckna leveransavtal ligger fullmäktigens handlande inom behörigheten, alltså inom fullmaktens yttersta gräns. En rättshandling som ligger inom behörigheten binder som utgångspunkt huvudmannen (se vidare 10 § första stycket avtalslagen).Om det står klart att en säljare inom branschen får teckna leveransavtal men huvudmannen har meddelat inskränkande föreskrifter måste dock rättshandlingen även falla inom denna gräns, det kan t.ex. röra sig om en beloppsgräns. Denna gräns som utgörs av inskränkande föreskrifter kallas befogenhet. Om säljaren då tecknar ett leveransavtal som överstiger en av huvudmannen meddelad beloppsgräns har fullmäktigen handlat utanför sin befogenhet. Huvudmannen blir då inte bunden av fullmäktigens agerande, förutsatt att motparten, tredje man, handlat i ond tro. Var tredje man emellertid okunnig om den meddelade inskränkningen för fullmäktigen (tredje man var i god tro) blir huvudmannen ändock bunden av rättshandlingen (se vidare 11 § första stycket avtalslagen).Sammanfattningsvis beror svaret på din fråga på sedvänjan i branschen samt på om huvudmannen i det aktuella fallet har meddelat en beloppsgräns till säljaren som hen måste hålla sig inom.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,