Arvsrätt för sambo

2007-03-23 i Alla Frågor
FRÅGA |Min sambo äger huset som vi bor i. Jag har funderat på att köpa in mig i huset så att vi blir gemensamma ägare. Han har barn sen tidigare. Vad händer om han skulle dö före mig? Har hans barn rätt att kräva hälften av huset? Detta kan därmed innebära att jag tvingas att köpa ut dem alternativt sälja min del? Vad skulle kunna hända om han testamenterade huset på mig? Både om jag stod som ägare alternativt att han bara testamenterade huset på mig? Hur skulle Ni råda oss att göra i det här fallet? Tack på förhand! Mvh
Martin Ågren |Hej. Om Din sambo förvärvade huset i avsikt att det skulle bli er gemensamma permanentbostad är bostaden så kallad samboegendom, se sambolagen 3 §, http://lagen.nu/2003:376 . Huset måste alltså vara förvärvat i det syfte att det skulle bli er permanentbostad. Om Din sambo redan ägde huset innan Du flyttade in är huset emellertid inte samboegendom. Om huset är samboegendom har Du rätt till halva huset vid en bodelning om Din sambo avlider, se sambolagen 14 §. Under förutsättningen att huset inte är samboegendom gäller följande. Sambor ärver inte varandra. Om Din sambo avlider kommer huset, i sin helhet, ärvas av Din sambos barn (bröstarvingar). Då måste Du alltså köpa ut bröstarvingarna för det fall att Du vill bo kvar i huset. Emellertid har Du ingen rätt att kräva att få överta huset (genom att köpa ut bröstarvingarna). Sådan rätt hade Du haft om det varit en bostadsrätt, se 22 § sambolagen. Din sambo kan testamentera huset till Dig men eftersom Din sambo har bröstarvingar har de alltid rätt till så kallad laglott som utgör halva arvslotten, se Ärvdabalken (ÄB) 7:1, http://lagen.nu/1958:637 . Halva huset kommer alltså att ärvas av barnen även om hela huset är testamenterat till Dig. Laglott kan inte testamenteras bort. Om huset testamenteras till Dig kommer Du alltså att ärva halva huset. Om Du köper halva huset kommer endast Din sambos halva att utgöra Din sambos kvarlåtenskap. Om Din sambos del av huset är testamenterad till Dig kommer Du alltså att erhålla en fjärdedel av huset i arv eftersom bröstarvingarnas laglott i sådant fall är en fjärdedel av huset (hälften av Din sambos halva). Vad Ni bör göra i detta fall beror på vad Ni har för avsikter. Om Du vill vara säker på att kunna bo kvar i huset bör Du köpa in Dig i huset. Om huset testamenteras till Dig kommer Du emellertid att ärva halva huset och då kan Du köpa ut bröstarvingarnas halva. Det är i vart fall så att Ni bör göra något av de två alternativen. Annars har Du ingen rätt till huset överhuvudtaget då bröstarvingarna ärver hela huset. Med vänlig hälsning

Skyldighet att ingripa vid brott?

2007-03-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man är skyldig att ingripa eller anmäla om man ser att ett brott begås tex misshandel eller inbrott?
Marie Wahlin |Hej! Tack för din fråga! Att man måste ingripa om man ser ett brott företas finns inte idag i Sverige till skillnad från många andra länder. Disskutioner och debatt har förts på olika nivåer i samhället huruvida vi behöver införa regler om det eller inte. Om så kommer att ske återstår att se. Svaret på din fråga är således nekande. Med Vänlig Hälsning

Brottsval i åtal och ändring av brottsrubricering

2007-03-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan, Om en åklagare vill väcka åtal, skall en stämningsansökan lämnas in till domstol. Denna ansökan skall bla innehålla vem som åtalas och för vilka brott samt bevisning som åberopas av åklagaren. Fråga: Hur bestäms vilket/vilka brott som den åtalade åtalas för? Bestämmer åklagaren detta själv eller i samråd med polis? Kan brottsrubricering ifrågasättas? i så fall av vem?
Emil Alin Johansson |Hej! Vilket brott som den tilltalade åtalas för beror på hur väl den gärning personen begått passar in på någon i lag beskriven gärning. Man talar om att rekvisit i lagtexten måste vara uppfyllda av gärningen och gärningsmannen. Detta är ett arbete som åklagaren ansvarar för under förundersökningen. Åklagaren ska därvid vara objektiv och ta tillvara omständigheter som talar emot, men även för, den misstänkte. Åklagaren har det yttersta ansvaret för förundersökningen, men kan få hjälp av polis med exempelvis förhör. Det är alltså åklagaren som bestämmer vilket brott en person ska anses misstänkt för, men han/hon kan alltså få hjälp av polis att utreda omständigheter som kan göra att en gärning betraktas som ett eller annat brott. Ibland kan en gärning stämma in på flera brott, utan att åtal ändå väcks för flera brott. Ett exempel är att en person på annans mark hugger ned ett träd. Detta utgör normalt egenmäktigt förfarande. Om personen sedan tillgriper trädet med uppsåt att tillägna sig det begår han stöld. Om han sedan säljer trädet gör han sig skyldig till häleri. I detta exempel saknas dock anledning att döma för mer än ett brott: stöld. Ett liknande resonemang kan föras vad gäller rånbrottet, som ju består av ett våldsmoment och ett tillägnelsemoment, som var för sig skulle utgöra två skilda brott. I en rättegång där en tilltalad är misstänkt för ett visst brott så är det upp till försvaret att argumentera för att den utförda gärningen inte stämmer överens med gärningen som den beskrivs i lagtexten. Domstolen är inte bunden av brottsrubriceringen, utan är normalt sett fri att anse den utförda gärningen vara förenlig med en annan brottsbestämmelse. Se Brottsbalken http://www.lagen.nu/1962:700 för de olika brotten, särskilt 3 och 8 kapitlen. Med vänlig hälsning!

Betala för omtapetsering vid utflytt

2007-03-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Har hyrt en hyresrätt i ca 8 år. Betalade för tapetsering för att få detta gjort tidigare. När jag nu ska flytta efter 8 år finns en fettfläck på en tapetbård och jag ska enligt hyresgäst betala 1496 kr för detta. Är det skäligt? Har under hyrestiden varit aktsam om lägenheten. I ett rum har jag målat om så där ska jag också stå för kostnaden av vägg. Vad anser ni?
Johanna Carlsson |Hyresgästen är skyldig att ”vårda lägenheten med vad därtill hör” som det står i den så kallade hyreslagen, dvs jordabalkens 12 kapitel (se http://www.lagen.nu/1970:994). Hyresvärden har å sin sida en underhållningsplikt, vilket t.ex. innebär omtapetsering med regelbundna mellanrum (hur ofta beror lite på vad det är för typ av lägenhet). Att du själv valt att skynda på tapetseringsbytet och att den bytta tapeten nu har en fettfläck, innebär tyvärr inte att du slipper undan betalning. Fettfläckar räknas nämligen som en sådan försumlig förslitning som hyresgästen själv är skyldig att betala. Vad du dock kan göra är att erbjuda dig att själv tapetsera om den vägg där fettfläcken sitter – kanske är det möjligt att tapetsera om bara denna – om inte nyansskillnad uppstår mot de andra väggarna. Du bör dock rådgöra med hyresvärden innan du gör detta. Observera också att tapetseringen måste göras ”fackmannamässigt”. Detta bör dock vara möjligt om du gör det efter bästa förmåga. Vad gäller väggen du målat om gäller samma sak. Du har själv rätt att återställa den i det skick som den var i när du flyttade in. Detta innebär troligtvis att du målar väggen i en annan färg än den du valt. Om väggen däremot var tapetserad måste du med samma logik tapetsera i en tapet som hyresvärden accepterar.

Underhåll till make inom äktenskap

2007-03-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har en fråga gällande försörjningsplikt. Jag är gift så jag vet att jag har försörjningsplikt gentemot min make. Men vad är det för "normer" som gäller? Har jag "rätt" att neka till olika saker som maken vill ha pengar till? Han har inget arbete och gör inte så mycket ansträngning för att hitta arbete heller - och har ingen A-kasseersättning heller. Så han bidrar inte till familjens ekonomi alls (vi har 2 barn). Vad gäller med exempelvis mobilabonnemang, webb-hotell? Är det min skyldighet att betala såna räkningar - eller har jag rätt att kräva att han säger upp dem?
Emelie Brorström |Hej! Huvudregeln finns i 1:3 ÄktB: "Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder" ( se http://lagen.nu/1987:230 ). Er make svarar själv för sina skulder. Däremot finns, som Ni säger, regler om underhåll inom äktenskap. Se 6:1-5 ÄktB ( http://lagen.nu/1987:230#K6 ). Båda makarna skall bidra till underhåll för gemensamma och personliga behov. Man kan också bidra till underhållet genom att hjälpa till hemma. Till gemensamma behov räknas bl.a. utgifter för mat och bostad, medan till personliga behov räknas sådant som utgifter för kläder och hygienprodukter, men även utgifter för ideella krav, såsom avgifter till föreningsliv. Räcker inte den ene makens pengar till dennes personliga behov, skall den andre maken hjälpa till enligt 6:2 ÄktB. Gör man inte det kan en domstol ålägga maken att utbetala underhållsbidrag (6:5 ÄktB). Jag vet inte hur man skulle avgöra Ert fall, men troligtvis skulle en mobiltelefon kunna tillhöra de personliga behoven. Jag vågar inte uttala mig om webbhotellet. Ett är dock säkert; Er make kan inte begära vad som helst av Er utan det skall röra sig om grundläggande personliga behov. Sammanfattningsvis: Ni behöver hjälpa Er make med hans utgifter för personliga behov. Eftersom Er make inte har något arbete och inte bidrar ekonomiskt till familjens underhåll kan Ni dock kräva att han bidrar genom att hjälpa till mer hemma. Vänligen,

Kan utomstående överklaga dom i brottmål?

2007-03-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hejsan, Kan en utomstående part överklaga en dom fastställd av tingsrätt? Det vill säga, en person som ej är part i ett brottmål, och i så fall, hur görs detta?
Michael Witting |I princip är det bara de som varit parter i målet som har rätt att överklaga. För att en utomstående part ska ha rätt att överklaga en dom krävs det att avgörandet från rättslig synpunkt innebär en nackdel för den utomstående. Det ska emellertid observeras att det enligt 20 kapitlet 2 § rättegångsbalken, se http://www.lagen.nu/1942:740, enbart är åklagaren som har behörighet att väcka talan i mål som avser brott som faller under allmänt åtal. Det är därför bara han som kan föra talan mot brottslingen och överklaga en dom som gått det allmänna emot. Detta innebär att en utomstående inte kan överklaga en dom som gått det allmänna emot. Jag har dessutom svårt att se hur en utomstående skulle från en rättslig synpunkt påverkas negativt av en dom som går den tilltalade emot. I mål som faller under enskilt åtal kan det kanske finnas situationer då en utomstående kan vara behörig att överklaga ett brottmål. En överklagan ska enligt 50 kapitlet 1 § rättegångsbalken göras skriftligen. Skrivelsen ska ges in till tingsrätten. Den som överklagar har tre veckor på sig från att dom meddelas att överklaga. I 4 § i samma kapitel framgår vad en överklagan ska innehålla. Det är väldigt viktigt att överklagan formuleras på rätt sätt eftersom den senare kommer att ligga till grund för domen. Man ska således vända sig till erfaren jurist som kan skriva den åt en.

Bunden utan accept?

2007-03-09 i Alla Frågor
FRÅGA |kan ett avtal från ett företag ändras eller godkännas vid ett utskickat sms utan bekräftelse från mottagaren
Lucas Geisler |Hej! Om jag förstår Dig rätt undrar Du om ett företag som skickar ett avtal via sms kan binda mottagaren utan att mottagaren bekräftar sms:et? Först och främst kan ett avtal vara i vilken form som helst. Det kan vara muntligt, skriftligt eller till och med ett i form av ett sms. Det viktigaste är att båda parter har en vilja att ingå ett avtal med ett visst innehåll. Ifall mottagaren inte har någon vilja att ingå avtalet är mottagaren inte bunden. Desamma gäller ändringar. Ändringar skall ske med båda parters samtycke, och en bekräftelse är ett tecken på samtycke, vilket leder till ett bindande avtal. Jag hoppas att detta svarade på Din fråga! Med vänlig hälsning

Förmånsbeskattning av bil

2007-03-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Är företagare i Byggbranchen och vi har firma bilar som t.ex. arbetsledare kör. Han kan ha olika arbetsplatser att besöka under dagen och tjänstekörningen är omfattande. Kan han köra med bilen till hemmet utan att bli förmånsbeskattad?Om ej. Kan vi göra så att hans anställningsställe är hemmet istället för kontoret? Hur är det med körjournal? Skall detta upprättas ändå?
Henric Roth |Hej! Personer som har tillgång till bil i tjänsten och som även har möjlighet att disponera denna utanför arbetstid förmånsbeskattas för denna. Det spelar ingen roll om man använder bilen eller ej utanför arbetet utan det är möjligheten att använda bilen som ligger till grund för bedömningen. I vissa fall har undantag gjorts för bilar som är speciellt anpassade för verksamheten. Exempel på detta kan vara flyttbilar. Därför torde det vara av mindre betydelse var personen har sitt anställningställe. Vidare skall körjournal upprättas för den trafik som sker i tjänsten. Med vänlig hälsning,